Mötesplatsen för dig inom energibranschen, jun, 24 2019
Senaste Nytt

Tidig vårflod i nordöstra och västra Europa

Foto: CC0 Creative Commons/pixabay
Foto: CC0 Creative Commons/pixabay
Publicerad av
Jessica - 14 aug 2017

Europeiska vattendrag har varit med om en förskjutning i fråga om tidpunkten för det högsta vattenflödet, rapporterar Vetenskapsradion/Sveriges Radio. Vattenflödet under ett år har alltså förskjutits i tid de senaste 50 åren. Vårflödena i delar av nordöstra och västra Europa kommer i vissa områden flera veckor tidigare än på 60-talet.
– Vi har tittat 50 år tillbaka och vi har använt 4 000 stationer över hela Europa, så det är ett unikt dataset som vi har samlat ihop. Vi kan se att det här styrs av väderfenomen och klimatet, det gör det hela intressant, säger Docent Berit Arheimer som är chef för SMHI:s hydrologiska forsknings avdelning och medförfattare till studien som publiceras i Science, till Vetenskapsradion/Sveriges Radio.
Landskapet har dock också varit med om förändringar om man går tillbaka 50 år i tiden.
– Markanvändningsförändringar har ofta stor påverkan lokalt men när man går upp i skala så försvinner den effekten ganska snabbt.
Under studieperioden har alltså de högsta flödena förskjutits i tid, och det handlar om skillnader i form av någon vecka, men i vissa områden, som i södra Sverige, flera veckor och månader.
Här hemma kommer vårflödena tidigare eftersom snöperioden är kortare och snösmältningen går snabbare i och med högre temperaturer, skriver Vetenskapsradion/Sveriges Radio. Men jämför man med medelhavsområdet så förskjuts de högsta vattenflödena till senare på vintern, det här på grund av att sommaren förlängs och det uppvärmda havet kan ge ifrån sig vattenånga längre fram på året. Resultaten i studien ska stämma väl in på de förutsägelser som tidigare gjorts med modeller av klimatförändringarna, enligt Vetenskapsradion/Sveriges Radio.
Trots siffrorna ska det inte finnas anledning till drastiska åtgärder.
– Det är ju ett anpassningsarbete som vi gör successivt men jag tror inte det behövs några drastiska akuta åtgärder men det är ändå något vi måste anpassa oss till, säger Berit Arheimer, docent och chef för forskningsavdelningen för hydrologi på SMHI.

Annons

Annons

Annons