Mötesplatsen för dig inom energibranschen, jul, 22 2019
Senaste Nytt

Ny rankning: Uppsala bäst i Sverige på klimatanpassning

Bild: Svensk Försäkring.
Bild: Svensk Försäkring.
Publicerad av
Sanna Kesselfors - 18 jun 2019

Enligt 2019 års kartläggning av kommunernas klimatanpassningsarbete som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har gjort är Uppsala bäst i Sverige på klimatanpassning, därefter följer Sundsvall och Kristianstad på delad andraplats. Trots att de flesta kommunerna uppger att de redan har påverkats av klimatförändringar och extrema väderhändelser visar undersökningen att det fortfarande är många kommuner som inte har påbörjat något arbete för att analysera klimatrelaterade risker.

– Andelen kommuner som har tagit fram en handlingsplan för klimatanpassning har ökat från 10 till 17 procent sedan vår senaste undersökning. Det är bra att det ökar men det är fortfarande alldeles för få kommuner som har kommit tillräckligt långt med detta arbete, säger Hanna Matschke Ekholm på IVL Svenska Miljöinstitutet.

En övergripande jämförelse med tidigare år visar att både svarsfrekvensen och kommunernas genomsnittspoäng har ökat. Fler kommuner anger att de har fattat ett politiskt beslut om att arbeta med klimatanpassning.

– Samtidigt är det bara sex av tio kommuner som har analyserat hur tidigare extrema väderhändelser har påverkat kommunen. Det är anmärkningsvärt lågt med tanke på alla väderhändelser under senare år, till exempel skogsbränder, skyfall, översvämningar och förra årets värmebölja, säger Hanna Matschke Ekholm.

Hälften av kommunerna har kartlagt olika klimatanpassningsåtgärder och knappt fyra av tio kommuner svarar att de har tagit fram, eller håller på att ta fram, en handlingsplan för genomföran­det av anpassningsåtgärder.

Mindre städer och kommuner på landsbygden har generellt inte kommit lika långt i sitt klimatanpassningsarbete som större kommuner. Många kommuner uttrycker behov av mer kunskapsstöd, ökade resurser och goda exempel.

Svårigheterna med att implementera åtgärder i kommunerna kan bero på bristande infor­mation och samordning, osäkerheter kring finansiering och otydlighet vad gäller ansvarsfrågor. Det finns fortfarande ett stort behov av att både följa upp och stödja kommunerna i detta arbete.

2018 presenterade regeringen en nationell strategi för klimatanpassning. Den innebär bland annat att kommunerna nu i översiktsplanen ska redogöra för sin syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra. Resultatet i enkätundersökningen visar att ungefär sex av tio kommuner har gjort detta.

– Det är bra att kommunerna får uppdraget att se över risker och sårbarheter. Det gör att klimatanpassnings­arbetet förankras i befintliga processer i kommunen och ger bättre förutsättningar för ett långsiktigt och strategiskt klimatanpassningsarbete, säger Hanna Matschke Ekholm.

Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för samhället. Hur stora effekterna blir beror på omfattningen av det förändrade klimatet men också på förmågan att anpassa samhället till dessa förändringar.

– Redan idag inträffar många klimatrelaterade skador och de riskerar att öka både i antal och i omfattning. Kommunerna spelar en nyckelroll i anpassningsarbetet. Undersökningen visar tydligt att alla kommuner behöver kartlägga och genom­föra klimatanpassningsåtgärder för att minska sin sårbarhet, säger Anna Rudérus på Svensk Försäkring.

Annons

Annons

Annons