Mötesplatsen för dig inom energibranschen, feb, 17 2019
Senaste Nytt

Vindkraften slår rekord trots motgångar

Lillgrund vindkraftpark I Öresund. Foto: Siemens
Lillgrund vindkraftpark I Öresund. Foto: Siemens
I takt med vindkraftverkets ålder stiger driftkostnaderna eftersom det till exempel finns ett ökat servicebehov Foto: Siemens
I takt med vindkraftverkets ålder stiger driftkostnaderna eftersom det till exempel finns ett ökat servicebehov Foto: Siemens
Publicerad av
Tommy Ekholm - 17 sep 2012

Vindkraften får tuffare tider framöver. Med utgångna garantitider på verken, försämrad lönsamhet och okunskap om hur verken ska trimmas för optimal produktion ser det ut som om vindkraften kommer att få några tunga år. Trots detta sätter utbyggnaden nya rekord.

Vindkraften har haft en stark tillväxt i Sverige och elproduktionen från vindkraft har tredubblats sedan 2008 och sexdubblats sedan 2006. I dagsläget står elproduktionen från vindkraft för 4,4 procent av den totala elanvändningen i Sverige.

Under 2011 producerades 6,1 terawattimmar el från vindkraft i Sverige, vilket är en ökning med 74 procent jämfört med föregående år. I år tillkommer ytterligare 1 000 megawatt ny produktionskapacitet, vilket är 33 procent mer i kapacitet än 2011.

Intäkterna minskar

Samtidigt har intäkterna från vindkraftsel fallit brant. Prisraset på elcertifikaten, som sjunkit med runt 20 öre per kilowattimme de senaste två åren, har inneburit att notan för elkunderna kapats med flera miljarder kronor. Men utbyggnaden i ny vindkraft fortsätter ändå att växa kraftigt. – Kombinationen av en halverad ersättning för förnybar el och de i dagsläget låga elpriserna innebär en ekonomisk utmaning för vindkraftsprojekt. Under 2012 fortsätter den kraftiga utbyggnaden, men från 2014 ser det ut att bli en kraftig inbromsning om inte regeringen ingriper, säger Annika Helker Lundström, vd för svensk Vindenergi, i en intervju i Dagens Industri.

Den dubbelt olyckliga kombinationen med kraftiga prisras på el och på elcertifikat har fått läget för vindkraften att se mindre lovande ut. Dessutom går garantitiden nu ut för många vindkraftparker vilket kräver att ägarna måste göra rätt prioriteringar och rätt val för drift och underhåll. En betydande del av kostnaden för vindkraft härstammar från drift och underhåll och felaktiga val kan skapa stora konsekvenser för totalekonomin.

Garantitiderna börjar gå ut

Mårten Nilsson, vd för Ecopower Academy, menar att det under många år tyvärr inte funnits någon konkurrens på marknaden när det gäller underhållsentreprenörer och att många därför gjort valet att låta turbintillverkaren utföra servicen. – Att låta turbintillverkaren utföra service är oftast ett mycket dyrt alternativ, menar Mårten Nilsson.

Tittar man på vindkraftstillverkaren Enercon så var kostnaden för deras fullserviceavtal för något år sedan 0,011 euro per kilowattimme. Det innebär att ett verk på två megawatt som producerar mellan 5,5 och sex miljoner kilowattimmar per år får en servicekostnad på mellan 500 000 och 600 000 kronor.

Kostnaden för fullservice motsvarar mellan tio och femton procent av vindkraftverkets produktionsintäkter.

Garantitiden för verken är vanligtvis två år, och under denna tid kan även underhåll ingå i avtalet men det finns många olika förfaranden på detta område.

När garantitiderna går ut vill många tillverkare självklart förlänga serviceavtalen men samtidigt börjar energibolagen ha ambitionen att bygga upp sina egna serviceorganisationer och en marknad för drift och underhåll av vindkraftverk håller idag på att ta form i Sverige. – Flera underhållsentreprenörer är på väg in, både svenska aktörer som organiserar om sig och tunga utländska aktörer med flerårig erfarenhet, säger Mårten Nilsson.

Trimma tillgångarna

Mårten menar även att vindkraftägarna och marknaden måste öka sin förståelse inom vindkrafttekniken för att till fullo kunna utnyttja den. Fram för allt med tanke på det fokus som råder på lönsamhet inom branschen. – Det finns en enorm outnyttjad potential inom vindkraften för att verken inte är rätt inställda, säger Mårten Nilsson.

I dagsläget installeras många vindkraftverk med globala inställningar från tillverkaren. Om varje vindkraftverk skulle trimmas in för sin specifika plats skulle lönsamheten öka. – Hur stor den här potentialen är vet man inte riktigt, men tyvärr verkar branschen sakna incitament. Ägarna måste göra incitamenten tydligare så att nuvarande tillgångar trimmas efter de förutsättningar som finns för varje verk, säger Mårten Nilsson.

