Raseborg är orolig för kostnadsutvecklingen vid det försenade kärnkraftverket Hanhikivi 1

Här skulle ett nytt kärnkraftsverk byggas med start 2020. Bilden visar byggnadsområdet idag på udden Hanhikivi i närheten av orten Pyhäjoki i västra Finland. Foto: Fennovoima OY

Fennovoima hoppas kunna få byggtillstånd senast under sommaren 2022, varpå anläggningsbygget kan börja. Annars kan kostnaderna för bygget öka markant fruktar andelsägaren och staden Raseborg.

Joachim Specht, vd för Fennovoima, säger att sanktionerna mellan USA, EU och Ryssland för tillfället inte påverkar deras kärnkraftprojekt i Pyhäjoki i södra Finland.

Bygget av Fennovoimas nya kärnkraftverk Hanhikivi 1 i Pyhäjoki försenas emellertid och kostnaderna stiger. Det senaste budet från Fennovoima är att man förväntar sig få byggnadstillstånd under sommaren 2022.

Staden Raseborg som är andelsägare i kärnkraftsprojektet har under senare tid uttryck oro för byggets försening. Staden har också upptäckt att det är svårt att sälja andelar i Hanhikivi, vilket ökar projektets kostnader. 

I Ryssland står det som anses vara Hanhikivis referenskraftverk klart i Sosnovyi  i Leningradområdet. Det betyder att Fennovoima kan jämföra sina planer med ett kraftverk som redan producerar elektricitet.

Den operativa chefen Timo Okkonen säger att det är bra att kunna jämföra med en anläggning som är snarlik den Fennovoima vill bygga.

- Men man måste hela tiden ta i beaktande att Finland ställer specifika krav som skiljer sig från de ryska normerna, säger han till nyhetssajten Svenska Yle.

Det gäller att göra allt: design, tillverkning, byggande och drift enligt de regler som gäller i Finland.

Just det finska regelverket är det som Stuk håller sig till i sin granskning.

Förr kollade man papper, numera läser man digital dokumentation

I år har arbetet fått en ny krydda på grund av coronapandemin. Stuk har nämligen inte kunnat göra granskningar på plats hos kärnkraftverkets leverantör eller hos Fennovoima.

– Därför har Stuk genomfört sin första inspektion på distans, berättar chefen för övervakningsprojektet Janne Nevalainen, till nyhetssajten Svenska Yle.

Femtio personer var uppkopplade för inspektionen och det ledde till att nätverket blev överbelastat och man kunde inte använda videokontakt.

Granskningen går i praktiken till så att Stuks övervakare tar del av all dokumentation och alla arbetsbeskrivningar som finns på Fennovoimas interna nätverk.

– Nackdelen med granskning på distans var att det inte gick att tolka reaktioner hos motparten, säger Nevalainen.

Det är också lättare att överbrygga kulturskillnader då man möts öga mot öga. Nu effektiviserade Stuk granskningen genom att på förhand be Fennovoima förbereda presentationer av vissa helheter.

För Fennovoima betyder Finlands strikta linje när det gäller strålsäkerhet mera jobb, men den operativa chefen Timo Okkonen klagar inte över det.

– Vi måste lyckas visa att vi kan anläggningen och vet hur vi kör den för att kunna få drifttillstånd, säger han till Svenska Yle.