Mötesplatsen för dig inom energibranschen, jul, 20 2019
Senaste Nytt

Effektivisering och säkerhet på Kärnteknikdagarna 2018

Malin Mattson Molnar, som är filosofie doktor i organisationspsykologi och arbetar på företaget MTO Säkerhet, presenterade under Kärnteknikdagarna ny forskning om konsekvenserna av en ökad ekonomisk press för säkerheten i kärnkraftssektorn. Foto: MTO Säkerhet AB
Malin Mattson Molnar, som är filosofie doktor i organisationspsykologi och arbetar på företaget MTO Säkerhet, presenterade under Kärnteknikdagarna ny forskning om konsekvenserna av en ökad ekonomisk press för säkerheten i kärnkraftssektorn. Foto: MTO Säkerhet AB
Sune Jonsson redogjorde under Kärnteknikdagarna för åldershanteringsprogrammet vid Oskarshamns kärnkraftverk. Foto: Sune Jonsson
Sune Jonsson redogjorde under Kärnteknikdagarna för åldershanteringsprogrammet vid Oskarshamns kärnkraftverk. Foto: Sune Jonsson
För att kunna köra reaktorn O3 vid Oskarshamns kärnkraftverk i 20 år till efter att den 2025 passerar den ålder då anläggningens ursprungliga livslängd löper ut kommer åldershanteringsprogrammet att behöva anpassas för långtidsdrift. Foto: OKG AB
För att kunna köra reaktorn O3 vid Oskarshamns kärnkraftverk i 20 år till efter att den 2025 passerar den ålder då anläggningens ursprungliga livslängd löper ut kommer åldershanteringsprogrammet att behöva anpassas för långtidsdrift. Foto: OKG AB
Petra Lundström besökte Kärnteknikdagarna för att dela med sig av Fortums syn på kärnkraft i Norden. Foto: Fortum
Petra Lundström besökte Kärnteknikdagarna för att dela med sig av Fortums syn på kärnkraft i Norden. Foto: Fortum
En av de två nya reaktorer som håller på att byggas i Finland är Olkiluoto 3, som nu närmar sig det skede där reaktorn kan börja producera elektricitet. Foto: TVO
En av de två nya reaktorer som håller på att byggas i Finland är Olkiluoto 3, som nu närmar sig det skede där reaktorn kan börja producera elektricitet. Foto: TVO
Publicerad av
Redaktionen - 25 jan 2019

 

När Kiwa Inspecta arrangerade de årliga Kärnteknikdagarna i Stockholm den 27 till 28 november låg fokus på effektiva arbetssätt för säker och robust drift. Under konferensens två dagar samlades både svenska och internationella experter på Radisson Blu Royal ParkRadisson Blu Royal Parkför att dela med sig av sin kunskap inom ämnen som säkerhet, regelverk, strukturell integritet, material, belastningar samt oförstörande provning och kvalitetssäkring. Bland annat diskuterades hur säkerheten påverkas av ökad ekonomisk press och åldershanteringen vid Oskarshamns kärnkraftverk. Dessutom bjöds deltagarna på en inblick i Fortums syn på kärnkraft i Norden.

 

 

Text: Alarik Haglund

 

 

Malin Mattson Molnar från företaget MTO Säkerhet, som arbetar med utveckling av organisationers säkerhet, arbetsmiljö och effektivitet ur ett Människa-Teknik-Organisation-perspektiv, var inbjuden till Kärnteknikdagarna för att bringa mer klarhet i frågan vad en ökad ekonomisk press innebär för säkerheten i kärnkraftssektorn. Detta gjorde hon genom att presentera en forskningsstudie som utförs av MTO Säkerhet på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten.

 

Ny ekonomisk situation

MTO Säkerhets forskningsstudie har enligt Malin Mattson Molnar både till syfte att kartlägga eventuella konsekvenser som den nya ekonomiska situationen för kärnkraftindustrin kan medföra för strålsäkerheten och att föreslå åtgärder som kan bidra till att säkerställa att strålsäkerheten inte äventyras under sådana omständigheter.

- Resultatet av forskningen ska bidra till ökade kunskaper som är till nytta både för Strålsäkerhetsmyndigheten och tillståndshavarna, säger Malin Mattson Molnar.

Hon talar också om att det som de huvudsakligen vill få ökad klarhet i genom studien är om och i så fall hur det ökade ekonomiska fokuset har påverkat saker som förmågan att prioritera säkerhetsaspekter i beslut, förmågan till långsiktigt tänkande och planering för att även på sikt upprätthålla god kvalitet, hantering av balans mellan nedskärningar och den flexibilitet som krävs för att hantera oväntade händelser samt öppenheten gentemot myndigheter och andra externa intressenter.

