Mötesplatsen för dig inom energibranschen, feb, 19 2017
Senaste Nytt

Historisk fotboja på framtida elnät

Publicerad av
Jessica Nejman - 03 mar 2016

IVA anordnade ett seminarium där arbetsgruppen för eldistribution och transmission i projektet Vägval el presenterade olika faktorer som påverkar elnätets utveckling och hur de kommer att påverka elnätets olika delar.

Alf Larsen från Eon är ordförande i arbetsgruppen Distribution som presenterade sin slutrapport under seminariet – ”Hur ser framtidens elnät ut?”. Deras uppgift var att skissa fram förslag på hur framtidens eldistribution kan se ut.

– Vi har först och främst en historik att ta hänsyn till, under 120 år har vi byggt upp den infrastruktur som vi idag använder och någon gång under 1900-talet valde vi växelströmspänning. Idag kan vi fråga oss – var det rätt val om vi tittar framåt? säger Alf Larsen.

– Dagens system fungerar under givna förutsättningar där vi har en produktionsapparat som till stora delar består av vattenkraft i Norrland och kärnkraft som utgör basen i produktionen, förhållandevis i syd. Ett system som passar med användningen där produktionen arbetar ganska förutsägbart i förhållande till förbrukningen. Men ska det se ut så imorgon?

Det smarta nätet

Alf Larsen tar upp tidsperspektivet som ekonomisk och utvecklingsmässig aspekt där teknikutvecklingen visar på en betydande roll i elnätets funktion och framtid. En utveckling som förhoppningsvis leder till bland annat en högre automationsgrad, effektivare övervakning och ökad styrbarhet – det smarta elnätet.

Tekniken i sig beskrivs inte som begränsande, men valet av teknik i förhållande till olika scenarier kopplat till användningens och produktionens utveckling har avgörande effekter.

Användbarflexibilitet är också ett område med många förhoppningar som inte får förbises, menar Alf Larsen.

– Inte minst kopplat till effektproblematiken på produktionssidan där stora utmaningar skulle kunna lösas med användarflexibilitet.

– Ett flexiblare system är också användbart ur enhetssynpunkt då vi rent hypotetiskt skulle kunna styra vår förbrukning och därefter dimensionera våra elnät på ett annat sätt. Idag dimensionerar vi efter effekttoppar, som är ett annat problem än självaste produktionen, då vi kan ha flaskhalsar i nätet som inte sammanfaller med när vi har effektproblematik i produktionen.

Energilagring och laddbar transport

Energilagring nämns som ett sätt att jämna ut dessa effekttoppar, en lösning som ser lovande ut ur framtidsaspekt både för kund som producent. I samma veva nämns elektrifieringen av transportsektorn som en framtida utmaning, där ämnet laddbara fordon skapar osäkerhet och frågor kring formen på den framtida infrastrukturen.

– Hur styrbart är detta? Ska alla ladda bilen hemma efter jobbet måste vi hantera enorma effekttoppar, kanske i form av utbyggnationer och förstärkningar. Men, en större del styrbar förbrukning kan ge mycket nytta, kanske skulle vi kunna använda det till att jämna ut topparna och optimera nätet ännu mer.

Prosumenter, tvåsidig möjlighet

– Energilagring kombinerat med smarta solceller ökar möjligheter för egen produktion men skapar då utmaningar för elnätet, vilken funktion ska det då fylla om alla producerar själva. En dyr back-up? Men å andra sidan kan det också funka som en samhällsekonomiskt billigare lösning till utbyggnation.

Alf Larsen avslutar sedan med fyra möjliga scenarier för framtida elproduktion där en förnybar flotta möter den nya kärnkraften:

1. Mer sol och vind 2. Mer biokraft 3. Mer vattenkraft 4. Ny kärnkraft

Annons