Mötesplatsen för dig inom energibranschen, apr, 20 2019
Senaste Nytt

Forskare: stenkol borde inte förbjudas helt ännu

Kraftverk i Helsingfors. Foto: Helen OY
Kraftverk i Helsingfors. Foto: Helen OY
Publicerad av
Markku Björkman - 07 feb 2019

Finländska städerna Helsingfors, Esbo och Vanda ska vara koldioxidneutrala på 2030-talet. En stor fråga som städerna måste lösa för att nå målet är uppvärmningen av byggnader som orsakar över hälften av utsläppen.

Helsingfors mål är att vara koldioxineutralt 2035, medan Esbo och Vanda satsar på år 2030. Koldioxidneutralitet betyder att de utsläpp som uppstår ska vara lika stora eller mindre än de utsläpp som staden binder eller kompenserar för.

För Helsingfors del innebär målet att utsläpp av växthusgaser minskas med 80 procent. De resterande 20 procenten av utsläppen ska man kompensera för på annat sätt, bland annat genom att plantera skog.

– I framtiden borde vi vara koldioxidnegativa. Målet kommer sannolikt att justeras i takt med att ny teknologi utvecklas, säger Esa Nikunen som är Helsingfors stads miljödirektör till Svenska YLE.

Helsingfors stad håller som bäst på att skapa ett webbverktyg som visar de totala koldioxidutsläppen som staden orsakar. Tanken är att stadsborna i realtid ska kunna följa med hur staden klarar av klimatmålen.

Ett annat alternativ är att importera biomassa från utlandet, vilket också medför hållbarhetsproblem, säger Antti Majava som är forskare i forskargruppen BIOS säger att regeringens lagförslag om att förbjuda användningen av stenkol kan leda till att utsläppen fortsätter öka.

– Biomassan importeras sannolikt från Ryssland eller Baltikum som redan exporterar mycket biomassa till Danmark och Sverige. I de baltiska länderna fälls träden just för energiproduktionen och det handlar inte om överskott av biomassa från skogsindustrin, säger myndigheterna.

De anser att det i nuläget inte finns ett hållbart alternativ till stenkol i fjärrvärmeproduktionen och att man borde satsa mer på forskningen inom området innan man helt förbjuder stenkolen.

Annons

Annons

Annons

Snabba och noggranna sensorer är avgörande i ett hållbart samhälle där vätgas är en energibärare. Vätgas produceras av vatten som spjälkas med hjälp av el från vindkraft eller solenergi. Sensorerna behövs både när vätgasen produceras och när den används, till exempel i bilar som drivs med en bränslecell. För att undvika att det bildas lättantändlig och explosiv knallgas när väte blandas med luft, behöver vätgassensorerna snabbt kunna upptäcka läckor. Bild: Yen Strandqvist/Chalmers.
Snabba och noggranna sensorer är avgörande i ett hållbart samhälle där vätgas är en energibärare. Vätgas produceras av vatten som spjälkas med hjälp av el från vindkraft eller solenergi. Sensorerna behövs både när vätgasen produceras och när den används, till exempel i bilar som drivs med en bränslecell. För att undvika att det bildas lättantändlig och explosiv knallgas när väte blandas med luft, behöver vätgassensorerna snabbt kunna upptäcka läckor. Bild: Yen Strandqvist/Chalmers.

Ny forskning: Världens snabbaste vätgassensor bäddar för ren energi

Nu presenterar Chalmersforskare den första vätgassensorn i världen som uppnår de högt ställda...