Mötesplatsen för dig inom energibranschen, mar, 23 2019
Senaste Nytt

”Energibrist kan vara förödande”

Fredrik Necander, Civilingenjör Kärnkraftssäkerhet.
Fredrik Necander, Civilingenjör Kärnkraftssäkerhet.
Torsten Dilot, Civilingenjör Kärnkraftssäkerhet och Design, Competence Area Manager Energy.
Torsten Dilot, Civilingenjör Kärnkraftssäkerhet och Design, Competence Area Manager Energy.
Michael Klein, Ingenjör Kärnteknik och Storskalig energiproduktion.
Michael Klein, Ingenjör Kärnteknik och Storskalig energiproduktion.
Publicerad av
Redaktionen - 07 mar 2019

Vad innebär effektbrist och vad kan leda till effektbrist?

Brist på energi säger någon, så enkelt är det inte. För om vi kan producera erforderlig mängd effekt i varje tidpunkt så producerar vi rätt mängd energi. Enheten för effekt är Watt; W och enheten för energi är Joule; J. Energin som produceras kan beskrivas som den producerade effekten gånger tiden. Matematiskt formuleras detta samband som Energi = Effekt*tid dvs J = W*tiden, dvs J = Ws. Ur detta samband kan man se att energi och effekt har ett tätt beroende. Detta är något som man behöver ha i bakhuvudet när ämnet energi diskuteras.

Kravet på Sveriges energimix borde formuleras enligt följande: ”Vi ska kunna producera erforderlig mängd effekt vid varje tidpunkt, dygnet runt året om.” Kan vi det, uppfyller vi vårt effektbehov och därmed vårt energibehov. Så även om Sveriges totala energiproduktion skulle vara högre än behovet kan vår produktion av effekt vid topplast vara för låg. Konsekvensen av att inte möta effektbehovet blir att elnätet först blir instabilt och på grund av instabilitet inträffar strömavbrott. Detta kan vara förödande för vår industri, som då drabbas av kostsamma produktionsbortfall. Det kan vara ännu mera smärtsamt för våra sjukhus som inte kan upprätthålla sina livsuppehållande maskiner. Det kan kosta liv med andra ord.

Fram till nu har Sverige varit förskonat från återkommande kostsamma och allvarliga strömavbrott. Sveriges fossilfria energimix sedan slutet av 1980-talet har baserats främst på lika delar vattenkraft och kärnkraft. Både vattenkraft och kärnkraft är kraftslag som genererar planerbar effekt vid varje tidpunkt och därmed hela tiden rätt mängd energi.

Denna energimix hotas nu av Energiöverenskommelsen som fattades i juni 2016. I denna proklameras att förnyelsebar energi ska byggas ut fram till 2040. Att Sverige ska vara ”100 % förnybart” år 2040. Man nämner att kärnkraften får ersättas men att huvudmålet är förnybart. Vattenkraften är fullt utbyggd och då återstår att bygga ut främst vindkraft och solkraft.

Effektbalans i riskzon

Vindkraft och solkraft är intermittenta kraftslag, om än liksom kärnkraften fossilfria, och de är sålunda ej planerbara. Ersätts befintlig kärnkraft undan för undan av vindkraft och solkraft riskeras effektbalansen. Mera vindkraft och solkraft i energimixen på bekostnad av kärnkraften kommer att medföra att risken för effektbrist och därmed återkommande strömavbrott blir överhängande.

Vi ser redan idag att pågående etablering av serverhallar, till exempel Amazons serverhallar i Mälarregionen medför ett ökat behov av effekt i varje tidpunkt. Driftavbrott medför kostnader. I Mälarregionen varnas också redan nu för effektbrist och att det blir svårt att förse nyetableringar med effekt då man redan ligger nära topplast. Till viss del beror detta än så länge på begränsningar överföringskapacitet men om drygt ett år stängs Ringhals 1 och 2 ned, vilket kommer att medföra ett betydande momentant effektbortfall i varje tidpunkt därefter.

