Mötesplatsen för dig inom energibranschen, okt, 20 2017
Senaste Nytt

Dagens integrerade elnät – en säkerhetsrisk?

T.v. Mikael Odenberg, gd för Svenska kraftnät, t.h. Mikael Oscarsson (KD), ledamot i försvarsutskottet.
T.v. Mikael Odenberg, gd för Svenska kraftnät, t.h. Mikael Oscarsson (KD), ledamot i försvarsutskottet.
Clas Herbring, handläggare på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap
Clas Herbring, handläggare på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap
Lars Ekeman, generalsekreterare för Folk och Försvar.
Lars Ekeman, generalsekreterare för Folk och Försvar.
Publicerad av
Simon Matthis - 22 feb 2012

På temat säkerheten i eldistributionen arrangerade föreningen Folk och Försvar ett offentligt möte tidigare i dag i Stockholm.

Under det senaste decenniet har det svenska kraftnätet integrerats med omgivande länder. Från att tidigare varit lokalt och regionalt har kraftnätet mer eller mindre anslutits till omgivande länder. Vilka är konsekvenserna ur ett sårbarhetsperspektiv? Det var utgångspunkten för dagens seminarium. 

Mötets huvudtalare, Mikael Odenberg, generaldirektör för Svenska Kraftnät, tonade ned - för att inte säga viftade bort -  betydelsen av elnätsintegrationen som en säkerhetsrisk.  

– Bakgrunden till att vi kopplar ihop elnäten är att vi vill kunna utnyttja produktionsresurserna bättre, vilket är bra för både ekonomin och miljön. Integrationen är inget hot.

Det finns andra, mycket värre säkerhetsrisker för elnäten, som till exempel IT-systemens drift och utformande, menar Odenberg som sade att just de frågorna prioriteras i dag på ett sätt som saknar motstycke.

– Vi behöver integrationen, inte minst för att ta hand om den volatila vindkraftsproduktionen. Ur vårt perspektiv är integrationen med omvärlden någonting positivt. Det kan leda till export och till minskat behov av inhemska produktionsreserver.

Terror- och hackerattacker mot elnäten är högsta prioritet för energimyndigheter i hela världen, inte bara stormakternas. Andra hot kommer från så kallade solstormar som riskerar att slå ut transformatorstationer. Det har också hänt att ”rymdoväder” lett till långa elavbrott i till exempel Kanada och England.

– Det är problem man känt till länge, det nya är det moderna samhällets sårbarhet och beroende av el. Och ingen är beredd att göra de uppoffringar som krävs för att samhället skulle vara mindre sårbart, sad Mikael Odenberg.  

Men vad händer då om någon slår ut elnätet i Italien, hur kommer det att påverka oss om Europas elnät är integrerade? Det undrade Lars Ekeman, generalsekreterare för Folk och Försvar, tillika moderator för seminariet.

– Jag tror inte jag ska ge mig in på vad som skulle händer vid den sortens kaskadförlopp - och det av det enkla skälet att vårt begränsade skandinaviska nät har ett styrbart och fåtal antal förbindelser med utlandet, förklarade Mikael Odenberg.

En partipolitisk diskussion avslutade seminariet. Föga förvånande såg vänsterblocket mer faror med integrationen av elnäten än högerblocket. Det visade sig att man till och med kan se integrationen som en säkerhetshöjande faktor i sig.

– Jag tror att ju mer vi är beroende av varandra – och det är ju själva Europatanken – desto blir vår frihet, säkerhet och stabilitet, sade Marie Wickberg (C) från näringsutskottet.

En annan fråga som diskuterades både av publike och panelen var om man med ny lagstiftning ska tvinga privata aktörer att leverera säkerhetskritisk information om det är för samhällets bästa.

Andra spännande föredrag hölls av EON:s Alf Larsen som talade om företagets beredskap inför strömavbrott och han passade även på att kritisera de gällande reglerna kring avbrottsersättning.

Clas Herbring, från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskapm, berättade om det så kallade ECI-direktivet - som handlar om att identifiera och peka ut samhällskritisk infrastruktur – som är direkt sprunget ur terrorattentaten i Madrid och London.

Läs mer om seminariet och vilka möjligheter och utmaningar som integrationen av Europas elnät innebär i nästa nummer av Nordisk Energi.

 

Annons