Mötesplatsen för dig inom energibranschen, apr, 20 2019
Senaste Nytt

Vattenfall inviger Laxeleratorn vid R&D center i Älvkarleby

Mats Billstein, forskningsansvarig för vattenkraftfrågor vid Vattenfall. Bild: Vattenfall.
Mats Billstein, forskningsansvarig för vattenkraftfrågor vid Vattenfall. Bild: Vattenfall.
Publicerad av
Sanna Kesselfors - 03 apr 2019

Vattenfall har nu invigt en testanläggning för att studera fiskars beteende i strömt vatten och vid kraftstationer har nu invigts vid Vattenfalls R&D center i Älvkarleby. Med hjälp av anläggningen, kallad Laxeleratorn, kan effektiva metoder utvecklas för att öka andelen fisk som vandrar förbi vattenkraftstationer via fisktrappor och sidofåror. Det skriver Vattenfall på hemsidan.

 

Arbetet med den nya fiskförsöksanläggningen påbörjades i slutet av 2015. Anläggningen ligger i en stor byggnad på Vattenfalls område vid Vattenfalls forskningscenter i Älvkarleby, 140 km norr om Stockholm. I byggnaden, som ligger direkt intill Dalälven, finns en nästan 30 meter lång och tio meter bred bassäng med strömmande vatten.

– Laxeleratorn ska öka kunskapen om hur fiskar beter sig i den här typen av vattenmiljöer. För Vattenfall är denna kunskap viktig för att vi ska kunna möta de krav som finns i EU:s ramdirektiv för vatten och förse befintliga vattenkraftverk med moderna miljövillkor, säger Christer Ljunggren, chef för Vattenfalls nordiska vattenkraftverksamhet.

I Laxeleratorns bassäng är det möjligt att simulera olika typer av miljöer med strömmande vatten. Fiskars beteende vid olika strömningsförhållanden och flödeshastigheter kan studeras.

 

– Testanläggningen gör det möjligt att i en kontrollerad miljö efterlikna olika miljöer med strömmande vatten. Testerna kan upprepas och jämföras mellan olika testserier. Olika typer av vägledande hinder, inklusive luftbubbelridåer, kan provas. Detta ger värdefulla vetenskapliga fakta om hur fiskar beter sig i strömmande vattenmiljöer och hur de kan ”läras” att hitta vägen till insteg till fiskvägar vid uppströmsvandring och avledningsanordningar för nedströmsvandring, säger Mats Billstein, forskningsansvarig för vattenkraftfrågor vid Vattenfall.

Internationellt intresse

Intresset för Laxeleratorn är redan stort från universitet och högskolor, inte bara i Sverige utan även internationellt. Även länsstyrelser och myndigheter som bland annat ska kontrollera att EU:s vattendirektiv efterlevs är mycket intresserade av hur kommande resultat från Laxeleratorn kan leda till åtgärder som stärker miljön utan att påverka vattenkraftproduktionen.

Fakta

  • Laxeleratorn består av en bassäng med en ränna med två testsektioner, vardera 24 meter långa, 2 meter djupa och 4 meter breda. Anläggningen kan användas för alla typer av vandrande fiskar, främst lax och ål.
  • Fyra pumpar styr vattenflödet för att kunna studera fiskars beteende vid olika strömningshastigheter och med de hinder som lax och annan fisk ställs inför under sina vandringar.
  • Vattnet i bassängen kommer från den intilliggande Dalälven och ett av Vattenfalls äldsta vattenkraftstationer som ligger nedströms i Älvkarleby. Temperaturen i vattnet kan regleras för att efterlikna förhållanden vid olika årstider.
  • Vattenfall äger och driver över 100 vattenkraftverk, varav de flesta finns i Sverige och en del i Finland och Tyskland. Vattenkraft står för omkring 30 procent av Vattenfalls elproduktion i Sverige och det är därför av stor vikt att uppfylla alla dagens och morgondagens miljökrav.

Annons

Annons

Annons

Snabba och noggranna sensorer är avgörande i ett hållbart samhälle där vätgas är en energibärare. Vätgas produceras av vatten som spjälkas med hjälp av el från vindkraft eller solenergi. Sensorerna behövs både när vätgasen produceras och när den används, till exempel i bilar som drivs med en bränslecell. För att undvika att det bildas lättantändlig och explosiv knallgas när väte blandas med luft, behöver vätgassensorerna snabbt kunna upptäcka läckor. Bild: Yen Strandqvist/Chalmers.
Snabba och noggranna sensorer är avgörande i ett hållbart samhälle där vätgas är en energibärare. Vätgas produceras av vatten som spjälkas med hjälp av el från vindkraft eller solenergi. Sensorerna behövs både när vätgasen produceras och när den används, till exempel i bilar som drivs med en bränslecell. För att undvika att det bildas lättantändlig och explosiv knallgas när väte blandas med luft, behöver vätgassensorerna snabbt kunna upptäcka läckor. Bild: Yen Strandqvist/Chalmers.

Ny forskning: Världens snabbaste vätgassensor bäddar för ren energi

Nu presenterar Chalmersforskare den första vätgassensorn i världen som uppnår de högt ställda...