Mötesplatsen för dig inom energibranschen, apr, 20 2019
Senaste Nytt

Kvalitetsmätning av bränsle i realtid

Mika Muinonen från Inray kommer till Panndagarna för att berätta om ett röntgenbaserat mätsystem som kan mäta kvaliteten på fasta bränslen i realtid. Foto: Inray
Mika Muinonen från Inray kommer till Panndagarna för att berätta om ett röntgenbaserat mätsystem som kan mäta kvaliteten på fasta bränslen i realtid. Foto: Inray
Det röntgenbaserade mätsystemet kan upptäcka främmande föremål i bränslet och analysera bränslets fuktinnehåll i realtid, vilket kan leda till besparingar inom flera områden. Illustration: Inray
Det röntgenbaserade mätsystemet kan upptäcka främmande föremål i bränslet och analysera bränslets fuktinnehåll i realtid, vilket kan leda till besparingar inom flera områden. Illustration: Inray
Tre röntgenbaserade mätsystem har bland annat installerats vid TSE:s biokraftvärmeverk i Nådendal i Finland. Foto: Inray
Tre röntgenbaserade mätsystem har bland annat installerats vid TSE:s biokraftvärmeverk i Nådendal i Finland. Foto: Inray
Röntgenbaserade mätsystemen installerade på kraftvärmeverkets skraptransportörer. Foto: Inray
Röntgenbaserade mätsystemen installerade på kraftvärmeverkets skraptransportörer. Foto: Inray
Publicerad av
Redaktionen - 04 apr 2019

En av talarna på Panndagarna är i år Mika Muinonen från det finska företaget Inray, som kommer dit för att berätta om ett röntgenbaserat mätsystem som kan användas i bioeldade kraftvärmeverk för att mäta kvaliteten på fasta bränslen i realtid.

 

 

Text: Alarik Haglund

 

 

Inray, som är en del av den finska Protacon-koncernen, grundades 2009 för att utveckla mätsystem i realtid baserade på röntgenteknik. Inrays mätsystem kan enligt Mika Muinonen bland annat användas för att effektivisera energiproduktionen i bioeldade kraftvärmeverk genom att förbättra kvalitetskontrollen av fasta bränslen.

 

Besparingar

Idag förklarar Mika Muinonen att kvaliteten på fasta biobränslen kontrolleras genom provtagning, vilket innebär att endast några liter bränsle analyseras för varje lastbilsflak av bränsle som levereras och att det kan dröja mellan 1 och 30 dagar innan man får resultaten av analysen.

Inrays mätsystemet använder sig istället av röntgenskanning för att analysera biomassans fuktinnehåll och upptäcka främmande föremål. På så vis menar Mika Muinonen att allt bränsle som levereras kan analyseras och att man får resultaten i realtid.

Att analysera bränslets kvalitet i realtid har enligt Mika Muinonen en rad fördelar. Bland annat ger det en jämnare förbränningsprocess och lägre drifts- och underhållskostnader, eftersom kvalitetsväxlingar i bränslet orsakar extra kostnader och förluster i produktionen. Det bidrar också till att minska utsläppen, eftersom hastiga förändringar i bränslets kvalitet bland annat ökar utsläppen av kolmonoxid och kväve, och att mängden aska minskar, eftersom det blir mindre orenheter. Detta leder i sin tur till besparingar tack vare att extra kostnader för utrustning kan undvikas och att hanteringskostnaderna för askan minskar. Dessutom kan man minska behovet av provtagningar och laboratorieanalyser och sänka bränslekostnaderna genom att inte betala för vatten eller icke-brännbart material samt genom att optimera bränsleblandningen.

 

Fallstudie

Mika Muinonen kommer under Panndagarna bland annat att presentera en fallstudie från finska TSE:s kraftvärmeverk i Nådendal, där två av Inrays mätsystem installerats på kraftvärmeverkets skraptransportörer och ett mätsystem installerats på kraftvärmeverkets bandtransportör.

Mer än hälften av det bränsle som eldas vid kraftvärmeverket, som har en total kapacitet på 396 megawatt, är biobränsle, i form av framförallt skogsavfall, träflis, bark och sågspån, men andelen biobränsle kommer att öka till mellan 70 och 80 procent under de kommande åren.

När en lastbil med biobränsle anländer till kraftvärmeverkets bränslemottagningsstation och chauffören har klartecken att börja lasta av bränslet berättar Mika Muinonen att mätsystemets röntgenskanner får ett startmeddelande, som inkluderar information om lastens identifikationsnummer, leverantör och bränsletyp, och slås på automatiskt. Chauffören påbörjar sedan avlastningen och röntgenskannern på skraptransportören mäter bränslets kvalitet tills allt bränsle i lasten analyserats och skickar larm när stora främmande föremål upptäcks.  

Mika Muinonen påpekar också att TSE även köper in bränsle från andra länder, som anländer via fartyg, och att kraftvärmeverket i Nådendal är det första biokraftvärmeverk där hela skeppslaster röntgenskannas.

- Kvaliteten hos detta bränsle analyseras på den bandtransportör som transporterar bränslet från hamnen till kraftvärmeverket, förklarar Mika Muinonen.

 

Annons

Annons

Annons

Snabba och noggranna sensorer är avgörande i ett hållbart samhälle där vätgas är en energibärare. Vätgas produceras av vatten som spjälkas med hjälp av el från vindkraft eller solenergi. Sensorerna behövs både när vätgasen produceras och när den används, till exempel i bilar som drivs med en bränslecell. För att undvika att det bildas lättantändlig och explosiv knallgas när väte blandas med luft, behöver vätgassensorerna snabbt kunna upptäcka läckor. Bild: Yen Strandqvist/Chalmers.
Snabba och noggranna sensorer är avgörande i ett hållbart samhälle där vätgas är en energibärare. Vätgas produceras av vatten som spjälkas med hjälp av el från vindkraft eller solenergi. Sensorerna behövs både när vätgasen produceras och när den används, till exempel i bilar som drivs med en bränslecell. För att undvika att det bildas lättantändlig och explosiv knallgas när väte blandas med luft, behöver vätgassensorerna snabbt kunna upptäcka läckor. Bild: Yen Strandqvist/Chalmers.

Ny forskning: Världens snabbaste vätgassensor bäddar för ren energi

Nu presenterar Chalmersforskare den första vätgassensorn i världen som uppnår de högt ställda...