Mötesplatsen för dig inom energibranschen, apr, 20 2019
Senaste Nytt

Dagens elpris över 70 öre

Arkivbild
Arkivbild
Publicerad av
Peter Höök - 24 jan 2019

Året har inletts med höga elpriser, under torsdagen sattes årsrekord då det nordiska elpriset var uppe på över 70 öre per kWh. Det är det kyliga vädret som gör att elförbrukningen ökar, samtidigt som det är vindstilla på många håll så vindkraften går på lågvarv. Senast vi hade så högt dygnssnitt var i början av februari 2012, enligt elbolaget Bixia. 

Dessutom är kärnkraften reducerad vilket beror på att reaktorn Oskarshamn 3 är tillfälligt begränsad samtidigt som reaktor Ringhals 2 går på halvfart, säger Matina Rosenberg, analytiker på elbolaget Bixia. 

Det är många faktorer som påverkar elpriset, en viktig faktor är vädret. När det är kyligt som nu går det åt mer el vilket gör att vi tvingas använda mer av dyrare kraftslag. 

 Vi har också ett underskott i våra vatten- och snömagasin, vilket vi har haft sedan i somras. Det gör att tillgången på vattenkraft är sämre vilket också driver upp elpriset, förklarar Matina Rosenberg. 

Bixia räknar med att snittpriset hamnar på cirka 62 öre per kWh. 

 Priset kommer att dämpas när vädret blir mildare och vi får mer blåst. Men vi kommer att få räkna med snittpriser på runt 60 öre den närmaste veckan, säger Matina. 

Vanligtvis är vi i Norden nettoexportörer av el men sedan årsskiftet har vi  importerat el från övriga Europa. 

 De senaste veckorna har vi varit nettoimportörer och importerat mellan 20 och 150 GWh per vecka och så kommer det med största sannolik se ut kommande veckor, konstaterar Matina Rosenberg. 

Annons

Annons

Annons

Snabba och noggranna sensorer är avgörande i ett hållbart samhälle där vätgas är en energibärare. Vätgas produceras av vatten som spjälkas med hjälp av el från vindkraft eller solenergi. Sensorerna behövs både när vätgasen produceras och när den används, till exempel i bilar som drivs med en bränslecell. För att undvika att det bildas lättantändlig och explosiv knallgas när väte blandas med luft, behöver vätgassensorerna snabbt kunna upptäcka läckor. Bild: Yen Strandqvist/Chalmers.
Snabba och noggranna sensorer är avgörande i ett hållbart samhälle där vätgas är en energibärare. Vätgas produceras av vatten som spjälkas med hjälp av el från vindkraft eller solenergi. Sensorerna behövs både när vätgasen produceras och när den används, till exempel i bilar som drivs med en bränslecell. För att undvika att det bildas lättantändlig och explosiv knallgas när väte blandas med luft, behöver vätgassensorerna snabbt kunna upptäcka läckor. Bild: Yen Strandqvist/Chalmers.

Ny forskning: Världens snabbaste vätgassensor bäddar för ren energi

Nu presenterar Chalmersforskare den första vätgassensorn i världen som uppnår de högt ställda...