Mötesplatsen för dig inom energibranschen, sep, 22 2017
Senaste Nytt

El- och energisystemets utveckling: Guldkorn från NEPP

Paneldebatt på NEPP:s seminarium. Foto: Simon Matthis
Paneldebatt på NEPP:s seminarium. Foto: Simon Matthis
Bo Rydén, projektledare för NEPP. Foto: Simon Matthis
Bo Rydén, projektledare för NEPP. Foto: Simon Matthis
Publicerad av
Simon Matthis - 01 mar 2016

De svenska el- och energisystemen står inför betydande utmaningar de närmaste åren då en rad beslut väntas fattas med avgörande betydelse för styrmedel och regelverk. Vad blir effekterna av olika beslut på kort, medellång och lång sikt? Kring sådana frågor, som lämnar fältet öppet för en del spekulation, utspann sig konferensen ”Ett robust och leveranssäkert elsystem 2020, 2030 och 2040” som gick av stapeln i Stockholm nyligen.

Förnybara energikällor har fått ett uppsving utan motstycke på senare år, vilket kräver reglerkraft som vatten- och kärnkraft för att balansera för svängningar i produktionen. Samtidigt flaggar politiker för att stänga ned flera kärnkraftsreaktorer. Det här kan bli en stor utmaning för elsystemet i framtiden.

Vattenkraftens roll

Enligt NEPP (North European Power Perspectives), som är ett multidisciplinärt forskningsprojekt om utvecklingen av elsystemen och arrangör av konferensen, skulle vattenkraften balanseringsförmåga kunna öka och den skulle kunna ta över kärnkraftens roll som basproducent av el. Det finns faktiskt potential att bygga ut vattenkraften utan att ta de skyddade älvarna i anspråk – i befintliga stationer. I Sverige finns 1 800 vattenkraftverk, men bara 18 av dem står för hälften av den disponibla effekten.

Tonläget i Energikommissionen

Ovanstående är ett av sammanlagt 88 så kallade ”guldkorn”, slutsatser från NEPP:s första etapp, som avslutades i och med konferensen.

I sitt arbete har NEPP fört en nära dialog med Energikommissionen, som tillsattes i april 2015 och vars uppdrag är att lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken. Kommissionens arbete har nu nått halvvägs, berättade dess kanslichef Bo Diczfalusy som höll konferensens inledningsanförande. Kunskapsinhämtningsfasen är avslutad och nu tar analys- och förhandlingsfasen vid.

Eftersom ledamöterna är politiskt tillsatta leder det till ”mycket positionering om vad som ska hända i den här kommissionen”, sade Bo Diczfalusy, men tonläget i kommissionen är gott, särskilt i jämförelse med andra länder som Bo och hans kolleger besökt under sin kunskapsinhämtningsfas.

– I andra länder är det en mycket hårdare ton. Här är folk ändå intresserade av att prata med varandra, sade Bo som påpekade att ett problem är att det är svårt att prata om långsiktiga problem.

Investeringsklimatet

Nu kommer Bo försöka samla kommissionen kring ett antal utmaningar. En utmaning har redan utkristalliserat sig: investeringsklimatet.

– Investeringsklimatet kommer att bli en egen punkt. Det är en oroande utveckling att FoU-budgetarna går ner. Vi kommer även att titta på sådant som eldrivna transporter i den mån de påverkar elsystemet, berättade Bo Diczfalusy.

– I slutbetänkandet kommer vi även ta upp sådant vi inte förstår, där det behövs mer forskning.

Utvidgad klimatanalys istället för livscykelanalys

Ett annat av NEPP:s guldkorn presenterades av Jenny Gode från IVL. Det handlar om en utvidgad klimatanalys, som alternativ till traditionell livscykelanalys för att uppskatta framtida utsläpp i kondens- och kraftvärmeverk.

– Det spelar roll när i tiden utsläppen sker - i byggfasen, driftfasen eller rivningsfasen. Men traditionella livscykelanalyser tar inte hänsyn till det, betonade Jenny Gode.

– Det finns en tendens att underskatta klimatpåverkan på kort sikt och överskatta den på lång sikt, var hennes slutsats.

Genom att tillämpa en vidgad klimatanalys på biobränslen och kol visade det sig att ju längre tidshorisont som antas desto större blir skillnaden mellan biobränslen och kol – till biobränslens fördel.

”Fossilförbannelsen”

Med mycket vind och vattenkraft har vi det väl förspänt i Sverige när det gäller att nå FN:s klimatmål. Sämre är läget för de flesta andra länder, särskilt där det finns omfattande fossila resurser. De länderna ser också till att utnyttja dem, framhöll Filip Johnsson från Chalmers och han kallar detta för ”fossilförbannelsen”.

Filip har forskat om klimatmål, fossila bränslen och CCS (geologisk lagring av koldioxid). Han ser fossilförbannelsen som ett allvarligt hot mot klimatet.

– Det pågår enorma investeringar i fossil infrastruktur, sade Filip Johnsson som menar att vi inte kan förvänta oss att länder med stora fossila tillgångar ska lämna dessa orörda. I ett sådant scenario finns bara två alternativ: tvinga länderna att lämna sina fossila resurser outnyttjade eller tillämpa CCS fullt ut. Men CCS är en teknik som varit en bubblare så länge att den börjar uppfattas som förlegad. När Filip frågade åhörarna hur många som tror att CCS-tekniken kommer att vara i kommersiell drift 2030 var det bara en person som sträckte upp handen.

Miljövinsterna ifrågasätts

CCS är förknippat med betydande kostnader för lagring och transport av koldioxid och färska studier har ifrågasatt miljövinsterna med CCS, då det kräver så mycket koldioxid att bygga sådana anläggningar att det är bättre att lägga pengarna på annan miljöteknik. FN:s klimatpanel betonar däremot betydelsen av CCS för att nå klimatmålen.

När det gäller acceptansen för CCS sade Bo Rydén, projektledare för NEPP på Profu:

– CCS liknar kärnkraft, det är en väldig polarisering på kanterna med en stor grupp i mitten som inte har någon särskild åsikt. 

Annons