Mötesplatsen för dig inom energibranschen, jul, 23 2019
Senaste Nytt

Fortum Värme fasar ut fossila bränslen med KVV8

Intill Energihamnen finns ett järnvägsspår för att kunna lossa Fortum Värmes egna tågsätt med bränsle. Foto: Christer Wiik
Intill Energihamnen finns ett järnvägsspår för att kunna lossa Fortum Värmes egna tågsätt med bränsle. Foto: Christer Wiik
KVV8-anläggningens jättelika bergrum rymmer bland annat två stora flislager, med plats för 25 000 kubikmeter bränsle i respektive lagerhall, Foto: Christer Wiik
KVV8-anläggningens jättelika bergrum rymmer bland annat två stora flislager, med plats för 25 000 kubikmeter bränsle i respektive lagerhall, Foto: Christer Wiik
Publicerad av
Christer Wiik - 01 jul 2016

Strax innan den officiella invigningen av Fortum Värmes nya biokraftvärmeverk i Stockholm, KVV8, fick Nordisk Energi möjlighet att delta i en rundvandring i verket, under ledning av Mats Strömberg, projektledare på Fortum Värme. 

Efter tre års byggande kunde det aktuella biokraftvärmeverket starta sin drift med biobränsle i februari 2016.

– Vi har börjat levererat värme till Stockholmarna och när verket är i full drift i höst kommer det att årligen producera 1 700 GWh värme och 750 GWh el. Nästan 200 000 stockholmshushåll kommer att få el och värme härifrån, säger Mats Strömberg.

Skogens restprodukter tas tillvara

Med KVV8 beräknas även koldioxidutsläppen i huvudstaden kunna minskas med cirka 126 000 ton per år. Detta är möjligt på grund av att allt bränsle är fossilfritt. Det bränsle som eldas i pannan är nämligen enbart restprodukter, grot, från skogsindustrin, det vill säga bark, grenar, kvistar och toppar som tas in i KVV8 via båt och tåg.

– 60 procent av biobränslet kommer in till den nybyggda Energihamnen via båt från Östersjöområdet, främst Baltikum och cirka 40 procent anländer via tåg från Mellansverige och Dalarna, säger Mats Strömberg.

Begränsningar i rum – en utmaning för arkitekten

KVV8:s läge i ett relativt centralt läge i nordöstra Stockholm har inneburit speciella förutsättningar för anläggningens utformning.

­– Vi har haft en tillåten maxbygghöjd på 22 meter, vilket har gjort att vi varit tvungna att sänka anläggningen drygt 10 meter ner i berget. Vi har också haft begränsningar i form av vilken yta vi kunnat ta till förfogande. I miljödomen ställdes bland annat krav på att vi inte fick ta bort tre stycken hundraåriga ekar. Hela anläggningen är därför anpassad efter ekarnas placering.

– Trots dessa begränsningar har vi lyckats bygga ett av världens största biobaserade kraftvärmeverk, säger Mats Strömberg.

Underjordisk anläggning

En annan unik egenskap med KVV8:s utformning är anläggningens jättelika bergrum som förutom två stora flislager, med plats för 25 000 kubikmeter bränsle i respektive lagerhall, även inrymmer totalt två kilometer långa tunnelsystem som förbinder Energihamnen med huvudanläggningen, där turbin och panna finns. 

I tunnlarna inryms förutom transportband för flis även en servicetunnel med plats för transportfordon samt en returanläggning för aska.

– Det är den enda anläggningen i världen som har både lager och transportsystem i underjordiska bergrum, säger Strömberg.

Förutom att Fortum Värmes tidigare oljebergrum har tagits i anspråk för den underjordiska delen så har totalt cirka 200 000 ton berg sprängts ut för ändamålet, som tidigare nämnt även innefattar KVV8:s omfattande källardel, vilket inneburit att marknivån sänkt med cirka 10 meter.

Biopannan och turbinen – nyckeldelar

Bränslet, det krossade fliset, tas via elevatorer upp till pannan för förbränning. Biopannan, också den en av världens största, bygger på så kallad CFB-teknik, cirkulerande fludiserad bäddpanna, vilket kan ge ångtemperaturer på uppemot 560 grader och ger en ångproduktion på cirka 330 megawatt.

