Regeringen har beslutat om den årliga avgiften till kärnavfallsfonden för den kommande treårsperioden 2018-2020. Beslutet innebär en kraftig höjning för kärnkraftsbolagen, och för Oskarshamn 3 handlar det om en höjning med 50 procent.
Regeringens beslut innebär att den årliga avgiften för Oskarshamn 3 höjs från 4,1 öre till 6,4 öre per producerad kilowattimme (kWh). Johan Svenningsson, Sverige-chef för Uniper, som via dotterbolaget Sydkraft Nuclear Power är majoritetsägare i OKG, är kritisk till beslutet.
- Jag är kritisk eftersom vi anser att kärnavfallsfonden är robust och välfinansierad, och att den kraftiga höjningen därmed inte är motiverad. Nu måste vi analysera de ekonomiska konsekvenserna av den höjda fondavgiften i förhållande till rådande marknadsläge, säger Johan Svenningsson.
Kärnavfallsfonden innehåller idag 64 miljarder kronor. Utöver det har bolagen ställt omfattande säkerheter. Alldeles oavsett fondens storlek så finns ansvaret för att finansiera slutförvaret kvar hos kärnkraftsbolagen.
- Vi tar fullt ansvar för våra anläggningar och de kostnader som kärnkraftsavvecklingen för med sig. Därför ser jag heller ingen anledning att forcera inbetalningarna till fonden. Nu tvingas vi att betala in omfattande belopp i förtid, vilket hämmar vår investeringsförmåga över tid och det är inte positivt för stabiliteten i elsystemet. Det görs dessutom när det svenska elsystemet försämras, och när stabil elproduktion behövs mer än någonsin, menar Svenningsson.
Johan Svenningsson säger att det historiska utfallet på anläggningarnas elproduktion fått för stor betydelse i den teoretiska betalningsmodell som utgör grunden för den beslutade fondavgiften.
- Vi har lämnat in en prognos över hur mycket el Oskarshamn 3 ska producera de kommande tre åren. Den prognosen har reducerats med ca 10 procent baserat på historiskt utfall. Det blir missvisande då vi genomförde ett omfattande moderniseringsprogram på reaktorn under åren 2009-2012. De långa avställningarna vi hade då kommer vi inte att ha i framtiden, säger han.
- Mot bakgrund av låga elprisnivåer, kommande investering i oberoende härdkylning, och de kraftfulla effektiviseringsprogram som redan genomförts på OKG, innebär det beslutade beloppet en tung belastning för OKG:s verksamhet, påpekar Johan Svenningsson.
Även Barsebäck Kraft AB (BKAB) påverkas av regeringens beslut. BKAB genomför just nu en avveckling av Baresebäcksverkets två reaktorer, och ska enligt beslutet betala in 543 Mkr per år till kärnavfallsfonden fram till 2020.
- Regeringen har inte tagit hänsyn till att anläggningen stängdes i förtid genom ett politiskt beslut. Trots att det inte tillkommit några risker, trots en långt framskriden avvecklingsplan med god kontroll på framtida kostnader, och trots att BKAB har ett stort belopp till godo i fonden, förklarar Johan Svenningsson, som istället önskat en förlängd inbetalningstid från tre år till tio år.
FAKTA om Kärnavfallsfonden
- Enligt den senaste beräkningen (Plan 2016) kommer den totala kostnaden för det svenska kärnkraftsprogrammet, från start till mål, att uppgå till cirka 141 miljarder kronor.
- Av detta har cirka 43 miljarder kronor redan använts för att bygga och driva de befintliga anläggningarna samt till forskning, utveckling och uppbyggnad av det svenska kärnavfallssystemet. Resterande 98 miljarder kronor avser framtida kostnader från och med 2018.
- Kärnavfallsfonden innehåller idag 64 miljarder kronor. Fonden fylls hela tiden på, dels genom fortsatta avgiftsinbetalningar från kärnkraftsbolagen, dels genom den avkastning som medlen i fonden ger.