Storsatsning på bio-ccs och laddinfrastruktur med oppositionens budget

Foto: Visual Stories Micheile/Unsplash

Riksdagen beslutade att godkänna den gemensamma budgetreservation som m, kd och sd lagt fram om statsbudgeten för nästa år. För energiområdet innebär detta bland annat en storsatsning på bio-CCS, utökade stöd för laddinfrastruktur och att stödet för energieffektivisering i flerbostadshus ska avskaffas.

Det är snabba vändningar i svensk politik för närvarande. Detta syns bland annat i de omprioriteringar, i förhållande till regeringens budgetproposition, som oppositionspartierna nu fått igenom i rambeslutet om statsbudgeten för 2022.

– Det är mycket glädjande att det nu sker en storsatsning på bio-CCS som är i linje med den Klimatpolitiska vägvalsutredningens ambitionsnivå på 2 miljoner ton koldioxid per år, och som vi från Energiföretagen efterfrågat en längre tid. Denna satsning skapar förutsättningar för att etablera flera storskaliga bio-CCS-anläggningar och få ut de skal- och stordriftsfördelar som finns i CCS-tekniken. Vi hoppas också att Energimyndighetens förslag till utformning av stöd till bio-CCS, som presenterades förra veckan, snabbt tas vidare och att Energimyndigheten i regleringsbrevet för 2022 ges ett utökat uppdrag om att etablera förutsättningar också för avfalls-CCS framöver, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.

Budget för Bio-CCS sexfaldigas i linje med Klimatpolitiska vägvalsutredningen

I Finansutskottets betänkande uttalas att storskalig utveckling av teknik för att fånga upp och lagra koldioxid, CCS och bio-CCS, är effektiva sätt att bidra till att reducera utsläppen. Tekniken har stor potential att åstadkomma stora utsläppsminskningar, som är nödvändiga för att nå klimatmålet. Det framhålls att regeringens återhållsamhet, i de anslag som föreslogs i budgetpropositionen, riskerar att driva upp priset i de omvända auktionerna, och att potentialen i teknologin inte nyttjas fullt ut för att bidra till att minska de svenska koldioxidutsläppen.

Beslutet om oppositionsbudgeten innebär att Energimyndigheten tillförs resurser för att genomföra ett program för koldioxidlagring så att uppemot 2 miljoner ton koldioxid per år kan fångas upp och lagras. För att möjliggöra detta kommer bemyndigandet för Energimyndigheten att ingå överenskommelser som innebär att framtida utgifter mellan åren 2026– 2046 höjs med 30 miljarder kronor. Energimyndigheten tillförs också 5 miljoner kronor per år från 2022 för att dels förbereda en utökad användning av bio-CCS, dels se över hur CCS i stort kan implementeras i Sverige. Detta betyder att det avsätts en budget som innebär att den Klimatpolitiska Vägvalsutredningen ambitionsnivå om infångning av 2 miljoner ton koldioxid per år kan förverkligas och att stödprogramperioden förlängs med 6 år till 2046, jämfört med regeringens förslag.

Satsning på laddinfrastruktur

I Finansutskottets betänkande uttalas att Sverige är i behov av satsningar på fossilfri laddnings- och tankningsinfrastruktur för såväl bilar som lastbilar så att transportsektorn kan ställa om. Medel ska avsättas till stöd för detta. Ett nätverk av laddstationer ska finnas i hela Sverige. Stödet bör samtidigt inte begränsas till enbart batteridrivna bilar. Sverige behöver också ta nästa steg för att ställa om de tunga transporterna till fossilfrihet. För att företag ska investera i ellastbilar måste det vara möjligt att ladda dem. En snabb utbyggnad av infrastrukturen för ellastbilar bör påbörjas – i ett första steg med fokus på regionala nätverk och sammanhängande stråk mellan Sveriges större städer. Stödet för att ställa om lastbilarna ska vara teknikneutralt. Det ska kunna användas till exempelvis laddstationer för el, elvägar och tankstationer för vätgas. Under 2022 avsätts, likt i budgetpropositionen, 600 miljoner kronor för att bygga ut den svenska laddinfrastrukturen och under 2023 avsätts 1 miljard kronor. Medel för detta avsätts inom miljö- och klimatbudgeten.

Investeringsstöden för viss energieffektivisering avskaffas

Anslagen för byggsubventioner och energieffektiviseringar ska avskaffas enligt den nya budgeten. Detta innebär att investeringsstöden för energieffektivisering i flerbostadshus respektive för hyres- och studentbostäder inklusive den så kallade energibonusen dras ned med ca 1,25 miljarder kronor under 2022. Bemyndigandena för dessa anslag tas bort och medel som inte krävs för att infria redan ingångna avtal dras in. Även regeringens föreslagna anslag för Energisteget för energieffektivisering i industrin slopas. 

Andra energirelaterade ändringar

Biogasstödet på 1,9 miljarder kronor för åren 2022-2024 som föreslogs i regeringens budgetproposition föreslås flyttas - från utgiftsområde 21 Energi till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Det uttalas också att det bör undersökas hur Sverige mer generellt kan stödja teknikutveckling och framtagning och gröna bränslen och elektrifieringsteknik.

Källa: Energiföretagen