– Pannan är designad för 100 procent biobränsle och har en mycket hög verkningsgrad, säger Strömberg och understryker det faktum att flisets höga fukthalt inte ställer till problem, snarare tvärtom.

– Bränslet kan innehålla upp till 60 procent fuktinnehåll och pannan fungerar faktiskt som bäst när fukthalten ligger på 45-50 procent.

Pannan är försedd med en ventil som blåser ånga över dess tak för att säkerställa att pannan får kylning om den eller turbinen skulle drabbas av ett snabbt stopp.

Ett kraftvärmeverk påminner en del om en jättelik tryckkokare. Fliset eldas och värmer upp vatten till kokning. Ångan från det kokande vattnet driver turbiner som i sin tur driver generatorer som alstrar den ström som förs ut i elnätet.

– Turbinen i KVV8 producerar 750 gigawatt timmar el som via kablage transformeras till ställverksanläggningen.

Rökgasreningsanläggning 

I anslutning till turbinanläggningen har det även installerats en rökgaskondenseringsanläggning, vilken dels ska maximera energiutnyttjandegraden ur biobränslet, dels minimera skadliga utsläpp.

– Rökgaskondenseringsanläggningen har som syfte att återvinna värme ur rökgaserna. När vatten kondenserar ur rökgaserna ges en skrubbereffekt, en extrarening och en utökad energiåtervinningsprocess, säger Strömberg och fortsätter: 

– I förbränningen så har vi en förbränningsteknik som effektivt ser till att oförbrända gaser, som kolmonoxid, i princip är noll. Den kväveoxid som bildas vid förbränningen reducerar vi ner genom att tillsätta ammoniak som då reagerar med kväveoxid. Restprodukterna från denna reaktion är enbart kväve och vattenånga, säger Mats Strömberg.

Den kvarvarande värmen i ångan överförs till fjärrvärmenätet som förser bostäder med värme och varmvatten. All aska som produceras efter förbränningen samlas upp silos i hamnen. 

I drift dygnet runt  

Anläggningen är i drift dygnet runt, året om och allt bränsle som finns i de två lagerhallarna beräknas räcka i fyra till fem dagar utan påfyllning från tåg- och hamnanläggningen. En central del i KVV8 är det kontrollrum där hela processen övervakas och driftas, det är också den del i anläggningen som är personalintensivast.

– Just nu har vi ett tillfälligt kontrollrum för KVV8, men i höst inviger vi ett helt nytt kontrollrum som är gemensamt för Fortum Värmes samtliga anläggningar i Hjorthagen/Värtaområdet, avslutar Mats Strömberg.

 

Fakta KVV8

• Biokraftvärmeverket KVV8, som producerar både värme och el samtidigt, tar tillvara energin i restprodukter från skogsindustrin såsom flis, bark, grenar och kvistar.

• Anläggningen kommer årligen producera 750 GWh el och 1 700 GWh värme vilket räcker för att värma 190 000 lägenheter eller halva uppvärmningen av en stad i Göteborgs storlek.

• Den nya anläggningen drivs att 100 procent förnybar energi och fasar ut fossila bränslen, vilket ger minskade koldioxidutsläpp i Stockholm med cirka 126 000 tusen ton per år. Det är lika mycket som vägtrafiken i huvudstaden släpper ut under en och en halv månad.

• Den förnybara el som produceras i biokraftvärmeverket bedöms samtidigt leda till att annan fossil kraftproduktion i Norden och Europa kan undvikas, vilket motsvarar cirka 650 000 ton minskade koldioxidutsläpp per år globalt.

• Anläggningen har fått sin speciella utformning med en inbuktning på ena långsidan för att bevara två gamla ekar som står på tomten.

• Värtaverket har en stark tradition av tegelbyggnader. Det nya kraftvärmeverket ansluter till befintlig arkitektur med traditionell terrakotta i ny design.

• Investeringen på cirka 5 miljarder kronor är ett stort steg i utvecklingen av en hållbar energiförsörjning i Stockholm och Europa. Senast 2030 ska fjärrvärmen i Stockholm produceras till 100 procent av förnybar eller återvunnen energi.

Källa: Fortum Värme 

Annons

Annons

Annons