 

Ökat fokus på effektivisering

Malin Mattson Molnar berättar att det under forskningsstudien samlats in data genom en litteraturstudie samt genom intervju- och enkätstudier om hur de anställda vid två kärnkraftverk upplever den nya situationen. Dessutom har det även genomförts intervjuer med anställda vid organisationer i andra ekonomiskt pressade branscher.

Eftersom studien ännu inte är avslutad påpekar Malin Mattson Molnar att de resultat hon redovisar är preliminära, men hon menar att de tydligt tyder på en generell upplevelse av ett ökat fokus på ekonomi och effektivisering.

- Effektiviseringarna har lett till en rad organisationsförändringar och ändringar i både anställningsförhållanden och leverantörsarrangemang, säger Malin Mattson Molnar.

En preliminär slutsats som kan dras utifrån resultaten av studien är enligt Malin Mattson Molnar att effektiviseringsinsatser inte nödvändigtvis behöver innebära några säkerhetsrisker, men att det krävs en översyn och tydlighet i vad som anses som säkerhetskritiska delar av verksamheten när beslut om effektiviseringsåtgärder fattas.

- Det innebär att det kan behövas en ökad medvetenhet och kunskap om hur mänskliga och organisatoriska faktorer mer indirekt kan påverka säkerheten i verksamhet och anläggning, förklarar Malin Mattson Molnar.

Som exempel på områden som mer indirekt kan betraktas som säkerhetskritiska ur ett MTO-perspektiv tar hon bland annat upp upprätthållande av kompetens, vare sig det gäller anställda eller inhyrda konsulter, samt flytt och nedskärning av stödfunktioner, ledning och ledarskap, ökad arbetsbelastning och anställningsotrygghet.

 

OKG:s åldershantering

Under Kärnteknikdagarna berättade också Sune Jonsson, som är enhetschef för underhåll, utveckling, analys och tillgänglighet på Oskarshamns kärnkraftverk, om OKG:s åldershanteringsprogram.

- Det handlar om hur vi ser till att vi har koll på anläggningens säkerhetsrelaterade utrustning och hur den klarar av att åldras, förklarar Sune Jonsson.

Utöver att tala om varför de har ett ålderhanteringsprogram och vilka regler de har att förhålla sig till beskrev han vad de gör rent praktiskt för att samla in den data de behöver och utföra de analyser som krävs. Han blickade också framåt och diskuterade vad som kommer att hända inom åldershanteringsområdet när anläggningen passerar sin ursprungliga konstruktionslivslängd.

- Reaktorn O3 är från början konstruerad för 40 års drift och det passeras 2025. Efter det planerar vi att köra den i 20 år till och frågan är hur man gör det, säger Sune Jonsson.

 

Långtidsdrift av O3

När det gäller O3-reaktorns långtidsdrift eller LTO (Long Term Operation) berättar Sune Jonsson att de tittar på vad de behöver ta hänsyn till i åldershanteringsprogrammet när reaktorn körs längre än den ursprungligen designades för.

- De delar som kan bytas ut enkelt är inte så svåra att hantera eftersom de byts ut när de blir för gamla, men det är annorlunda med stora delar som reaktortanken, processrören och själva byggnaden och åldershanteringsprogrammet måste hålla koll på att det fortfarande är en säker anläggning trots att den körs längre än 40 år, förklarar Sune Jonsson.

För att kunna garantera anläggningens säkerhet talar han om att de utöver att matematiskt analysera de påverkade delarna för att säkerställa att de kommer att hålla även i fortsättningen också som en del av åldershanteringsprogrammet kommer att behöva utöka sitt underhållsprogram.

- Man kanske får lägga till saker i underhållsprogrammet och man kanske måste ha tätare intervaller mellan vissa kontroller, som tjockleksmätningar eller att leta efter sprickor i konstruktionen, säger Sune Jonsson.

Han tillägger emellertid att anpassningen av åldershanteringsprogrammet till långtidsdrift är ett pågående projekt som ska vara färdigt först 2025 och att de därför inte sitter på något facit ännu.

 

Nordiskt perspektiv

Fortums Fortum Finland Kärnkraft - Petra Lundström, Vice President Nuclear ServicesPetra Lundström, Vice President Nuclear Services, inledde sin presentation på Kärnteknikdagarna med att berätta att Fortum är starkt närvarande inte bara inom den finska kärnkraften utan också i Sverige.

