Varför vill alla politiker ha vindkraft?

Foto: Energiföretagen

Vindkraft har blivit symbolen för allt miljö- och klimatvänligt. Företag försöker övertala sina kunder om att de minsann bara använder vindkraft i sin produktion och därmed är ”gröna”. Låt oss ta en titt på de flitigast förekommande argumenten, på vindkraftens för- och nackdelar och göra en kostnadsjämförelse med kärnkraft och inverkan på elmarknaden. Det skriver Sven Olof Andersson Hederoth här i en gästartikel.

Bidrar vindkraften till en bättre miljö?

Ett modernt vindkraftverk med ca 2 MW maximal effekt generar ca 4 000 MWh el per år (kapacitetsfaktor om 24%). Det skulle behövas ca 2 000 sådana verk för att ersätta en reaktor i Forsmark, under förutsättning att det alltid blåser på något av de 2 000 verken, men eftersom ett kärnkraftverk har en uppskattad livslängd som är fyra gånger vindkraftverkets så behövs det 8 000 vindkraftverk under en jämförbar tidsperiod. Men när det inte blåser alls måste något annat användas, t ex vattenkraft. I Sverige har vi ca 14 000 MW installerad vattenkraftseffekt och när det inte blåser sätter det en övre gräns för hur mycket el vi kan förbruka. De 14 000 MW motsvarar ungefär hälften av vad Sverige behöver under den kallaste vinterdagen. De återstående kärnkraftverken ger ca 7 000 MW. Sommaren 2020 behövde man till och med starta det oljeeldade Karlshamnsverket därför att ett högtryck med vindstilla väder medförde att vindkraften i princip inte gav något alls. Detta är vindkraftens stora akilleshäl.

Det förefaller alltså som om argumentet att vindkraften skulle bidra till att minska fossilanvändningen inte håller. Antingen måste man bygga ut alla kvarvarande älvar eller elda fossilt för att balansera den intermittenta vindkraften. Frågan är då vem som vill investera i balanskraften?  Villkoren verkar dåliga, man får endast producera under de tider när inte vindkraften ger något eller för lite. Kärnkraft kommer inte i fråga, ett kärnkraftverks kostnader är till 90% fasta. Det kostar lika mycket om det står stilla. Naturgas är en lösning. Bränslekostnaden i sådant kraftverk utgör en mycket stor del av de totala kostnaderna och en viss lönsamhet skulle eventuellt kunna uppnås om elpriserna är höga. I sammanhanget är det värt att notera att svensk elproduktion har varit fossilfri i 40 år. Kärnkraften byggdes inte minst för att man ville bli av med oljeberoendet efter 60- och 70-talens energikriser i samband med Mellan Östern-konflikten.

 

bild
Kärnkraften är till skillnad mot den volatila vindkraften en säker och stabil leverantör av basenergi. Foto: OKG

Batterier då? Andra lagringsmöjligheter? Det finns ännu ingen kommersiellt tillgänglig teknologi för att i stor skala lagra el eller omsätta elektrisk energi i lägesenergi förutom vattenkraft. När vindkraften körs, släpper man ut mindre vatten genom dammluckorna och på så sätt sparas energi. Batterilagring kanske kommer i någon framtid, men man ska komma ihåg att alla sådana sekundära system adderar kostnader till elförsörjningssystemet. Elektriciteten från en Forsmarksreaktor under en timma, ca 1 000 MW motsvarar ca 1.5 miljoner vanliga bilbatterier.

Om vindkraftverk är fula eller snygga kan diskuteras. Vad som är verklighet är att ingen vill ha dem i sin bakgård. Man oroar sig för ljudemissioner, för skuggor som rör sig över det egna huset, för att det egna huset blir värdelöst om det plötsligt befinner sig i närheten av ett vindkraftverk mm. Känslan av makt- och rättslöshet är stark. Det finns inget att göra om de mäktiga vindkraftsbaronerna vill industrialisera just din lugna vrå av världen.

En annan faktor som diskuteras alldeles för lite är vindkraftens miljöbelastning, i huvudsak den miljö- och energibelastning som uppstår vid tillverkning och transport av vindkraftskomponenter, de ingrepp som behövs i naturen, förutom själva verket även tillfartsvägar, elanslutningar, ställverk, mm. Inte minst betongfundamenten är problematiska, särskilt vad gäller koldioxid. Tillkommer hanteringen av vindkraftverken när de kommer till slutet av sin livslängd. Vad händer med betongfundamenten? Vad gör man med rotorbladen? Dessa är tillverkade av kompositmaterial som inte kan återvinnas utan måste deponeras. Men framförallt, hur påverkar vindkraften den biologiska mångfalden. Rapporter från Norge indikerar att hundratals havsörnar fått sätta livet till vid en vindkraftspark, från Tyskland hör man rapporter om att stora mängder insekter och fladdermöss stryker med. Jag tycker att det är märkligt att ingen ”grön” organisation har uppmärksammat detta. Accepterar vi miljöförstörelse bara den är grön?

