Energibolaget Kraftringen, som samägs av fyra kommuner, bygger just nu världens största lågtemperaturnät för uppvärmning av den nya stadsdelen Brunnshög i Lund.
I Lund byggs och planeras flera stora internationella forskningsanläggningar som ska placera regionen i innovationens framkant. Anläggningarna är energikrävande och genererar därmed också stora mängder spillvärme. Kraftringen bygger just nu världens största lågtemperaturnät som ska ta tillvara den resursen. Stadsdelen Brunnshög kommer att ligga i anslutning till forskningsanläggningarna – och liksom regionen i stort blir den föremål för innovation.
- För oss är det en stark drivkraft att vara med och bygga ett hållbart samhälle. Vi behöver som energibolag ligga i framkant av utvecklingen för att kunna hjälpa våra kunder och ägare att i sin tur kunna bli mer hållbara. Vi har förmånen att befinna oss på en plats i landet där vi har tillgång till jättefin forskning och duktiga företag. Det bidrar till att skapa en stimulerande miljö för att utveckla framtidens smarta energilösningar, berättar Helena Tillborg, chef för affärs- och verksamhetsutveckling på Kraftringen.
Genom lösningar som lågtemperaturnätet, tillsammans med exempelvis solpaneler, är ambitionen att Brunnshög ska bli en så kallad plusenergi-stadsdel – det vill säga generera mer energi än den förbrukar. Den normala temperaturen i fjärrvärmenätet brukar ligga på 80–90 grader. I lågtemperaturnätet kommer den i stället att ligga på mellan 60–65 grader. Eftersom husen uppförs med den nya byggtekniken, vilket gör dem betydligt mer energieffektiva än tidigare hus, är detta fullt tillräckligt.
Stor utvecklingspotential
Lågtemperaturnätet som nu byggs lägger grunden för framtida liknande lösningar. Även på orter där det inte finns stora forskningsanläggningar går det att ta tillvara på spillvärme:
- Vi stannar inte vid att titta på hur spillvärmen från de här stora anläggningarna kan användas. Om man kan koppla på butiker eller mindre industrier får man tillgång till billig värme som exempelvis kan användas för att värma cykelbanor eller busskurer – sådant som i dag är ekonomiskt svårt att motivera att värma upp, säger Helena Tillborg.
Lågenerginätet i Brunnshög blir inte bara ett pilotprojekt – det blir också en kunskapsbank vid likande projekt:
- Genom att bygga små, enklare och mindre nät sänker vi behovet av isolering och hållfasthet i rör, vilket gör byggandet billigare. I dessa mindre fjärrvärmenät blir vi en facilitator i delningsekonomin. Vi gör ett litet distributionsnät så att man kan dela värmen lokalt mellan olika parter. På samma sätt kan man tänka på elsidan. Det är vår framtida roll som energibolag vi nosar på här. Vi måste hitta vår nya roll i delningsekonomin och en decentraliserad mikroproduktion av el.
- Att arbeta tillsammans med andra är centralt i Kraftringens affärsidé. Vi pratar ofta om industriell symbios. Någon industri behöver riktigt högvärdig el, någon annan behöver lite mindre högvärdig energi medan en tredje part behöver ånga. Det handlar om att bygga i steg. Det som är avfall för någon är en resurs för en annan och det är den typ av samhälle som vi vill hjälpa till att åstadkomma med vårt lågtemperaturnät. Vi vill ta tillvara på resurser som annars hade gått till spillo. Lyckas vi med det har vi ur hållbarhetsperspektivet uppnått något fantastiskt, avslutar Helena Tillborg.