Effektbrist kan driva upp elpriset

Stängningen av Ringhals 1 och 2 kommer också medföra en slagsida åt norr vad gäller produktion av stabil elkraft. Effektbrist riskerar att signifikant driva upp elpriset och det i synnerhet i de två sydliga elområdena 3 och 4. Kommande omställning hos SSAB för framställning av stål med noll utsläpp av koldioxid kommer att kräva tillgång till mycket mera effekt och energi jämfört med idag.

Percy Barnevik, före detta koncernchef på ABB, sa redan på 1990-talet: ”Vi har i Sverige billig el, vi har ren el, vi har säker el, vi har kort sagt den energiförsörjning som alla andra länder skulle vilja ha. Och vårt huvudsakliga bekymmer är hur vi på kortast möjliga tid ska komma ur denna situation”

Mot ovan nämnda bakgrund ter sig utredningen SOU 2018:76 oerhört märklig och bakåtsträvande. Förslagen som läggs i SOU 2018:76 gör en relativt enkel marknad oerhört komplicerad och kostsam. Man pratar om effektutmaningar, precis som om man vill dölja den egentliga faran, det vill säga risken för effektbrist. Allteftersom kärnkraftsreaktorerna faller för åldersstrecket och inte ersätts med nya kommer risken för effektbrist signifikant att öka. Utan kärnkraften i vår energimix kommer effektbristen också vara ett faktum. Kärnkraft är en planerbar, fossilfri och klimatneutral baskraft. Gamla reaktorer kan bara ersättas med nya reaktorer, vattenkraft, biokraft, fossil kraft eller import av el om vi ska bära upp det framtida effektbehovet. I Sverige kan inte vattenkraften byggas ut mer. Fossil kraft är inte klimatvänlig och biokraft i stor skala kräver en oöverskådlig logistisk. Ett ökat beroende av import av elkraft är ur säkerhetssynvinkel dåligt. Återstår att bygga nya reaktorer om vi ska möta det framtida ökande behovet av effekt.

Fördelar med nya kärnkraftsreaktorer

Man sätter alltför stor tillit till tekniska innovationer som man ännu inte vet om de fungerar i stor skala. Man sätter sin tillit på ett 100 procent förnybart system men tänker inte på vad det skulle kosta. Ett 100 procent förnybart energisystem kostar uppskattningsvis en hel svensk statsbudget, cirka 1000 miljarder kronor. Mera än om man skulle bygga nya reaktorer.

Fördelen med att bygga nya reaktorer för att ersätta de gamla reaktorerna är dels att vi kan nyttja befintligt elnät, dels kan få en än högre effektkapacitet för att möta framtidens krav på tillgänglig effekt i varje sekund året om.

Kostnaden för att bygga nya reaktorer, modernisera och underhålla befintligt elnät blir cirka en hel svensk statsbudget billigare än att bygga upp ett ”100 procent förnybart” energisystem, baserat på tekniker som inte är beprövade, vi vet inte om det fungerar eller inte.

Förnyar vi dagens energimix med nya reaktorer kommer vi garanterat att kunna möta framtidens behov av effekt. Däremot, om man istället kör visionen ”100 % förnybart” ända in i kaklet riskerar Sverige att lida av ett signifikant konstant effektunderskott i framtiden. Det går inte att bära upp Sveriges elkraftsförsörjning med en stor del vindkraft och solkraft i systemet, eftersom dessa inte är planerbara då de är väderberoende.

Man lägger tid och pengar på att förstöra ett redan fossilfritt och klimatvänligt elsystem.

Frågan är alltså, varför ska vi ställa om ett redan sedan slutet av 1980-talet fossilfritt och klimatneutralt energisystem för produktion av elkraft, som dessutom ger oss leveranssäker elkraft, till ett mycket osäkert ”100 % förnybart” system för produktion av elkraft?

Varför lägger man inte all kraft och energi på att ställa om fordonsflottan till fossilfri framdrift och att hjälpa industrin till att ställa om till mera klimatvänlig (och fossilfri) produktion? Produktionen av elkraft i Sverige är ju redan klimatneutral och fossilfri!

 

Torsten Dilot, Civilingenjör Kärnkraftssäkerhet och Design, Competence Area Manager Energy

Michael Klein, Ingenjör Kärnteknik och Storskalig energiproduktion

Fredrik Necander, Civilingenjör Kärnkraftssäkerhet

Annons

Annons

Annons