Osäkerheter om Brexit präglar elpriset

Foto: Pontus Lundahl.

Oktober kom att präglas av en god resurssituation i Norden, välförsörjda råvarumarknader – och fortsatt osäkerhet kring hur Brexit kommer att påverka priset på koldioxidkvoter. Det skriver Entelios i ett pressmeddelande. 

 

Elmarknaden har lagt en relativt stabil oktober månad bakom sig – det genomsnittliga spotpriset i Norden landade på 37,10 €/MWh. Därmed gick det upp 13 procent jämfört med priset i september.

 

Tittar vi på de senaste fem åren ligger årets oktoberpris 9 procent högre än genomsnittet. Ökar vi tidsramen till snittet för de sista tio åren, så ligger årets oktoberpris 18 procent högre. Men håller vi oss endast till 2019, är priset för oktober ändå nästan 5 procent lägre än det vi har sett hittills i år, enligt Entelios.

 

Hur ser då resurssituationen ut? I Norden är den i det närmaste normal, och den har hållit sig ganska stabil under hela oktober. Vi fick en bra påfyllning av vattenresurser i början av oktober och detta har bidragit till att hindra priserna från att stiga mer än de har gjort. Mot slutet av oktober förändrade sig dock väderprognoserna i riktning mot torrt och kallt väder, något som bidrog till att dra upp priserna inför övergången till november.

 

Svaga prissignaler utanför Norden

Ute i Europa ser vi en svag till negativ tillväxt i industrin, något som helt klart bidrar till att hålla ner energipriserna. Detta präglar i första hand kol- och gaspriset, men det är lite svårare att se samma tendens i de europeiska elpriserna.

 

Elpriserna på kontinenten hålls tillbaka av priset på koldioxidkvoter. Koldioxidpriset har mycket riktigt sjunkit något sedan i somras, men det är ändå avsevärt högre än vad priset var för något år sedan. Högre koldioxidpris ger en högre kostnad för dem som producerar gas- och kolkraft. Längre ut i systemet påverkar detta till slut även de nordiska elpriserna.

 

Brexit har stor effekt på koldioxidpriset

Storbritanniens turbulenta Brexit-process skapar både spänning och osäkerhet på många arenor – även på energimarknaden. Vid en så kallad ”hård Brexit” utan något avtal med EU, har marknaden prisat in ett fall i priserna på koldioxidkvoter. Blir det ett avtal och Brexit genomförs något senare, ser marknaden ut att tolka det som att koldioxidpriset ska upp en smula.

 

Oavsett hur Brexit genomförs, ser vi att marknaden beräknar en svagare tillväxt i Europa med Storbritannien utanför EU. Det betyder lägre energipriser och lägre koldioxidpriser på de långsiktiga kontrakten.

Detta är ytterligare ett exempel på hur den nordiska energimarknaden påverkas av den internationella storpolitiken. I detta fall cirkusen i det brittiska parlamentet, som även drar med sig koldioxidpriserna på en tur i berg-och-dalbanan – något som i sin tur påverkar framtidsmarknaden i Norden.