Utsläppen från torvförbränningen är lika stora i Finland som utsläppen från stenkol

Vapo är ett av Europas största företag för professionell odling och den största torvaktören i Europa. Vapo Oy är moderbolag åt det svenska bolaget Hasselfors Garden AB. Bilden visar torvproduktion i Estland. Foto: VAPO Oy

Frågan om torvbrytning är mycket laddad politisk fråga i dagens Finland. Där står flera tunga partier mot varandra. Det som står på spel är å ena sidan klimatet och å andra sidan arbetsplatser och att Finland kan producera egen energi.

Utsläppen från torvförbränningen är i samma klass som utsläppen från stenkol. I Finland blir förbränningen av stenkol förbjuden från och med 2029, men det finns inget datum för när Finland ska sluta förbränna torv.

Överenskommelsen är att halvera förbränningen av torv fram till år 2030, men omställningen borde gå snabbare än så om Finland ska kunna nå sitt mål om klimatneutralitet år 2035.

Klimatneutralitet innebär att utsläppen och kolsänkorna som binder koldioxid är lika stora.

Finlands Miljöcentral har kartlagt vilka effekter torvproduktion och användning har när det gäller sysselsättning, miljö, klimat och ekonomi.

Förbränningen av torv i energisyfte orsakade ca 6,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter (växthusgaser omräknat i koldioxid) år 2018.

Det är knappt 16 procent av utsläppen inom energisektorn och 12 procent av den totala mängden utsläpp av växthusgaser i Finland.

Dess andel av sysselsättningen är ungefär 0,1 procent och av bnp mindre än 0,1 procent.

90 procent av torven bränns till energi. Den resterande delen används till växtunderlag i växthus, strö i ladugårdar och som byggnadsmaterial. Där är klimateffekterna ungefär likadana som vid förbränning.

Momentum finns i och med att Europeiska kommissionens program för grön utveckling, Europeiska gröna given, planerar att styra medel ur EU:s fond för rättvis omställning till projekt med vilka Finland kan ställa om från torvproduktion till mångsidigare näringar.

En summa som nämnts är 165 miljoner euro, men den slutliga summan beror på hurdana omställningsprojekt Finland presenterar och hur stimulansmedlen efter coronapandemin slutligen fördelas länderna emellan. Summan kan komma att höjas.

På förslag är bland annat ökad användning av solenergi och energieffektivitet genom att nuvarande husbestånd renoveras att bli mer energieffektiva.

Med värmepumpar kan jord-, luft- och vattenvärme tas tillvara, liksom också spillvärme från avloppsvatten och datorhallar.

Pilotprojekt pågår för geotermisk värme, där man borrar kilometerdjupt ned i marken. En annan idé är lokala värmeförråd med till exempel soluppvärmt havsvatten.

Om inga minskningsåtgärder görs och antagandet är att kärnkraftverken Olkiluoto 3 och Hanhikivi är i drift, skulle torvförbränning år 2035 fortsättningsvis stå för 12 TWh. År 2018 stod torven för för 17 TWh.

Antagandet är att ungefär 40 procent av de nuvarande CHP-anläggningarna, som producerar både energi och värme, har kommit till slutet av sin livstid i slutet av år 2035.

Ett förbud mot öppnandet av nya skulle ge miljöeffekter redan på kort sikt

Det här förutsätter att de som drabbas av omställningen erbjuds en möjlighet att påverka utvecklingen och att sysselsättning, fortbildning och ekonomisk diversifiering i de drabbade områdena stöds.

När budgetförhandlingarna återupptas i augusti 2020 kommer energiskatten för torv sannolikt att bli en riktigt het fråga.