Mötesplatsen för dig inom energibranschen, jun, 16 2019
Senaste Nytt

Biobränsleuttaget kan ökas kraftigt

Publicerad av
Redaktionen - 05 maj 2008

– Vi har en bättre utveckling i Sverige än i omvärlden vad gäller biobränsle, slår Tomas Kåberger fast. Vi använder biprodukter och restprodukter från skogsindustrin därför att det är billigast och ger minst miljöeffekter. Den svenska utvecklingen har dessutom gått bättre och blivit billigare än någon förutsåg när utvecklingen startade.

Nya avkastningsmöjligheter
Då, på 1970-talet, talades det mycket om odling av energigrödor, och avkastningssiffror multiplicerades med antalet tillgängliga hektar. Lyckligtvis, menar Tomas Kåberger, drevs utvecklingen inte planekonomiskt utan med miljöskatter, vilket ledde till en konkurrens för att hitta mer effektiva lösningar. Detta har gynnat utvecklingen i Sverige.

Kåberger menar att nya avkastningsmöjligheter ytterligare har stärkt konkurrenskraften hos svenska skogsindustriföretag. Exempelvis kan spån, vilket tidigare utgjorde ett problematiskt avfall, nu säljas och användas för energiutvinning, inte minst tack vare utbyggnaden av fjärrvärmenäten.

– Dessa biinkomster stärker företagens konkurrenskraft rejält samtidigt som skogsägarna kan ta betalt också för toppar och grenar.

Hans prognos inför framtiden är också optimistisk, men förutsätter en stark miljöhänsyn:
– Jag tror att det i framtiden går att öka biobränsleuttaget kraftigt, kanske mer än en fördubbling. Men det fordrar ett mer aktivt skogsbruk, smidigare maskiner för röjning och gallring och en ännu mer genomtänkt och respekterad naturskyddsstrategi för skogsbruket.

En svensk tradition i fara?
Det finns på sina håll en oro att ett ökat EU-inflytande över svensk bioenergiindustri skall medföra negativa miljökonsekvenser. Ett problem är att bioenergins ställning nere på kontinenten är avsevärt svagare än exempelvis sol- och vindkraftens, medan den har en stark position i Sverige. Detta medför att de EU-beslut som fattas – och som även påverkar Sverige – ur svensk synvinkel riskerar att fattas mot en bakgrund som inte speglar svenska förhållanden.

Tomas Kåberger menar att skillnader i traditioner på området finns, men att risken för allvarlig konflikt är överdriven. Istället gäller det att ta tillvara just traditionernas olikheter i syfte att kunna tillämpa EU:s mål.

– I den processen har även vi i Sverige bra traditioner som behöver hävdas med skicklighet, menar Tomas Kåberger. Jag tycker exempelvis att vi skall vara stolta över vårt utnyttjande av industriell spillvärme i våra fjärrvärmenät, samt vår förmåga att utvinna energi ur industriella spillprodukter.

Av den anledningen efterlyser han också att EU skall räkna spillvärme från biobränsledriven skogsindustri som förnyelsebar energi:
– Gör vi biobränslen av biprodukter från sågverk och massaindustri måste det ju vara bättre än att behöva odla energigrödor. Därför bör EU betrakta dessa biprodukter som värda lika stöd – om de betraktas som avfall vore det till nackdel för svensk industri.

Ett problem i sammanhanget är att man på kontinenten ännu till stor del fokuserar på åkergrödor. Information och kommunikation är a och o för att åstadkomma en förändring:
– Sverige måste vara väl representerat på tusentals EU-möten om energi de närmaste åren. Departement, myndigheter, industri och även miljöorganisationer behöver resurser för detta – kostnadsoptimering är inte effektivt i denna process, menar Tomas Kåberger.

Internationell utblick
Pellets och etanol växer sig allt starkare som varor på den internationella marknaden och kommer, förklarar Kåberger, att produceras där det är billigast. Han betonar vikten av att genom frihandel ge fattiga länder en ärlig chans att ta del av de potentiella vinsterna.

– Sjötransporter är billiga – även vad gäller energi – jämfört med landtransporter. Det kan därför vara bättre att transportera biobränslen 1000 mil med båt än 50 mil med lastbil, förklarar han.

Frihandel kan därför göra jord- och skogsbruk lönsamt för fattiga länder, samtidigt som det kan ge möjlighet till en avveckling av jordbrukssubventionerna i Europa.

– EU skulle därigenom få möjlighet till mer välståndsbyggande med budgeten.
Den på sistone i media så exponerade diskussionen kring användning av grödor som bränsle istället för föda kommenterar han på följande vis:
– Om man inte planekonomiskt föreskriver att man skall elda livsmedel eller speciella energigrödor kommer energisektorn i första hand att använda biprodukter. Att matpriserna gått upp av andra skäl de senaste åren är bra för världens fattigaste områden i Afrika och Sydamerika. Där kan man nu få både mat och pengar för utbildning och sjukvård genom kommersiellt jordbruk

Ansvarstagande
Den kritik som riktats av exempelvis Greenpeace mot produktion och konsumtion av palmolja får visst medhåll av Tomas Kåberger:
– Jag håller med om att den expanderande produktionen av palmolja är förödande ur naturskyddssynpunkt. Här måste till lagstiftning och ansvarstagande bland företag och konsumenter. Men det gäller palmolja oavsett om den används i livsmedelsindustrin eller som energi.

Han menar också att tonvikt borde läggas på effektivisering snarare än att försöka öka andelen biodrivmedel inom transportsektorn

– Det vore dumt att försöka ersätta all bensin och diesel med biodrivmedel. Men – återigen – miljökritik får inte bli en förevändning för att stänga ute världens fattigaste länder från marknaden. Lika dumt vore det att ha högre sociala och miljömässiga krav på biodrivmedel jämfört med fossila bränslen, avslutar Tomas Kåberger.

Annons

Annons

Annons