”Höjda skatter främjar energieffektivisering”

De areella näringarna kan minska energianvändningen och samtidigt tjäna pengar på det. Det konstateras i en rapport som Energimyndigheten tillsammans med Jordbruksverket, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen och Sametinget överlämnat till regeringen. Energi- och koldioxidskatter främjar minskad energianvändning och är därför grunden för effektiv energianvändning i de areella näringarna.

Energianvändningen i de areella näringarna, det vill säga fiskesektorn, rennäringen, jord- och skogsbruket utgör cirka 2 procent av den totala energianvändningen i Sverige. Bensin- och dieselanvändning till arbetsmaskiner och transporter dominerar energianvändningen i alla näringarna. För arbetsfordon såsom båtar, skördare, skotare, traktorer och skotrar saknas idag reella alternativ till bensin och diesel. För att ta fram alternativ behövs enligt rapporten en förstärkning av insatserna för forskning, utveckling och demonstration.

Jord-, skogs- och vattenbruk har idag lägre energi- och koldioxidskatter än vissa andra delar av näringslivet. Myndigheterna pekar ut möjligheten att på sikt ta bort dessa nedsättningar, men konsekvenserna för respektive sektor bör utredas. Ett steg i rätt riktning bedöms de redan beslutade ändringarna av energi- och koldioxidskatterna som berör delar av de areella näringarna vara.
– Styrning genom energi- och koldioxidskatterna bör kompletteras med märkning av produkter i kombination med information om lönsamma åtgärder. Bidrag till energikartläggningar kan vara effektivt för att företagarna ska få bättre kunskap om sin energianvändning och därmed möjliga lönsamma åtgärder, säger Linn Stengård, handläggare vid Energimyndigheten i ett pressmeddelande.

Respektive myndighet föreslås utreda vidare vilka möjligheter och behov det finns för energikartläggningsbidrag inom respektive näring.

I kartläggningen, som är en central del i rapporten, hävdas det att jordbruket står för den största delen av energianvändningen. För djurhållning varierar det mellan olika djurslag men generellt är belysning och uppvärmning samt mjölkkylning hos mjölkbönder de mest energikrävande delarna. För växthusföretag utgör uppvärmning den absolut största delen, medan det för växtodling framförallt är traktordrift vid odling och skörd samt torkning av spannmål som är energikrävande.
– Ett sätt att driva på utvecklingen mot mer energieffektiva och fossilfria lösningar kan vara att utlysa tekniktävlingar eller att gynna demonstrationsanläggningar. Vi kommer även att fortsätta att titta på möjligheter inom landsbygdsprogrammet, säger Elin Einarson på Jordbruksverket.