Mötesplatsen för dig inom energibranschen, apr, 20 2019
Senaste Nytt

Framtidens kraftvärmeverk kan utvidgas till bioraffinaderier

Bristaverket, Fortums biokraftvärmeverk i Brista. Foto: Hans Enblom
Bristaverket, Fortums biokraftvärmeverk i Brista. Foto: Hans Enblom
Christer Gustavsson, industridoktorand på Pöyry. Foto: Hans Ekestang
Christer Gustavsson, industridoktorand på Pöyry. Foto: Hans Ekestang
Publicerad av
Annika Wihlborg - 15 dec 2016

I Sverige finns knappt 100 kraftvärmeverk som baseras på fluidiserad bäddteknik. För många av dessa har situationen blivit tuffare, i takt med att vintrarna blivit varmare, en ökad konkurrens från bergvärme, en säsongsbaserad verksamhet samt sjunkande elpriser. Behovet av att komplettera basverksamheten med andra intäktskällor är därför påtagligt för många kraftvärmeverksägare. En doktorsavhandling som läggs fram i december fokuserar på att utreda förutsättningarna för kraftvärmeverken att producera bland annat gröna kemikalier och biodrivmedel.

– Jag har analyserat de tekniska förutsättningarna för svenska kraftvärmeverk att komplettera sin produktion av el och värme med bioraffinaderiverksamhet. Stora resurser har lagts ner på att bygga kraftvärmeverken, det är därför samhällsekonomiskt angeläget att anläggningarnas kapacitet utnyttjas så mycket som möjligt, säger Christer Gustavsson, industridoktorand på Pöyry, som i början av december försvarar sin doktorsavhandling vid Karlstads universitet.   Han kommer även att föreläsa på temat ”Kraftvärmeverken-Framtidens Bioraffinaderier”, på Energi & Industridagarna.

Bioraffinaderiverksamhet parallellt med pågående kraftvärmeproduktion

Han har analyserat kraftvärmeverkens förutsättningar för att producera biodrivmedel, gröna kemikalier och bränngas för såväl den svenska som den globala marknaden. Vilken typ av produktion som lämpar sig bäst varierar mellan olika kraftvärmeverk och avgörs bland annat av kraftvärmeverkets geografiska placering, vilken typ av bränsleråvara man har tillgång till lokalt samt hur mycket av kraftvärmeverkets kapacitet som utnyttjas i dagsläget.

– I min avhandling har jag även analyserat hur kraftvärmebranschens företrädare ser på en framtida övergång till bioraffinaderiverksamhet parallellt med den ordinarie el- och värmeproduktionen. Många kraftvärmeverksägare är generellt sett positivt inställda till en sådan utveckling, men de ser samtidigt vissa hinder vad gäller tekniska risker och otydligheter, exempelvis vad gäller framtida politiska styrmedel på drivmedelssidan. De anser även att bioraffinaderiverksamheten skulle kunna generera mervärde för såväl företaget som samhället och miljön, säger Christer Gustavsson.

Kan utgöra ett stort skifte i branschen

Han har analyserat hur mycket bioraffinaderiproduktion som ryms i de befintliga kraftvärmeverken, under förutsättning att de parallellt fortsätter med sin pågående kraftvärmeproduktion och levererar lika mycket värme som tidigare till sina kunder.

– Min slutsats är att det finns utrymme och förutsättningar för att tillverka gröna kemikalier, biodrivmedel eller bränngas på merparten av de 100 kraftvärmeverk som ingår i den här kategorin. Om många kraftvärmeverk bestämmer sig för att exempelvis börja tillverka gröna kemikalier så kan det alltså sammanlagt bli tal om relativt stora mängder och ett stort skifte i branschen, säger Christer Gustavsson.

Annons

Annons

Annons

Snabba och noggranna sensorer är avgörande i ett hållbart samhälle där vätgas är en energibärare. Vätgas produceras av vatten som spjälkas med hjälp av el från vindkraft eller solenergi. Sensorerna behövs både när vätgasen produceras och när den används, till exempel i bilar som drivs med en bränslecell. För att undvika att det bildas lättantändlig och explosiv knallgas när väte blandas med luft, behöver vätgassensorerna snabbt kunna upptäcka läckor. Bild: Yen Strandqvist/Chalmers.
Snabba och noggranna sensorer är avgörande i ett hållbart samhälle där vätgas är en energibärare. Vätgas produceras av vatten som spjälkas med hjälp av el från vindkraft eller solenergi. Sensorerna behövs både när vätgasen produceras och när den används, till exempel i bilar som drivs med en bränslecell. För att undvika att det bildas lättantändlig och explosiv knallgas när väte blandas med luft, behöver vätgassensorerna snabbt kunna upptäcka läckor. Bild: Yen Strandqvist/Chalmers.

Ny forskning: Världens snabbaste vätgassensor bäddar för ren energi

Nu presenterar Chalmersforskare den första vätgassensorn i världen som uppnår de högt ställda...