”Rest från flytande biobränsle ger god klimateffekt”

Gunnar Eriksson, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet. [3]

När man tillverkar flytande biobränslen som etanol, blir klimatförbättringen mycket större om man tar tillvara energin också i restprodukterna. Det påstås i en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet, där tre typer av restmaterial undersökts.

– Om dessa restprodukter kan användas till uppvärmning och elproduktion, kan den positiva klimatpåverkan bli betydligt kraftigare, säger Gunnar Eriksson, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet i ett pressmeddeladne.

Gunnar Eriksson har undersökt vilka bränsleegenskaper tre olika restmaterial har. En restprodukt är rapsmjöl från biodieseltillverkning, en annan är så kallad drank från framställning av etanol ur spannmål och en tredje är hydrolysrest från träbaserad etanoltillverkning.

Restbränslena har analyserats och förbränningsförsök har gjorts i mindre skala i tre olika slags förbränningsanläggningar. Rapsmjöl och vetedrank är askrika och har sammansättningar som kan vara problematiska men det går att kompensera med olika åtgärder. Hydrolysrest från träbaserad etanoltillverkning har lägre askhalt än träråvaran
– En möjlig användning är i småskaliga pelletsbrännare och pelletskaminer, men eftersom själva etanoltillverkningen kräver värme så ligger det också nära till hands att förbränna restprodukten i anslutning till etanolfabriken, säger Gunnar Eriksson.

På så vis kan man enligt Gunnar Eriksson öka andelen producerad el om man använder en så kallad kombiprocess i kraftvärmeverket, vilket skulle innebära att etanolfabriken inte behöver anslutas till ett fjärrvärmenät.
– Ett sådant kraftvärmeverk var i drift på 1990- talet i Värnamo, och kan minska koldioxidutsläppet med cirka 25 procent, jämfört med en traditionell anläggning, säger Gunnar Eriksson.