Mötesplatsen för dig inom energibranschen, okt, 17 2017
Senaste Nytt

EU höjde konkurrenskraften hos torv och skogsflis

Finländsk torvproduktion vid Röyhynsuo i närheten av Jyväskylä. Foto: Vapo
Finländsk torvproduktion vid Röyhynsuo i närheten av Jyväskylä. Foto: Vapo
Publicerad av
Markku Björkman - 17 mar 2016

Ett EU-beslut har förbättrat konkurrenskraften hos torv och skogsflis i förhållande till stenkol och andra fossila bränslen vid samproduktion av el och värme.

Därför införde Finlands Statsråd nyligen betydande lagändringar, som innebär att punktskatten på torv sänks och lagen om produktionsstöd för el ändras. Till följd av förändringarna sänktes punktskatten på torv i värmeproduktion från 3,4 euro till 1,9 euro per megawattimme den 1 mars 2016. Samtidigt steg inmatningspriset som med stöd av produktionsstödslagen betalas för el som producerats med skogsflis till högst 18 euro per megawattimme.

Lagändringen bekräftades när EU-kommissionen den 15 februari 2016 fattade ett positivt beslut om ändring av produktionsstödslagen. Till följd av förändringarna förbättras konkurrenskraften hos torv och skogsflis i förhållande till stenkol och andra fossila bränslen vid samproduktion av el och värme. Stenkolets konkurrenskraft vid samproduktion av el och värme har även försämrats på grund av den höjning av koldioxidskatten som infördes vid årsskiftet. En utmaning när det gäller att öka användningen av skogsflis är dock det låga marknadspriset på el, som försämrar elproduktionens lönsamhet.

Att ändringen av produktionsstödslagen är idag i kraft innebär även att den begränsning av stödet för skogsflis som anknyter till virkets ursprung och grovhet börjar tillämpas på den producerade elen från och med början av år 2019. I enlighet med begränsningen betalas 60 procent av det fulla elproduktionsstödet för el som har producerats med stockar eller massaved som härstammar från avverkningsobjekt för grovt virke och som lämpar sig för förädling, meddelar Finlands energimyndighet.

Annons

Superkondensatorer används bland annat för att driva spårvagnslinjen T3 i Paris på sektioner utan kabelkontakt och för att återvinna energi under bromsning. Med hjälp av superkondensatorer kan kanske mobiltelefoner och elbilar laddas på några sekunder i framtiden. Foto: wikipedia: kredit: Gérard Delafond
Superkondensatorer används bland annat för att driva spårvagnslinjen T3 i Paris på sektioner utan kabelkontakt och för att återvinna energi under bromsning. Med hjälp av superkondensatorer kan kanske mobiltelefoner och elbilar laddas på några sekunder i framtiden. Foto: wikipedia: kredit: Gérard Delafond

Morgondagens batterier förenar superkondensatorn och litiumjonbatteriet.

"Metalliskt papper"

Nicklas Blomquist, doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och hans forskarkollegor utvecklar fr...