Mötesplatsen för dig inom energibranschen, jul, 22 2019
Senaste Nytt

Skörda stubbar för bioenergi

En slutrapport från ett stort samarbetsprojekt mellan skogsföretag, Energimyndigheten, Skogsstyrelsen och SLU, om stubbar, ska bland annat ha visat att ur klimatsynpunkt är bioenergi från stubbar bättre än energi från fossila bränslen, såsom naturgas och kol, skriver SLU.

Foto: SLU
Foto: SLU
Publicerad av
Jessica - 06 apr 2017

 

Studien ska också visa att intensiv stubbskörd påverkar biologisk mångfald negativt, men så länge stubbar bara tas ut på en mindre andel av hyggena ska det inte vara ett hot mot känsliga arter.

Forskare från SLU, Lunds universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Skogforsk har under totalt åtta år studerat hur stubbskörd påverkar mark, växter, svampar, smådjur, växthusgaser, kväveutlakning, kvicksilver och skogsproduktion.

- Den största fördelen med stubbskörd är att klimatpåverkan blir mindre än när man eldar med fossila bränslen, säger Tryggve Persson, koordinator för forskningsprogrammet. Det här beror på att stubbar som lämnas kvar i skogen avger koldioxid när de bryts ned. Om man eldar med kol, olja eller naturgas i ett värmeverk avges således koldioxid från både fossilbränslet och stubbarna som är kvar i skogen. Med stubbskörd blir det bara koldioxidutsläpp från stubbarna när de eldas i värmeverket.

En oro i början av programmet var att själva lyftandet av stubbar och rötter skulle öka avgivningen av växthusgaser, eftersom marken rörs om. Men forskarnas resultat ska vistr att omrörningen minskar utsläppen av växthusgaserna koldioxid, lustgas och metan.

– Projektet har också visat att den biologiska mångfalden påverkas mindre än vad man skulle kunna tro, säger Tryggve Persson.

Om stubbskörden begränsas till 10 procent av alla hyggen (det motsvarar ca 20 000 hektar per år över hela landet) så är risken för att arter ska dö ut liten. Men om stubbar skördas på 30 procent av hyggena under lång tid (mer än 20–30 år) ökar utdöenderisken betydligt för "vedlevande arter med speciella egenskaper och miljökrav", visar teoretiska analyser.

– Stubbrytningen får alltså inte bli för intensiv om man ser till ett helt skogslandskap, men på det enskilda hygget kan man skörda praktiskt taget alla granstubbar som står på fast mark och inte nära fuktstråk, hänsynsytor, kulturlämningar och basvägar där skogsmaskinerna ska köra, säger Tryggve Persson.

En annan fråga var om koncentrationen av metylkvicksilver i avrinnande bäckvatten skulle öka, eftersom stubbskörd skapar miljöer med stillastående vatten där det kvicksilver som finns i marken kan ombildas till giftigt metylkvicksilver. Men även på den punkten har programmet gett lugnande besked.

Forskningsprogrammet har finansierats av Energimyndigheten, SLU och nio FSC-certifierade skogsbolag (Sveaskog, Holmen Skog, SCA Skog, Södra Skog, Bergvik Skog, Stora Enso Skog, Skogssällskapet, BillerudKorsnäs AB och Svenska kyrkan).

Annons

Annons

Annons