Mötesplatsen för dig inom energibranschen, maj, 26 2017
Senaste Nytt

Sakab planerar för bioraffinaderi i Kumla

Sakabs vd Göran Eriksson. Foto: Sakab
Sakabs vd Göran Eriksson. Foto: Sakab
Publicerad av
Tommy Ekholm - 28 jun 2011

Sakab AB, VärmlandsMetanol AB, Eon Gasification Development AB, Peab, Structor AB och Kumla kommun har beviljats medel från Energimyndigheten för att gemensamt genomföra en konceptstudie för ett bioraffinaderi för skogsråvara.

Anläggningen har en beräknad produktion av cirka 250 MW biometanol och biogas, samt cirkaa 50 MW värme. Anläggningen planeras i anslutning till Sakabs anläggning i Norrtorp, Kumla kommun.

Målet med förstudien är att fastställa tekniska, miljömässiga och ekonomiska förutsättningar för att bygga ett storskaligt, kommersiellt bioraffinaderi för samproduktion av biometanol, biometan, och fjärrvärme. Finansieringen av förstudien görs både genom eget arbete och kapitaltillskott från parterna samt genom bidraget från Energimyndigheten. 

– För att klara EU:s direktiv och Sveriges klimatmål är förgasning av förnybara bränslen en idealisk metod. Genom att kombinera framställning av biogas, metanol och fjärrvärme i en förgasningsanläggning får man ett koncept där marknadsaktörer från flera olika industrigrenar kan dela på den risk som det innebär att investera i ny teknik, säger Göran Eriksson, vd i Sakab.

– En kraftig efterfrågan på biogas finns redan och biometanol som är ett utmärkt substitut för bensin och som omgående kan användas i befintlig fordonspark, lanseras lämpligen genom låginblandning i bensin, säger Björn Gillberg, vd i VärmlandsMetanol AB.

Förstudien omfattar såväl processbeskrivning, mass- och energibalanser, investeringskostnadskalkyler som produktionskostnadskalkyler för biometanol, biometan och värme. Den omfattar även en miljökonsekvensbeskrivning samt logistikstudier för råvaror och produkter för anläggningen. Målsättningen är att förstudien är genomförd i början av 2012.

Om förstudien faller väl ut avser parterna att tillsammans bilda ett konsortium för att genomföra projektet, som bedöms kosta cirka 5 miljarder kronor. Dessutom kommer projektet att resultera i kunskap som kan göra att svenska företag följer efter och investerar i produktionsanläggningar för bioenergi som leder till minskade koldioxidutsläpp. Inledande processberäkningar genomförs i samarbete med Lunds Tekniska Högskola vilket kan ge positiva möjligheter för svenska universitet att nära följa upp bioenergiutvecklingen och utveckla kompetens och svenskt kunnande inom förgasningsområdet.

Annons