Mötesplatsen för dig inom energibranschen, feb, 17 2019
Senaste Nytt

Markbygden utanför Piteå kan bli Europas största vindkraftspark

foto: Svevind
foto: Svevind
Publicerad av
Redaktionen - 30 jan 2019

Strax utanför Piteå ligger Markbygden, ett område med goda vindförhållanden, väl utbyggd elinfrastruktur och få boende, vilket gör det till en utmärkt plats för vindkraftsinvesteringar. Här håller vindkraftsbolaget Svevind på att etablera det som har potential att bli Europas största vindkraftspark. Svevinds vision är att Markbygden ska bestå av hela 1101 vindkraftverk när anläggningen är helt utbyggd.

 

Text: Annika Wihlborg

 

Satsningen på Europas största vindkraftpark med totalt 1 101 vindkraftverk påbörjades på allvar 2008 när den första tillståndsansökan lämnades in. Markbygdenprojektet är en betydelsefull och mycket viktig satsning för såväl Piteåregionen som för hela Sveriges gröna energiförsörjning. Enligt Svevind är Markbygdenprojektet den största planerade vindkraftsparken i Europa, sannolikt även i världen. Om samtliga planerade etapper av Markbygden kan förverkligas väntas hela vindkraftparken kunna producera inte mindre än 12 TWh per år, vilket motsvarar åtta procent av Sveriges samlade elkonsumtion. Som en jämförelse kan nämnas att 10 TWh är tillräckligt för att tillgodose elbehovet hos 400 000  hushåll under ett helt år.

Ett markområde med rätt förutsättningar för vindkraft

Markbygden och de höglänta, västra delarna av Infjärden väster om Piteå, har mycket bra vindförhållanden. Området är till huvuddelen mycket glesbefolkat och har förhållandevis liten grad av motstående intressen. Dessutom korsas området av tre stora kraftledningar som kan användas för överföring av el. Det är några av de faktorer Svevind tog fasta på när de valde just Markbygden som etableringsplats för sin nya vindkraftspark. Markbygden upptar en yta på drygt 450 kvadratkilometer, vilket motsvarar en yta som är mer än dubbelt så stor som hela Stockholms stad.

De första stegen mot att förverkliga visionen om Markbygden var att bygga två mindre pilotprojekt, Dragaliden och Stor-Blåliden. Hösten 2012 fick Markbygdens första etapp, som innefattar 300 turbiner, sitt tillstånd. I slutet av 2015 fick Svevind klartecken för att sätta igång byggnationen av den andra etappen, som såldes vidare till GE Electric. Deras dotterbolag MB Ett, håller för närvarande på att bygga 179 vindkraftverk. Inom ramen för etapp ett bygger Enercon 77 vindkraftverk under delprojektnamnet Ersträsk. Enercon investerar totalt fem miljarder i projektet inom loppet av två års tid.

 

Klartecken för sista etappen sommaren 2018

 

I juni 2018 uppnådde Markbygden ytterligare en viktig milstolpe då projektets tredje och sista etapp fick tillstånd av Mark- och miljööverdomstolen. Just etapp tre är strategiskt viktig för att kunna göra verklighet av visionen om Markbygden eftersom det är den potentiellt största etappen av vindkraftsparken. Den totala arean för etapp tre är 150 kvadratkilometer. Etappen omfattar upp till 442 vindkraftverk med en totalhöjd på max 200 meter.

 – Det känns fantastiskt roligt och vi är jätteglada över att ha fått klartecken för Markbygdens tredje etapp. Markbygden är ett projekt som verkligen bidrar och kan göra stor skillnad för Sveriges omställning till grön energi. Det innebär förstås en stor vinst för miljön, säger Kristina Falk, chef för tillstånds- och miljöprocessen på Svevind.

 

GE ska använda egenutvecklat varmluftssystem

General Electric investerar GE, tillsammans med GIG, Green Investment Group, totalt 8 miljarder kronor under två års tid i sin del av Markbygdenprojektet, deras etapp går under namnet Markbygden ett. När deras 179 vindkraftverk är driftsatta beräknas de kunna producera 2,5 Twh el per år. Det råder ingen tvekan om att Markbygden har stor betydelse för regionens tillväxt. Enbart General Electrics del av projektet väntas generera drygt 500 årliga arbetstillfällen under 2018 och 2019, då utbyggnaden sker. Från 2020, då vindkraftverken är i drift, räknar man med att anläggningen kan sysselsätta ett femtiotal personer.

Vindkraftverken från GE kommer att börja tas i drift i slutet av 2018 och ska vara i full drift i slutet av 2019. Vindkraftverken får en installerad maxeffekt om 3,6 megawatt vardera och en rotordiameter på 137 meter. En intressant detalj i sammanhanget är att GE har utvecklat ett varmluftssystem som ska förebygga isbildning på rotorbladet. Med hjälp av molnbaserad data från termometrar och vibrationssensorer på vindkraftverken ska GE:s system kunna förutse när is börjar bildas på rotorbladen. Markbygden blir GE:s första kommersiella installation av varmluftssystemet. 

Vindkraftskomponenter transporteras via Piteå hamn

 – Svevinds affärsmodell baseras på att själva byggnationen av vindkraftverken läggs ut på finansiella aktörer. Dialog pågår för närvarande med flera entreprenörer som är intresserade av att bygga projektets tredje etapp, säger Tomas Riklund, kommunikationsansvarig för Markbygdenprojektet.

 

Fram till januari 2019 ska GE ha byggt sextio vindkraftverk, medan 119 vindkraftverk ska byggas under 2019. Komponenterna till vindkraftverken i Markbygden har levererats med båt till Piteå hamn och därefter transporterats på trailer de sista tre milen till Markbygden. De längsta trailers som transporterat komponenter har haft en längd på hela 75 meter för hela ekipaget, att jämföra med 24 meter i genomsnitt för en vanlig svensk lastbil.

 

Betongfabriker på området möjliggör hög byggtakt och effektiv process

–Inne på byggområdet finns även två betongfabriker, vilket innebär att hela Markbygdenprojektet är självförsörjande på betong. På området finns även en stor bergtäkt där all grus och sten som senare blir betong hämtas. För att bygga vindkraftverk krävs enorma mängder betong, så beslutet att anlägga betongfabriker inne på området och därmed slippa transportera betong till projektet på allmänna vägar var strategiskt helt rätt. Det har sparat mycket tid i den relativt intensiva byggfasen, säger Tomas Riklund.

 

Markbygdenprojektet sysselsätter förstås många lokala entreprenörer, däribland NCC och Lapplands Eltjänst. Att i så stor utsträckning som möjligt anlita lokala entreprenörer är, enligt Tomas Riklund, en viktig del av hela projektet.

 

Annons

Annons

Annons