Mötesplatsen för dig inom energibranschen, jul, 22 2019
Senaste Nytt

Nya förslag i utredningen om reduktionsplikten

Foto: Oskar Lürén.
Foto: Oskar Lürén.
Publicerad av
Sanna Kesselfors - 05 jun 2019

Nya reduktionsnivåer och fortsatt skattebefrielse för höginblandade biodrivmedel. Det är de viktigaste förslagen som Energimyndigheten redovisar i samband med utredningen av reduktionsplikten. Förslagen är viktiga pusselbitar för att minska utsläppen inom inrikes transporter fram till 2030.

Sedan 2018 finns krav på att drivmedelsleverantörer ska följa reduktionsplikten, vilket innebär att de ska minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel. Reduktionsnivåerna var dock bara bestämda till och med 2021. Energimyndigheten lanserar nu sitt förslag på hur utsläppen ska minska inom inrikes transport fram till 2030.

Rak väg mot målet
För att ge en stabil tillväxt av andelen biodrivmedel är förslaget att ha en rak linje till målet 2030. Tills dess ska bensinen minska utsläppen med 26,7 procent och dieseln med 60 procent. Sverige har ett mål att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Därför har Energimyndigheten också föreslagit lämpliga reduktionsnivåer till det året, nämligen 80,6 procent för bensin och 92,9 procent för diesel.

Energimyndigheten föreslår även att reduktionsnivåerna ska fortsätta vara separata för bensin och diesel, precis som idag.

– Att slå ihop dem till en gemensam reduktionsnivå skulle innebära ökad flexibilitet, men en konkurrensmässig nackdel för de leverantörer som har större andel bensin i sin försäljning, säger handläggare Noak Westerberg.

För att inte reduktionsplikten ska bli en begränsning i hur mycket biodrivmedel som kan användas föreslår också myndigheten att bibehålla skattebefrielsen för rena och höginblandade biodrivmedel.

Utvärdering av reduktionsplikten
Förra året fick Energimyndigheten i uppdrag från regeringen att föreslå nya reduktionsnivåer fram till 2030. Förslagen skulle bedöma om en ny gemensam nivå, om rena och höginblandade biodrivmedel ska ingå i reduktionsplikten, samt om det behövs mer flexibilitet i systemet.

– Eftersom systemet med reduktionsplikt bara har gällt sedan 1 juli 2018 har vi begränsat underlag för att utvärdera hur systemet har fungerat i praktiken. Därför har vi fokuserat på att ha dialog med de företag och branschorganisationer som berörs av reduktionsplikten. Det har skett genom enskilda möten och branschmöten, säger Jenny Näslund, biträdande utredningsledare.

Annons

Annons

Annons