Mötesplatsen för dig inom energibranschen, apr, 20 2019
Senaste Nytt

Umeå universitet får stöd för utveckling av ”grönt kol”

Publicerad av
Tommy Ekholm - 31 jan 2012

Forskningsprojektet Sector har beviljas 69 miljoner kronor av EU:s Sjunde ramprogram. 9,5 miljoner av dessa pengar tilldelas en forskargrupp vid Umeå universitet. Stödet ska användas till utveckling av torrefieringsbaserade tekniker och marknadsintroduktion av torrefierade produkter som fasta hållbara energibärare.Linda Pommer vid energiteknik och termisk processkemi (ETPC), institutionen för tillämpad fysik och elektronik, leder Umeå universitets del av programmet som nu får ytterligare tre års forskningsmedel. I gruppen ingår forskarna Anders Nordin, Markus Broström och fyra doktorander: Ingemar Olofsson, Martin Nordwaeger, Katarina Håkansson och Martin Svanberg.Forskargruppens del i det stora europeiska projektet är att utveckla tekniken för torrefiering vidare. Detta är en termisk omvandlingsprocess för att förädla biomassa. Den resulterar i ett "grönt kol", som också kan kompakteras utan att förädlingskostnaderna blir betungande, samtidigt som logistik-och hanteringskostnader minskar.– Torrefiering anses vara en mycket lovande teknik för storskalig implementering av biomassa för såväl förnybar elproduktion som för kostnadseffektiv produktion av gröna drivmedel och kemikalier, säger Linda Pommer.Vid torrefiering värms biomassan upp till en temperatur på 250-350°C i frånvaro av syre. Genom att kombinera torrefiering med pelletering eller brikettering kan biomassan uppnå en hög energidensitet och blir då en bioenergibärare med förbättrade egenskaper för transport, hantering och lagring, och även förbättrade egenskaper för många stora slutanvändarapplikationer. Enligt forskargruppen så har torrefiering potential att ge ett betydande bidrag till en utvidgad råvaruportfölj för biobränsleproduktion inom Europa genom att inkludera biomassa från både jord- och skogsbruk.

Annons

Annons

Annons

Snabba och noggranna sensorer är avgörande i ett hållbart samhälle där vätgas är en energibärare. Vätgas produceras av vatten som spjälkas med hjälp av el från vindkraft eller solenergi. Sensorerna behövs både när vätgasen produceras och när den används, till exempel i bilar som drivs med en bränslecell. För att undvika att det bildas lättantändlig och explosiv knallgas när väte blandas med luft, behöver vätgassensorerna snabbt kunna upptäcka läckor. Bild: Yen Strandqvist/Chalmers.
Snabba och noggranna sensorer är avgörande i ett hållbart samhälle där vätgas är en energibärare. Vätgas produceras av vatten som spjälkas med hjälp av el från vindkraft eller solenergi. Sensorerna behövs både när vätgasen produceras och när den används, till exempel i bilar som drivs med en bränslecell. För att undvika att det bildas lättantändlig och explosiv knallgas när väte blandas med luft, behöver vätgassensorerna snabbt kunna upptäcka läckor. Bild: Yen Strandqvist/Chalmers.

Ny forskning: Världens snabbaste vätgassensor bäddar för ren energi

Nu presenterar Chalmersforskare den första vätgassensorn i världen som uppnår de högt ställda...