Energiforsks årliga kärnkraftsseminarium: Ingen konsensus för kärnkraften

Hans Blix, som fick ta emot Sveriges Kärntekniska Sällskaps hederspris, ställer en fråga till paneldeltagarna. Foto: Simon Matthis
Wolfgang Denk från organisationen Energy for Humanity berättade om kärnkraftsfolkomröstningen i Schweiz. Foto: Simon Matthis
Agneta Rising, generalsekreterare för World Nuclear Energy Association. Foto: Simon Matthis

Kärnkraften delar opinionen, inte bara i Sverige utan i hela världen. Medan flera länder i Europa tror på en utfasning då kärnkraft där ses som en föråldrad energikälla förknippad med alltför stora risker, finns i andra länder en stark tilltro till kärnkraft som framtidens energikälla. Det framgick av Energiforsks årliga kärnkraftsseminarium ”Nuclear Technology and Policy Developments” som belyste kärnkraftens utveckling och politiska beslut som påverkar den i ett globalt perspektiv.

 

I Sverige har Tysklands beslut att avveckla kärnkraften fått stort medialt genomslag. Kanske för stort, så att det skymmer det faktum att i ett globalt perspektiv växer kärnkraftsektorn med flera reaktorer om året. Förra året togs 10 nya reaktorer i drift i världen, varav hälften i Kina. 58 nya reaktorer fördelade på 15 länder byggs i denna stund för drifttagande de närmaste åren. Bara ett land, Tyskland, har formellt fattat beslutet att avveckla kärnkraften och de kommer sannolikt snart följas av Schweiz. Den största tillväxten sker, föga förvånande, utanför Europa. Kina, Ryssland, Indien, USA bygger flest reaktorer och, värt att notera, oljelandet Förenade Arabemiraten som har lika många kärnkraftreaktorer under byggnation som USA eller Indien (4).

Kärnkraftens roll i klimatavtalet

För att minska de fossila bränslena och för att vi ska ha en realistisk chans att uppfylla åtagandena enligt klimatavtalet från Paris har kärnkraften en nyckelroll att spela. Det var alla talare på Energiforsks kärnkraftskonferens överens om då samtliga representerade organisationer som förespråkar kärnkraft. Vissa gick så långt som att säga att kärnkraften har störst betydelse när det gäller att minska utsläppen så mycket som krävs av klimatavtalet.

Wolfgang Denk, som ledde kampanjen för kärnkraft inför folkomröstningen om kärnkraften i Schweiz, sa:

– Det är omöjligt och vilseledande att tro att det ska gå att minska de fossila bränslen så mycket som krävs utan kärnkraft. Kärnkraft är inte bara en del av lösningen på klimatfrågan, den är den viktigaste delen av lösningen, sa Wolfgang Denk.

Rättvisare ekonomiska villkor

Flera talare efterlyste förbättrad finansiering av kärnkraftsprojekt och rättvisare ekonomiska villkor för kärnkraft. World Nuclear Association argumenterar för att skatter som bara läggs på kärnkraft slopas och att alla energikällor med låga koldioxidutsläpp jämförs med varandra på lika villkor, då inte bara med hänsyn till hur miljövänliga de är, utan även till deras tillgänglighet och elnätkostnad.  

Det är svårt att driva kärnkraftsfrågor i EU. Det hävdade Berta Picamal från den Bryssel-baserade organisationen Foratom som försvarar kärnkraftsindustrins intressen i EU.

– Det är svårt att jobba för kärnkraft i EU, sa Berta Picamal som exemplifierade det med kemikalieförordningen Reach som i sin lista över förbjudna kemikalier först tagit med en som är nödvändig för att driva kärnkraftverk.

Euratom-fördraget

Euratom-fördraget, fördraget för Europeiska atomenergigemenskapen som har som uppgift att samordna kärnkraftsforsking bland medlemsländerna, tecknades 1957 och skulle enligt henne behöva förnyas:

– En hel del har förändrats sedan dess, påpekade Berta Picamal.

Berta Picamal vänder sig samtidigt mot den dystra bilden av att det inte investeras något i kärnkraftssektorn i Europa:

– Det ser dystert (”gloomy”) ut därför att vi väljer att se det dystert. Vi kan i stället välja att se möjligheterna, att det går att förändra saker. Och det finns ju faktiskt länder som bygger ny kärnkraft i Europa, sa hon.

Detta är dock något EU:s beslutsfattare verkar blunda för. I EU byggs nya reaktorer i Finland, Frankrike och Slovakien, men finansiering av ny kärnkraftskapacitet tycks vara en icke-fråga i EU-kommissionen: i kommissionens förslag till nytt regelverk för rena energikällor, ”Clean Energy for all Europans”, uttalas väldigt lite stöd för kärnkraft, påpekade Berta Picamal.

– Vi har sagt till kommissionen att de inte får glömma bort finansieringsfrågan. Kärnkraft handlar inte bara om till exempel avfallshantering.

Brexits effekter

Som en konsekvens av Brexit har Storbritannien beslutat att även lämna Euratom. En het fråga på seminariet var just vilka effekter Brexit kan få för kärnkraftsbranschen i Europa. De nya populistiskt isolationistiska politiska vindarna som blåser i Europa och världen kan vara till nytta för kärnkraften. Det tror Wolfgang Denk som tillspetsat sa:

– Om EU långsamt avvecklas och länderna blir mer och mer populistiska kommer de att mer tänka på sig själva och vad som är bra för dem på lång sikt. Vi ser lite av det nu i Storbritannien, där de nu gör sin egen grej.

På konferensen delades också hederspriset Sveriges Kärntekniska Sällskaps hederspris ut. Priset gick till Hans Blix för hans ”hängivna insatser och förespråkande av ett hållbart energisystem med kärnkraft som en avgörande del” samt för att han under nästan årtionden lett International Atomic Energy Agency, IAEA.