Så, det är svårt att dra någon annan slutsats än att när Vattenfall gör reklam för en ren och fossilfri framtid, med oroliga barn och hotfull musik, så kan de inte mena vindkraft. Vindkraften är behäftad med stora miljöutmaningar och minskar knappast utsläppen av koldioxid, troligen kommer de att öka.

Vad kostar vindkraften?

Vindkraften har också framställts som en garant för billig el, i alla fall jämfört med kärnkraften. Många namnkunniga forskare och professorer säger att vindkraft blir mycket billigare än kärnkraft och det politiska etablissemanget verkar ha svalt detta till 100%. Hur är det med det? Stämmer det? Jag har valt att göra en enkel kostnadsbudget för de olika kraftslagen med vissa antaganden. Jag har medvetet avstått från räntor, elcertifikat och skatter för att renodla analysen till att handla om de verkliga kostnaderna. Kärnkraftens kostnader är baserade på Olkiluoto-3 i Finland. Detta projekt har varit plågat av enorma kostnadshöjningar och förseningar. Det finns all anledning att tro att ett nytt kärnkraftsprojekt skulle kunna dra nytta av de finska erfarenheterna och bli betydligt billigare, men jag har låtit de verkliga siffrorna gälla.

Kärnkraftverken ställs av för bränslebyte och underhåll på sommarmånaderna när effektbehovet är som minst vilket minimerar behovet av backup-kraft. Vindkraften med sin mycket blygsamma kapacitetsfaktor och vindkänslighet måste däremot belastas med kostnaderna för balanskraft. Ofta kommer det att finnas tillräckligt med vattenkraft men i och med att kraftbalansen förändras med mer vindkraft och mindre kärnkraft framöver, kommer även fossileldade kraftverk att behövas. Jag har valt att inte kvantifiera detta i denna sammanställning, men det är helt klart att det kommer att belasta vindkraften ytterligare. Man kan självfallet diskutera en hel del av de siffror jag använt i min kostnadsjämförelse men jag kan inte se att kostnaden för kärnkraften kommer ens i närheten av vindkraftens.

Några särskilt positiva effekter för det svenska samhället eller ekonomin ser jag inte heller. Vindkraftverken tillverkas i Danmark och Tyskland. Investerarna/ägarna är ofta utländska riskkapitalister numera. Dessa vill åt de generösa elcertifikaten och andra subventioner från svenska skattebetalare. De hoppas på höga priser och vinsterna försvinner ut i skatteparadisens sumpmarker.

Vindkraftens kostnader omfattas också av kostnader för nätanslutning, ledningar måste dras till något ställverk för att elen ska kunna matas ut till kunderna, tillfartsvägar måste byggas för att man ska kunna transportera dit komponenterna och för att säkra tillgängligheten för reparationer och underhåll under driftsperioden o s v. Elnätet självt måste dessutom förändras kraftigt för att kunna hantera många små produktionsenheter. Detta så kallade smarta nätverk kommer att kosta stora summor, siffran 1 000 miljarder har nämnts, men jag har avstått från sådana kostnader i denna analys. Hursomhelst är det viktigt att ta med systemkostnaden när man jämför olika kraftslag.

Varför blir vindkraften så dyr? Det är i huvudsak tre parametrar som spökar. Den första är livslängden. Vindkraftverk är hårt utsatta för väder och vind (!) och slitaget är stort. Det finns inget som tyder på att ett vindkraftverk håller längre än 20 år. Detta ska jämföras med ett modernt kärnkraftverk som med stor sannolikhet kommer att hålla i 80 år.

Den andra är kapacitetsfaktorn. Ett landbaserat vindkraftverk har en kapacitetsfaktor mindre än 25%. Det här ska jämföras med ett kärnkraftverk som regelmässigt kan uppvisa en kapacitetsfaktor om 80% eller mer.

Det tredje är mängden energi som produceras av ett vindkraftverk under sin livstid (och som naturligtvis är en funktion av såväl livslängd som kapacitetsfaktor). Ett 2 MW vindkraftverk med en kapacitetsfaktor om 24% och en livslängd om 20 år kommer att under sin livstid producera 84 000 MWh. Ett kärnkraftverk om 1600 MW kommer att under samma tid producera 225 miljoner MWh och närmare en miljard MWh under sin förväntade livslängd. Matematikens lagar är förkrossande, det blir en väldig skillnad att fördela kostnaderna på vindkraftverkets blygsamma produktion jämfört med kärnkraftverkets oerhörda kapacitet.

