Mötesplatsen för dig inom energibranschen, dec, 18 2018
Senaste Nytt

Mikrober förvandlar grekiskt yoghurtavfall till bränsle

Foto av biobränsle, här fortfarande i oljeform, gjort av yoghurtvassle, kapronsyra och kaprylsyra. Foto: Kredit: Lars Angenent, Universitetet i Tübingen
Foto av biobränsle, här fortfarande i oljeform, gjort av yoghurtvassle, kapronsyra och kaprylsyra. Foto: Kredit: Lars Angenent, Universitetet i Tübingen
Publicerad av
Markku Björkman - 18 dec 2017

Konsumenterna över hela världen njuter av grekisk yoghurt för dess smak och proteinrikedom. För att uppnå den perfekta formeln för yoghurt produceras emellertid stora volymer av matavfall i form av flytande vassle, som är den klara vätskan som avskiljs från mjölkens fasta del.

Vasslen består av vatten, vattenlösliga proteiner, mjölksocker samt en del mineraler och vitaminer.

Nu har tyska och amerikanska forskare tagit fram ett sätt att med bakteriernas hjälp omvandla kvarvarande sockerarter och syror från grekisk yoghurt till molekyler som kan användas i biobränslen eller i andra säkra tillsatsmedel.

Forskarnas arbete publicerades den 13 december i tidskriften Joule.

- Den som vill leva hållbart, bör behandla avfallsströmmarna där de är skapade, och i norra delen av delstaten New York finns kor och mjölkbönder, som producerar bland annat grekisk yoghurt, berättar studiens författare Lars Angenent, miljöingenjör och mikrobiolog vid Cornell University (USA) och universitetet i Tübingen (Tyskland).

- Kvar blir enorma mängder sur vassle som idag måste transporteras till avlägsna platser för deponering, men vi vill producera värdefulla kemikalier och bränsle av vassle istället, säger Angenent.

Traditionellt leder undertryckande av syre under utfodring av biologiskt nedbrytbart avfall till uppkomst av mikrober, som alstrar metanrik gas genom anaerob digerering. I stället använde forskarna två "open-culture" -reaktorer - den första avstämda för mikrober, som trivs i temperaturer upp till 50° C, den andra reglerades på en mer välkomnande 30° C- nivå.

Avfallsvassle från den ”grekiska” yoghurtproduktionen består huvudsakligen av välbekant mjölksockerlaktos, fruktsockerbyggstenen fruktos och jäsningsproduktens mjölksyra.

Forskarna använder bakterier för att göra denna blandning till ett extrakt som innehåller två mer användbara kemiska föreningar: nämligen kaproinsyra (n-hexansyra) och kaprylsyra (n-oktansyra).

Båda dessa föreningar är så kallade "gröna antimikrobiella" föreningar som exempelvis betande boskap kan matas med istället för antibiotika. Eller som, med energibehov i åtanke, kan bearbetas till biobränslen.

Båda alternativen har ekonomisk och social dragningskraft.

- Jordbruksmarknaden kan tyckas vara ganska liten, men den har ett mycket stort kolavtryck och den kan omvandla surt vassle till ett råmaterial. Efterfrågan är nästan obegränsad inom bränslemarknaden, konstaterar Lars Angenent.

 

Annons

Annons

Annons