Regeringen satsar 125 miljoner kronor på att energieffektivisera industrin

– Regeringen ska satsa 125 miljoner kronor på att energieffektivisera industrin, berättar energiminister Ibrahim Baylan. Det är både bra för miljön och stärker industrins konkurrenskraft, säger han till Svenska Dagbladet.

Satsningen ska hjälpa Sverige att nå 50 procent energieffektivisering till 2030, och i samband med detta få mer miljövänliga industrier.

– När vi pratar om de utmaningar energibranschen står inför tänker man nästan alltid ny produktion. Men energieffektivisering är ju en svensk paradgren. Och med tanke på den fantastiska utveckling vi står inför i dag, med elektrifiering, automatisering och digitalisering, står vi inför ett gyllene ögonblick när det gäller energieffektivisering i våra samhällen, säger Ibrahim Baylan.

Genom en tidigare satsning, "industriklivet" har regeringen anslagit 300 miljoner kronor om året fram till 2040 på att nå noll-utsläpp av växthusgaser i industrin. Ytterligare 125 miljoner kronor anslås - dock först enbart under perioden 2018-2020 - för energieffektiviseringsåtgärder.

– Det finns många investeringar inom energieffektivisering i industrin som i sig kanske är lönsamma men som inte blir av för att man inte uppmärksammar dem, särskilt inte i tider med låga energipriser. Så när tar till den här typen av program får de ganska stark utväxling, säger Ibrahim Baylan, och fortsätter:

– Industrin förväntas naturligtvis också göra en del insatser. Det är både bra för miljön och stärker industrins konkurrenskraft.

Hur pengarna ska fördelas kommer att avgöras i samråd med industrin.

– Det finns en bred samsyn kring detta i politiken och industrin om att det här behövs. Så fort riksdagen ställer sig bakom budgeten kommer vi också i dialog med industrin så att det blir bra.

Men det är fortfarande oklart hur Sverige ska få sin energi när landets sista kärnkraftverk tas ur bruk - just strax efter 2040, skriver Svenska Dagbladet. Baylan tror inte på nya kärnkraftverk.

– Nej, det tror jag inte. Och i realiteten är det väldigt få som tror på ny kärnkraft i Sverige. När Mikael Odenberg (tidigare generaldirektör för Svenska Kraftnät, reds anm) sade det i en intervju för några år sedan, hajade många till. I dag är det en okontroversiell ståndpunkt.

Men kärnkraften blir ändå ett hett ämne, bland annat på grund av att avgifterna till kärnavfallsfonden är på väg att höjas - för vissa kärnkraftverk nästan dubbleras.

– Det råder fullständig konsensus i Sverige om att energibolagen ska ta ansvar för avfallet och att skattebetalarna inte ska stå för en sekin för det. Den principen finns med i energiuppgörelsen, och det är min uppfattning att även de partier som inte är med i uppgörelsen står bakom detta till fullo, säger han.

– Vårt stora problem är att vi har sol på sommaren och elbehov på vintern, så frågan är när säsongslagring av el kostnadseffektivt. Men dagen finns det väldigt lite som kan tävla mot solenergi. När det sker vågar jag inte gissa - men teknikutvecklingen går nästan alltid snabbare än man tror.