För Mårten Nilsson är detta en självklarhet. Varje år ordnar hans företag Ecopower Academy konferenser och utbildningar för att öka kunskapen inom vindkraftbranschens många områden.

I början av maj i år hölls bland annat en konferens om drift och underhåll med deltagare från hela världen, där man diskuterade just hur viktigt det är med trimning av verken.

Inga referenssystem

Ytterligare en faktor som gör det svårt för vindkraftsägarna är att marknaden är relativt omogen och dessutom saknar en standard för referenssystem. – Det finns inget gemensamt språk och många uppfinner hjulet om och om igen. Men vindkraft är som vilken industri som helst och därför borde det gå att applicera ett referenssystem för drift och underhåll även här, menar Mårten Nilsson.

Run to failure

Eftersom det inte finns några bra referenssystem är det många gånger underhållsprincipen Run-to-failure som råder. Vilket orsakat väldigt höga kostnader på grund av det blir oplanerade stillestånd, maskinskador och kostnader för övertid.

Med den här metoden styrs underhållet utifrån maskinernas nycker och den faktiska statusen för verket är relativt okänt, vilket gör det nästan omöjligt att planera för underhåll och drift.

Driftkostnader

Det har visats sig att driftskostnader för vindkraft nästan alltid stiger över de planerade kostnaderna. Enligt en studie som utfördes under 2010 i USA var de verkliga driftkostnaderna oftast dubbelt eller tredubbelt så stora.

I takt med vindkraftverkets ålder stiger driftkostnaderna eftersom det till exempel finns ett ökat servicebehov. Med en inflationskorrigering kan kraftverkens driftkostnader de sista åren vara över dubbelt så stora i jämförelse med de första driftåren. Eftersom kostnaderna är så pass stora bör de kanske inkluderas i vindkraftsinvesteringens lönsamhetsberäkning.

Tittar man på hur driftkostnaderna utvecklats har de under lång tid sjunkit, mestadels på grund av att vindkraftverkens medelstorlek har stigit. Men under senare tid har denna utveckling stannat och trenden har varit aningen stigande de senaste åren.

En betydande del av kostnaden för vindkraft härstammar från drift och underhåll och är ofta beroende av bland annat tillgänglighet till anläggningen och verkens tillförlitlighet. Till exempel har vägarnas underhåll en betydande inverkan på underhållskostnaderna, speciellt vintertid. När ett vindkraftverk får problem måste servicepersonal obehindrat kunna ta sig fram till kraftverket. Om vägens vinterunderhåll inte är tillräcklig kan det under vintermånader med bra vindförhållanden bli väldigt dyrt.

För platser med dålig tillgänglighet ställs det större krav på rätt strategier för underhåll.

Underhåll

Vindkraftverken underhålls två till fyra gånger per år, beroende på vindkraftsmodell och platsen där vindkraftverket står. Men utöver vanligt underhåll krävs service för att utreda och reparera fel som uppstår. Enligt uppgifter från olika serviceföretag för vindkraftverk utförs 90 procent av servicebesöken på grund av olika fel, övriga 10 procent är periodvisa underhåll.

De komponenter som vanligtvis är de som går sönder är till exempel bladen och deras vridteknik, eventuell växellåda, generator samt kraftelektronik. Vindkraftverk med växellåda har i praktiken behövt byta växellåda efter 6-8 år, vilket inneburit en betydande kostnad.

Sämre utlåning

Både den globala och svenska vindkraftsindustrin har under senare år växt väldigt snabbt medan till exempel kompetens och referenssystem inte hunnit med att växa i samma takt. De problem som vindkraftsindustrin nu möter är kanske ingen tillfällighet.

Utöver detta möter nu vindkraften motstånd hos investerarna.

– Vindkraften i Sverige är utan tvekan vid ett viktigt vägskäl. Om inte villkoren blir väsentligt bättre kommer investeringarna i vindkraft med all sannolikhet att falla framöver. Dessutom ritas sannolikt kartan om där vi får se en konsolidering bland aktörerna, säger Per Aage Jacobsen, chef för projektfinansiering inom energi på den norska storbanken DNB, i en intervju i Dagens Industri.

Inom branschen finns nu en uttalad önskan om att regeringen ger i uppdrag till Energimyndigheten att öka ambitionsnivån i elcertifikatsystemet genom att snarast höja kvotnivåerna. Annars är det risk att utbyggnaden av vindkraft kommer av sig.

Fredrik Lindahl, ordförande i Svensk Vindkraftförening, menar att det inte fungerar med ett system där investerarna lovats ett långsiktigt elcertifikatsystem men som i verkligen inte är hållbart. Enligt honom får en ny investerare skjuta till nästan 2 miljoner kronor per verk och år.

Helt klart står vindkraftbranschen inför nya utmaningar och stora förändringar då den allt mer industrialiseras av kapitalstarka parter som ställer andra krav och som har finns ett finansiellt fokus som inte funnits tidigare.

Annons

Annons

Annons