Mötesplatsen för dig inom energibranschen, dec, 17 2018
Senaste Nytt

Unikt forskningsprojekt: Elbussbatterier används för lagring av solenergi

Foto: Volvo.
Foto: Volvo.
Publicerad av
Sanna Kesselfors - 05 dec 2018

Batterier från elbusslinje 55 i Göteborg kan få ett andra liv som lagringsplats för solenergi. Detta sker genom ett forskningsprojekt där Volvo Bussar, Göteborg Energi, Riksbyggen och Johanneberg Science Park ska undersöka lagring av el i bostäder som har egen elproduktion från solceller.

Återanvändning och återvinning av batterier är en nyckelfråga när allt fler städer nu planerar att övergå till eldrivna transporter. Volvo Bussar deltar i ett forskningsprojekt där begagnade elbussbatterier får ett andra liv när de används för att lagra solel. Forskningen sker i Riksbyggens bostadsrättsförening Viva på Guldheden i Göteborg, ett boende som har som mål att bli Sveriges mest innovativa och hållbara boendeprojekt och där hyresgästerna nu börjat flytta in.

I Brf Viva har Riksbyggen, Volvo, Göteborg Energi och Johanneberg Science Park skapat ett unikt system där energi från solceller på byggnadernas tak lagras i begagnade elbussbatterier från linje 55.  Energilagret används för att kapa fastighetens effekttoppar, och lagra eller sälja överskott på egenproducerad solel. Det kan även användas för att köpa och lagra el från nätet när den är billig och grön, för att användas senare. Därmed effektiviseras Brf Vivas eget energisystem, liksom det omgivande elnätet i staden.

– Vi vet att elbussbatterier har god prestanda för andra applikationer såsom energilagring när de har använts färdigt i bussen. Exakt hur bra ska vi nu undersöka. Genom att använda batterierna som energilager får de ökad livslängd och innebär bättre utnyttjande av resurser och mindre miljöpåverkan. Inom Volvo tittar vi på olika möjligheter att återanvända bussbatterier som energilager, och Viva är ett exempel.  säger Ylva Olofsson, projektkoordinator på Volvo Bussar.

Batterilagret  består av 14 begagnade elbussbatterier litiumjon. Batterierna har installerats i ett batterirum och kopplats samman till ett energilager på 200 kWh. Energilagret möjliggör att större andel egenproducerad el kan användas inom Brf Viva.

Fakta energilagret i Riksbyggens Brf Viva

  • Energilagret består av 14 stycken begagnade elbussbatterier från Linje 55 av typen litiumjon
  • Energin som lagras i batterierna kommer från solceller på fastigheternas tak. Batterierna kan också laddas med förnybar el från det omgivande elnätet när priset är lågt
  • Energilagret används till att kapa fastigheternas effekttoppar. Den egenproducerade solelen kan användas, lagras eller säljas beroende på vilket som är mest fördelaktigt för tillfället.
  • Energilagret (200 kWh) innebär att endast fyra procent av den egenproducerade solelen behöver säljas jämfört med 20 procent utan energilager
  • Ett fullt energilager räcker till att ladda ungefär 4,5 elbilar (á 40 kWh), 30 elcyklar (á 0,5 kWh) och köra fem tvättmaskiner (á 1 kWh)

Om Riksbyggens Brf Viva
Målet med Brf Viva (totalt 132 lägenheter) är att skapa Sveriges mest innovativa och hållbara bostadsprojekt baserat på forskning inom Positive Footprint Housing, (PFH). Solcellsanläggning, energilagring, återvinning av värme från ventilation (FTX), bil- och elcykelpooler, ungdomsettor, distansarbetsplatser samt resurssnålt byggande i klimatsmart betong visar vägen mot framtidens hållbara boende.

Positive Footprint Housing är tvärvetenskaplig forskning för helhetstänkande kring innovativ hållbar bostads- och stadsutveckling. Projektet ska resultera i ökad miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet där vunna insikter och lärdomar får sin första praktiska tillämpning i Brf Viva. Projektet är initierat av Riksbyggen i samverkan med bland andra Johanneberg Science Park, Chalmers, Göteborgs universitet, Göteborg Energi, Göteborgs Stad och RISE.

Vissa delar, som exempelvis energilagring i begagnade bussbatterier, sker med stöd från EU-projektet IRIS Smart Cities. IRIS är ett femårigt Light House-projekt, finansierat av EUs HORIZON 2020.

Annons

Fortum Power and Heat Oy äger två kärnkraftsenheter på Hästholmen i Lovisa. Finlands Strålsäkerhetscentral, -STUK- är en myndighet som övervakar strål- och kärnsäkerheten.  Lovisa 1 togs i kommersiellt bruk år 1977 och Lovisa 2 år 1981. Anläggningen i Lovisa är av typen tryckvattenreaktor. Nettoelektricitetseffekten i Lovisa 2 är 502 MWe från 1.11.2016, och i Lovisa 1 507 MWe från 1.10.2017. Foto: STUK
Fortum Power and Heat Oy äger två kärnkraftsenheter på Hästholmen i Lovisa. Finlands Strålsäkerhetscentral, -STUK- är en myndighet som övervakar strål- och kärnsäkerheten. Lovisa 1 togs i kommersiellt bruk år 1977 och Lovisa 2 år 1981. Anläggningen i Lovisa är av typen tryckvattenreaktor. Nettoelektricitetseffekten i Lovisa 2 är 502 MWe från 1.11.2016, och i Lovisa 1 507 MWe från 1.10.2017. Foto: STUK

Säkert årligt underhåll på Lovisa kärnkraftverk

"årsrevision av 2 reaktorer"

Årsrevisionen av båda reaktorerna vid Lovisa kärnkraftverk, i södra Finland, är slut för i år....

Annons

Annons