Sveriges första fjärrkylaanläggning importerades av FVB

Sveriges första fjärrkylaanläggning togs i drift i Västerås 1992. Här lyfts tubvärmeväxlare in i kylproduktionsanläggningen.

Sveriges första fjärrkylaanläggning togs i drift i Västerås 1992. Detta tack vare att FVB-medarbetaren Anders Rydåker tog med sig tekniken från USA. Idag finns fjärrkyla i 40 städer i Sverige och expanderar nu rejält.

I början av 1980-talet startade Anders Rydåker FVBs kontor i USA, där han arbetade med fjärrvärme och fjärrkyla. Det är just i USA som världens första fjärrkylasystem byggdes redan 1962 och många av landets universitet har fjärrkyla.

– Jag gjorde en utredning om fjärrkyla i St. Paul, Minnesota och lärde mig då både om tekniken och behoven. Jag insåg att det även skulle kunna finnas en marknad i Sverige, dessutom hade vi i Sverige lång erfarenhet av fjärrvärme vilket borde underlätta en introduktion av fjärrkylan, säger Anders Rydåker.

När Anders Rydåker återvände till Sverige 1990 presenterade han därför affärs-idén för FVBs dåvarande vd Björn Andersson och kontaktade även Värmeverksföreningen. Därefter gick det snabbt.

– Från första diskussion till ett beslut att satsa på fjärrkyla i Västerås tog det bara sex månader. Tidigare hade Stockholms stad gjort en studie som visade att det fanns ett kylbehov i huvudstaden. När Västerås började bygga fjärrkyla blev även energibolaget i Stockholm intresserat av att bygga ut fjärrkyla och idag har de ett av världens största fjärrkylasystem. Det är en häftig utveckling, säger Anders Rydåker.

Anders Rydåker belönades 2003 med Stora Energipriset för att han var initiativtagare till den första kommersiella fjärrkylaanläggningen i Sverige samt inspirerat andra för en fortsatt utveckling av fjärrkyla.

 

Den första fjärrkylakunden var ABBs gamla industrikvarter – Mimer – i Västerås, vilket byggdes om till kontor. Så här ser byggnaden ut idag.

De första fjärrkylasystemen i Sverige använde värmepumpar, vilket fortfarande är en viktig produktionsform. Vanligast är att använda absorptionskyla, där fjärrvärme används som energikälla. Andra produktionsformer är fjärrkyla från kylmaskin och frikyla som hämtas från vattendrag. Leveranserna är nära 1 TWh och nu sker en stor expansion i många städer. Det är framförallt många kunder som vill ha komfortkyla – något som inte alls var så självklart när Anders Rydåker introducerade idén i början av 90-talet.

– I USA var det vanligt med air condition, men det var då fortfarande ovanligt i Sverige. Det var därför en del kunder som var negativa och menade att vi inte behövde någon komfortkyla i Sverige eftersom vi har så kallt klimat, berättar Anders Rydåker.

Han for därför tillsammans med två kollegor land och rike runt och missionerade för fjärrkyla.

– Jag åkte till över 20 städer, från Helsingborg i söder till Östersund i norr. Nu när jag blickar tillbaka är jag stolt över utvecklingen av fjärrkyla i Sverige där vi har gått från ett system till dagens 40 system och därmed sparat mycket elenergi, säger Anders Rydåker och menar att för FVB har fjärrkylaaffären också betytt många intressanta uppdrag och när fjärrkylan introducerades blev det en nytändning för personalen.

Bilder: FVB