 

Vad gör vindkraften med elmarknaden?

Den intermittenta vindkraften har också medfört stor volatilitet på elmarknaden. Vi har till och med upplevt dagar med så mycket vindkraft att priset varit negativt, samtidigt som vi sommaren 2020 har sett skyhöga priser i södra Sverige. En sådan situation skapar inte bara en dysfunktionell marknad, det är också utomordentligt skadligt för svenskt näringsliv.

Så, vad kommer att hända? Det känns som om såväl politiken som kraftbolagen har målat in sig i ett hörn. Ingen investerare med förståndet kvar kommer att vilja investera i storskaliga kraftverk för basproduktion i Sverige. Det går inte att få lönsamhet om man bara får köra delar av året som backup för vindkraften. Jag bedömer det också som ytterst osäkert om privata investerare kommer att vilja investera i vindkraft. Vindkraft blir lönsam endast under en del av året, när det blåser lagom och efterfrågan är stor. När det blåser lite står vindkraftverken stilla och man tjänar inga pengar. Om vindkraftverken är för många så uppstår samma situation när det blåser mycket. Då genererar vindkraften så mycket el att priserna sjunker och då tjänar man inte heller några pengar. ”Lönsamhetens fönster” blir smalare för varje vindkraftverk som tas i drift.

Risken är stor att hela systemet kommer att kollapsa. Ingen vill investera i vare sig kärn-, vind- eller fossilkraft eftersom ingenting blir lönsamt.

Vad är det som har gått fel? I min mening har man gjort ett kardinalfel vid avregleringen av elmarknaden. För att förstå vad jag menar börjar jag med en historisk tillbakablick.

Tills för ca 25 år sedan hade vi flera elbolag i Sverige med koncession att leverera (och tjäna pengar på) el till olika områden i Sverige. Sydkraft i Malmö t ex levererade el till södra Sverige, var privatägt och börsnoterat (men majoritetsägt av ett antal kommuner). Om man inte klarade sitt försörjningsansvar blev man av med sin koncession, därför såg Sydkraft till att ha tillräckligt med egna produktionsresurser eller fasta avtal med leveranser från andra. På samma sätt med priserna, man fick inte avvika nämnvärt från Vattenfall, det övervakades noga av en statlig myndighet. Konsumenternas behov hade högre prioritet än producenternas på den tiden. Om jag inte missminner mig tilläts 8% högre priser i Sydkrafts distributionsområde. Denna skillnad kunde motiveras utifrån en mer ogynnsam mix av kärnkraft och vattenkraft än vad Vattenfall hade. Detta kan jämföras med dagens geografiska skillnader när Sydsverige (Elområde 4) ofta har 4-5 ggr så höga elpriser som Norrland (Elområde 1).

På samma sätt borde man avtvinga en vindkraftsägare ett leveransansvar. Om man vill driva elförsörjningsverksamhet måste man kunna leverera hela tiden, man ska tvinga alla kraftproducenter att uppfylla en viss minsta kapacitetsfaktor som koncessionsvillkor. En vindkraftsägare måste då också ha en andel i t ex ett vatten- eller kärnkraftverk eller investera i lagringskapacitet. Endast på det sättet kan vi säkerställa elförsörjningen på konsumenternas villkor, inte på producenternas. Dessutom kommer detta att visa på vindkraftens (och solkraftens) verkliga kostnader. Det kan inte vara rätt att vindkraftsinvesterare ska kunna tjäna pengar när vinden blåser men inte behöva ta något leveransansvar när den inte gör det. Den nuvarande situationen är elproduktion helt på producenternas villkor. Inget av alla de företag som stoltserar med att bara ha vindkraft till sin produktion drömmer om att stänga ner när det inte blåser. Istället förlitar de sig på att kunna använda ”något annat” istället för vindkraft, utan att närmare kunna specificera vad ”något annat” innebär.

bild

Sammanfattning

Vindkraften kommer inte att lösa några miljöproblem, den minskar inte utsläpp av koldioxid (tvärtom), den medför stora risker för biologisk mångfald och bidrar till en industrialiserad landsbygd. Den bidrar inte heller till leveranssäkerheten i Sveriges elförsörjning och kommer att medföra starkt ökande elpriser med stora geografiska skillnader.

Varför vill alla politiker ha vindkraft? Jag förstår det inte.

 

bild
Sven Olof Andersson Hederoth, Civilingenjör (teknisk fysik), oberoende skribent inom energi, miljö och klimat med mer än 30 års erfarenhet av energiindustrin såväl i Sverige som utomlands.