Tysklands speciella väg i kärnkraftsfrågan ett hot mot EU:s enhet?

Finländska kärnkraftsverket Olkiluotos reaktorhall. Foto: TVO

Medan fransmännen och britterna fortsätter att förlita sig på kärnkraft vill Tyskland tillgodose sina elbehov främst från vind och sol. Kan denna speciella väg verkligen fungera?

Finland är på Frankrikes linje då det gäller kärnkraftens ställning. Den tredje reaktorn i Olkiluoto togs i användning strax före jul 2021 och ett nytt kärnkraftverk planeras av företaget Fennovoima i Pyhäjoki.

Just nu står kärnkraften för omkring en tredjedel av Finlands elproduktion, men när Olkiluotos trea går för fullt ökar den andelen. Finland är i nuläget också beroende av elimport speciellt under vinterhalvåret.

Grön tysk glädje

EU-kommissionen vill klassa kärnkraften som hållbar. Det går för långt för de tyska gröna, numera näst största parti i landets nya regering. Vice partiordföranden Ricarda Lang meddelar att hon vill driva igenom förbättringar av förslaget.

Sven Giegold, en av Tysklands nya gröna politiker gjorde ingen hemlighet av sin glädje när flera tyska kärnkraftverk stängdes.

- Nu går en ungdoms dröm i uppfyllelse, twittrade den gröna politikern och statssekreteraren i det federala ministeriet för ekonomi och klimatskydd på nyårsafton 2021.

Under hans skoltid i Hannover hade de kampanjat och demonstrerat mot kärnkraften.

- Genom nedläggningen av kärnkraftverken Grohnde och Brokdorf uppnådde våra protester sitt mål: Decentraliserad förnybar energi ersätter kärnkraft, kol och naturgas. Till sist, skrev Giegold.

Sedan början av 2022 finns det inte längre sex utan bara tre kärnkraftverk i drift i Tyskland. Ugnarna i Brokdorf (Schleswig-Holstein), Grohnde (Niedersachsen) och Gundremmingen (Bayern) stängdes som planerat. Isar 2 nära den bayerska Landshut samt reaktorerna i Emsland i Niedersachsen och Neckarwestheim 2 i Baden-Württemberg är fortfarande anslutna till nätet. Men de har också bara en kort återstående löptid. Den kärnkraftsavveckling som beslutades 2011 efter reaktorolyckan i Fukushima, Japan, ska vara avslutad senast i slutet av detta år.

Splittrande fråga

Enligt flera tyska experter bär den tyska kärnkraftsavvecklingen med sig en hel del sprängstoff. Och det gäller inte minst inom EU. Frågan om vilka produktionsformer som anses vara miljömässigt hållbara delar EU:s medlemsländer.

Tyskland behöver naturgasen under en övergångsperiod till förnybar energiproduktion och håller på att stänga alla sina kärnkraftverk. Frankrike å sin sida är beroende av kärnkraften. Mer än två tredjedelar av Frankrikes elproduktion bygger på kärnkraft och ny kärnkraft är under byggnad.

Arbetet med taxonomin har pågått under hela året och flera frågor är redan avgjorda. Det gäller till exempel för skogsbruket, där Finland och Sverige förlorade med sin syn på vad som ska kallas för ett hållbart skogsbruk.

Strax före jul 2021 möttes EU-kommissionen och då väntades ett ställningstagande till kärnkraftens och naturgasens hållbarhetsklassificering. Men EU-kommissionen lade inte fram något förslag och någon direkt anledning har den inte meddelat. Kommunikationen från kommissionens sida har varit märklig, anser personer med insyn i processen.

Nu spekuleras det kring att det uppskjutna ställningstagandet har att göra med maktskiftet i Tyskland. Tysklands nya regering har inte haft tid att behandla taxonomin tillräckligt. Samtidigt måste den ta ställning till den färdiga, men hittills inte operativa, naturgasledningen Nord Stream 2 från Ryssland. Det är dock klart att ett av de tyska regeringspartierna, De gröna avvisar varje form av kärnkraft.

Hittills har Tyskland investerat mycket i infrastrukturen kring gas. Gasen behövs också för att ersätta kol. Under första halvåret i år använde Tyskland mera kol än vindkraft eller naturgas i sin elproduktion. Elpriserna inte bara i Tyskland utan i hela Europa har också varit rekordhöga i vinter.

Politisk kompromiss?

Det förslag till taxonomi som läggs fram från EU-kommissionens sida ska bygga på expertåsikter. När kommissionen väl kommit med sitt förslag har de enskilda medlemsländerna två veckor på sig att kommentera det innan det offentliggörs.

En politisk kompromiss kring energin kan innebära att naturgas och kärnkraft godkänns som hållbara investeringar på vissa villkor. Och att inte bli en del av taxonomin innebär inte heller att alla investeringar upphör direkt, för till syvende och sist är det banker och finansieringsinstitut som avgör vad och till vilket pris de lånar ut pengar.

Vad och hur som ingår i taxonomin för miljömässigt hållbara investeringar kommer ändå att ha en stor inverkan på lånebeslut och på hur dyra lånen i slutändan blir, räknar man med inom energiföretagen.