- Vi äger och driver kärnkraftverket Lovisa i Finland, men vi har också andelar i kärnkraftsbolaget TVO i Finland och i Oskarshamns och Forsmarks kärnkraftverk i Sverige. Vi är också involverade i Posiva, som utvecklar slutförvaring för använt kärnbränsle i Finland, samtidigt som vi följer SKB:s verksamhet väldigt nära, förklarar Petra Lundström.

Hon pratade sedan om hur förutsättningarna för kärnkraftsverksamhet i Sverige och Finland på många sätt är väldigt lika, medan de på andra sätt är mycket olika.

 

Stora likheter

De likheter Petra Lundström ser är bland annat att både Sverige och Finland hade ett väldigt aktivt kärnkraftsbyggnationsprogram i slutet på 1970-talet och början på 1980-talet och att allmänhetens inställning till kärnkraft kanske lite överraskande ligger på ungefär samma nivå i Sverige och Finland.

- Det är inte alls så att människor i Finland är jättepositiva till kärnkraft medan den allmänna opinionen i Sverige är jättenegativ. Det är ganska lika, säger Petra Lundström.

Hon anser även att både Sverige och Finland kommit långt i utvecklingen av en slutförvaringslösning för kärnbränsle, vilket är viktigt för att kärnkraften ska accepteras av allmänheten.

Dessutom påpekar hon att både Sverige och Finland är små, välutvecklade industriländer med kallt klimat och en ganska elintensiv industri, vilket lett till att en storskalig och tillförlitlig elproduktion varit och fortfarande är väldigt viktig.

- Något som är viktigt för oss på Fortum är att i båda länderna arbeta aktivt för att bevara de affärsmässiga förutsättningarna för kärnkraften, tillägger Petra Lundström.

 

Avgörande olikheter

Petra Lundström tycker också att det är väldigt intressant att fundera på olikheterna mellan grannländerna när det gäller förutsättningar för kärnkraftsverksamhet.

- Om man ur ett nationellt perspektiv tittar på de båda ländernas elförsörjning har Sverige betydligt mer vattenkraft än Finland. Finland har en mångsidigare elproduktionspalett för att kunna svara på efterfrågan, medan det i Sverige har handlat om ungefär lika andelar vatten- och kärnkraft och numera kraftigt växande vindkraft. Faktum är dock att elmarknaden är nordisk och Finland har under vissa tider också importerat mycket el från Ryssland, så det nationella perspektivet är för snävt, säger Petra Lundström.

En annan stor skillnad hon tar upp är att Sverige har haft en mycket större och starkare kärnkraftsindustri än Finland, med egna reaktorleverantörer och en egen kärnbränslefabrik.

- I Finland har vi alltid jobbat med utländska reaktorleverantörer, förklarar Petra Lundström.

I Fortums fall talar hon till exempel om att reaktorerna vid Lovisa kärnkraftverk är ryska och att de egentligen aldrig haft den form av leverantörsstöd som de svenska kokvattenreaktorerna fått från Asea, ABB Atom och Westinghouse.

- Det har lett till att vi har utvecklat en stark kärnkraftsexpertis in-house inom Fortum, berättar Petra Lundström.

Politiskt sett menar hon också att den svenska folkomröstningen om kärnkraften 1980, där det beslutades att kärnkraften succesivt skulle avvecklas, gjort att kärnkraftens framtid ifrågasatts på ett annat sätt i Sverige än den gjort i Finland.

- Detta är en stor skillnad som jag tror även påverkar kompetensförsörjningen, som verkar vara en större utmaning i Sverige än i Finland. I Finland har vi än idag en väldigt bra kompetensförsörjning inom kärnkraftsområdet, säger Petra Lundström.

 

Avveckling och nybyggnation

Olikheterna har enligt Petra Lundström bidragit till att det i Sverige avvecklas reaktorer i förtid, medan det i Finland pågår byggnation av två nya reaktorer i form av TVO:s projekt Olkiluoto 3 och Fennovoimas projekt Hanhikivi 1.

- Det är inga enkla projekt, men de är på gång och Olkiluoto 3 närmar sig nu det skede där reaktorn så småningom kan börja producera elektricitet, berättar Petra Lundström.

Fortum har inte något eget nybyggnationsprojekt, men hon talar om att de jobbar aktivt för att undersöka möjligheterna att förlänga livstiden för reaktorerna vid Lovisa kärnkraftverk.

I slutändan menar hon emellertid att kärnkraftens framtid inte handlar om varken Finland eller Sverige, utan att det är det globala perspektivet och klimatfrågan som är avgörande.

 

Annons

Annons

Annons