Mötesplatsen för dig inom energibranschen, jul, 16 2019
Senaste Nytt

Hur använder vi energi fram till 2050?

Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos.
Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos.
Grafen visar energianvändning 1990–2016, energianvändning i scenariot Referens EU, samt total energianvändning i övriga scenarier till 2050, TWh. Bild: Energimyndigheten.
Grafen visar energianvändning 1990–2016, energianvändning i scenariot Referens EU, samt total energianvändning i övriga scenarier till 2050, TWh. Bild: Energimyndigheten.
Publicerad av
Sanna Kesselfors - 14 mar 2019

Fram till 2050 kommer vi använda mindre energi, vilket till stor del beror på att man stänger ner kärnkraftsreaktorer. Däremot kan elbehovet komma att öka framöver då flera delar av samhället elektrifieras. Det visar alla sex energiscenarier som tagits fram i Energimyndighetens rapport Scenarier över Sveriges energisystem.

Den totala energianvändningen och energitillförseln minskar till 2050 i alla sex scenarier. Det visar rapporten Scenarier över Sveriges energisystem 2018 där tre av scenarierna ingår i klimatrapporteringen till EU.

Minskningen är tydligast efter 2035. Det beror framförallt på att alla kärnkraftsreaktorer tas ur drift, vilket minskar den totala energitillförseln. Även den totala energianvändningen påverkas då energiförlusterna från kärnkraften står för nästan 20 procent av den totala energianvändningen.

Efterfrågan avgör transportsektorns utveckling

Den generella trenden i transportsektorn är att energianvändningen sjunker fram till 2030 för att sedan öka till 2050. Det är dock stora skillnader beroende på scenario.

- Effekterna på energianvändning är tydligast när godstransporter ökar. Det finns nämligen inte samma effektiviseringsmöjligheter för godstransporter som för persontransporter i form av elektrifierade fordon, säger Kristina Holmgren, projektledare på Energimyndigheten.

Användning av el och biobränsle ökar inom industrin

I samtliga scenarier ökar energianvändningen i industrisektorn och det är el och biobränsle som ökar i första hand. Elektrifiering inom olika sektorer innebär ett ökat elbehov, men är ett sätt att ställa om energisystemet till lägre fossilberoende.

- För industrin innebär elektrifiering en minskad andel fossila bränslen, men däremot så ökar energianvändningen i sektorn, säger projektledare Susanne Lindmark på Energimyndigheten.

För bostads- och servicesektorn är den generella trenden en minskning av energianvändningen fram till 2035. Det beror främst på energieffektivisering och att byggnader med direktverkande el konverterar till värmepumpar. Efter 2035 är potentialen för dessa åtgärder uttömda, därför kommer energianvändningen i sektorn att öka till 2050 på grund av nybyggnation.

 

Om Scenarier över Sveriges energisystem 2018

Vartannat år tar Energimyndigheten fram långsiktiga scenarier över energianvändning och energitillförsel. Flera av scenarierna tas fram som ett underlag till den klimatrapportering som Sverige gör till EU. Naturvårdsverket ansvarar för rapporteringen till EU, vilken sker 15 mars 2019.

Scenarierna som tas fram inom klimatrapporteringen består av ett referensscenario samt två känslighetsfall: högre och lägre koldioxidutsläpp. Huvudsyftet med scenarierna är att utifrån dagens energisystem och befintliga styrmedel visa på energianvändning och tillförsel framöver.

Förutom de tre scenarier som ingår i klimatrapporteringen till EU har Energimyndigheten tagit fram ytterligare tre scenarier. De handlar bland annat om en högre takt av elektrifiering i samhället, påverkan på uppvärmningsbehov av ett varmare klimat samt påverkan av skärpta krav i reduktionspliktssystemet.

Kortsiktig prognos till 2021

Energimyndigheten tar även fram kortsiktiga prognoser av energisystemet, vilka sträcker sig fyra år framåt i tiden. Analyserna i de kortsiktiga prognoserna kan skilja sig något från analyserna i de långsiktiga scenarierna då olika metoder och indata används i uppdragen.

De kortsiktiga prognoserna har möjlighet att utgå från senaste aktuella data jämfört med de långsiktiga scenarierna. För analyser av energisystemet på kort sikt bör Energimyndighetens kortsiktsprognoser användas och inte de långsiktiga scenarierna.