Olika förutsättningar för kommuner att nå hållbarhetsmålen

Kommunerna möter olika stora utmaningar inom ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet och det finns såväl synergier som målkonflikter i hållbarhetsarbetet. Det visar 2017 års upplaga av rapporten Sveriges Nya Geografi från Arena för Tillväxt och Sweco.

Arena för Tillväxt och Sweco ger sedan 1998 tillsammans ut rapporten Sveriges Nya Geografi. I årets rapport konstateras att det är mycket stora skillnader i hur väl rustade kommunerna är inför omställningen till ett hållbart samhälle.

– För att lyckas i det lokala och regionala hållbarhetsarbetet krävs nära samverkan mellan privata och offentliga aktörer där många tar ansvar. Hållbarhetsarbetet behöver vara en självklar del i all verksamhet, inte ses som ett eget verksamhetsområde. Det är också viktigt med tydliga mätbara mål, långsiktighet och ett modigt ledarskap som stimulerar nytänkande, säger Katrien Vanhaverbeke, verksamhetschef, Arena för Tillväxt.

– Relationen mellan ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet är komplex och kan vara en utmaning för kommuner. Exempelvis kan en aktiv näringslivspolitik få upp sysselsättningen i en kommun, men om den inte genomförs på rätt sätt kan den istället slå mot kommunens miljöarbete. Därför är det viktigt att kommunerna hela tiden tar ett helhetsgrepp om sitt hållbarhetsarbete, säger Mats Hermansson, vd för samhällsanalys och trafikplanering på Sweco.

Den ekonomiska hållbarheten beskrivs som viktig för såväl tillväxtkommuner som kommuner med stora strukturella utmaningar. Osäkerhet i befolkningsutvecklingen för framförallt små och redan utsatta kommuner påverkar möjligheten till långsiktiga ekonomiska investeringar som skulle stärka den sociala hållbarheten.

Långtidsarbetslösheten är en stor utmaning för många kommuner och det skiljer 7,9 procentenheter mellan den kommun som har högst respektive lägst långtidsarbetslöshet, skriver Sweco.

Utsläppen av de produktionsrelaterade växthusgaserna har sjunkit de senaste åren i nästan alla kommuner. Minskningen har varit störst i storstäder och större städer, där utsläppsnivåerna per capita är jämförelsevis låga. Skillnaderna mellan kommunerna beror bland annat på vilka industrier som finns i kommuner och tillgång till kollektivtrafik.