Elektrifieringen tilltar och samtidigt finns det risk för kapacitetsbrist i elnäten. Nyckeln inför framtiden är investeringar i elnäten och då behöver reglerna som styr elnätsföretagens intäkter förändras. Det konstateras i en ny rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).
Situationen med kapacitetsbrist i elnäten är bara några år gammal här i Sverige och frågan är vad som måste till för att svensk elförsörjning även i framtiden ska kännetecknas av den robusthet och leveranssäkerhet som är dess signum. För samtidigt som risken för nätkapacitetsbrist blir allt större tilltar elektrifieringen som behövs för att klara klimatomställningen och tillväxtmål. För en lyckad elektrifiering är elnäten helt centrala.
Mot den här bakgrunden har Lars Bergman och Bo Diczfalusy i en rapport för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) gett sig i kast med situationen för de svenska elnäten. De poängterar framför allt två viktiga slutsatser, där det i grunden handlar om att elnätsföretagens möjlighet att investera är nyckeln.
Behövs förändring
– Efterfrågan på elnätstjänster kommer att öka och det betyder att frågan om investeringar i elnäten blir en väldigt viktig fråga för framtiden och vilka drivkrafter som finns bakom investeringarna, säger Lars Bergman.
Elnätsföretagens möjligheter att få intäkter och därmed utrymme att investera styrs av staten genom den så kallade intäktsregleringen och den behöver förändras, menar rapportförfattarna.
– Den del av regleringen som kallas avkastningsregleringen fungerar väldigt dåligt och där ser vi att något måste göras, säger Lars Bergman och föreslår en vad han menar mer långsiktig och förutsägbar metod som ska stimulera investeringarna.
– Avkastningen på nätföretagens kapital bör baseras på den långsiktiga reala tillväxten i BNP plus en riskpremie. Det skulle ge stabila och långsiktiga förutsättningar för underhåll och investeringar, säger han.
Långsiktig horisont
Författarna menar att dagens läge där Energimarknadsinspektionen och elnätsföretagen möts i domstol för att avgöra hur hög intäkternas nivå ska vara skapar osäkerhet för hur mycket som kan investeras och hur kundernas kostnadsutveckling ska se ut, eftersom intäktsnivåerna avgörs i en domstol ofta i slutet av reglerperioden istället för innan. De menar att den nya modellen ska leda bort från avgörandena i domstol.
I anslutning till rapportlanseringen anordnades ett seminarium där Ellevios vd Johan Lindehag var en av paneldeltagarna. Han underströk just behovet av långsiktighet och förutsägbarhet för elnätsinvesteringar som har en tidshorisont på 50-60 år.
– Största utmaningen just nu i energibranschen är att mota bort kapacitetsproblemet och se till att vi kan expandera och ta hand om all den koldioxidfria fria elen som produceras, säger Johan Lindehag, som liksom rapportförfattarna ser ett stort behov av incitament för att rätt investeringar ska komma på plats.
Värdefull praxis
Han är positiv till ansatsen i den alternativa lösningen på avkastningsränta som rapporten beskriver. Han menar dock att myndighet, bransch och departement efter domstolsprocesserna har byggt upp både kunskap och rättspraxis som är värdefull. Den praxis som är fastslagen ger en bra vägledning om en långsiktig metod och han menar att detta ligger i linje med rapporten.
Johan Lindehag lyfte fram att investeringar på nästan 500 miljarder kronor i elnäten kommer att behövas fram till 2045 och då står 30 procent för expansion och hela 70 procent för reinvesteringar i ett ålderstiget nät.
– Det överskuggande för situationen är intäktsregleringen, för det måste finnas förutsättningar att investera de här 500 miljarderna. Finns det inte tillräckligt med incitamentet så är det faktiskt ointressant hur snabba processerna för att få tillstånd att bygga elnät är, säger Johan Lindehag.
Källa: Ellevio