Danska kreditfonden EKF kritiseras för att inte avstå från tung eldningsolja

Tung eldningsolja, HFO, är mycket koncentrerad i svavel (35 000 delar per miljon). Detta innebär att global sjöfart står för 8 procent av de globala utsläppen av svaveldioxidutsläpp (SO2), vilket är mycket surt när det blandas med vatten, vilket gör sjöfarten till en viktig bidragsgivare mot surt regn och andra luftvägssjukdomar. Foto: IEEE Spectrum

Den danska exportkreditfonden kritiseras för att ha tillhandahållit stöd för kraftverk med dubbla bränslen under 2017 och 2018. Det kommer dock att bli svårt i framtiden, eftersom den enda danska producenten har slutat bygga kraftverk.

Sommaren 2018 gav EKF en köparkredit på 682 miljoner danska kronor för ett kraftverksprojekt på 56 medawatt på Bermuda. Ungefär samma sak var det ett år tidigare, då Exportkreditfonden beviljade ett export lån på 86 miljoner DKK  för byggandet av ett 90 MW kraftverk i Mali.

Men fonden utsätts nu för skarp kritik från ett antal professorer och icke-statliga organisationer enligt tidningen Politiken.

Anledningen är att kraftverken är så kallade dual fuel- anläggningar. Detta innebär att anläggningarnas motorer, förutom gas, också kan gå på tung bunkerolja (HFO), som förutom CO2 också har en ganska hög svavelhalt och därför avger t.ex. sotpartiklar. De facto använder de två kraftverken just det bränslet, eftersom den nödvändiga gasinfrastrukturen inte finns på plats i länderna.

- Det är konstigt att den danska regeringen talar så mycket om grön omvandling och samtidigt stöder kraftverk som använder HFO som energikälla, säger professor i atmosfärisk kemi Ole John Nielsen från Köpenhamns universitet till Politiken.

Bygger inte nya verk

EKF erkänner också att det inte finns något politiskt mandat att utesluta stöd för sådana verk. Tvärt emot t.ex. koleldade kraftverk, som sedan hösten 2020 att inte längre får något exportstöd från regeringen.

Danmark hade ett ganska begränsat antal koleldade kraftverksföretag före beslutet, men nu gäller stödstoppet även producenter med dubbla bränsleverk .

De två nämnda exemplen från 2017 och 2018 listas båda av kraftverkstillverkaren BWSC. Det enda danska företaget som bygger dessa kraftverk. Eller snarare det enda som byggde dessa kraftverk. För på hösten meddelade den krisstörda producenten efter flera år med massiva underskott att den slutade bygga nya kraftverk.

- Framöver kommer vi att fokusera på växande drift och underhåll samt serviceverksamheten, där BWSC redan är en betydande aktör idag", säger VD Nikolaj Holmer Nissen till EnergiWatch.

BWSC meddelade på tisdag att beslutet förblir i kraft.

Sedan 2018 har EKF slutat att finansiera allt som har med HFO (Heavy Fuel Oil) att göra. Medan BWSC:s beslut gör det svårt för EKF att återuppta tidigare utfärdande av garantier för sådana arbeten. För exportkreditfondens raison d'etre - och också det ett oundvikligt krav - är att ekonomiskt stöd endast kan ges om det finns tillräckligt med "dansk ekonomiskt intresse" i projektet.

- EKF är ett affärspolitiskt instrument som finns i världen för att stödja danska företag", säger EKF: s ESG-chef Kristin Parello-Plesner, som också påpekar att låginkomstländer har svårt att göra en snabb, grön övergång.

- Det omfattar också deltagande i projekt i länder som arbetar för att bli mer energieffektiva, men som ännu inte har förutsättningar att driva på 100 procent förnybar energi. Här kan danska företag hjälpa projekten i en mer energieffektiv riktning. 

Kraftverket i Mali invigdes hösten 2018, medan Bermuda-anläggningen togs i drift för ett år sedan. Båda anläggningarna står för ungefär en tredjedel av ländernas totala elförsörjning.