Mötesplatsen för dig inom energibranschen, maj, 26 2017
Senaste Nytt

Pelletsproduktionen ökar på krympande hemmamarknad

Gustav Melin, vd på Svebio. Foto: Alan Sherrard
Gustav Melin, vd på Svebio. Foto: Alan Sherrard
Studiebesök i kontrollrummet på Uddevalla Energi. Foto: Alan Sherrard
Studiebesök i kontrollrummet på Uddevalla Energi. Foto: Alan Sherrard
Publicerad av
Simon Matthis - 29 feb 2016

Pellets 2016, Svebios och Pelletsförbundets årliga pelletskonferens har nyligen ägt rum i Uddevalla med studiebesök till världens första avfallseldade kraftvärmeverk, som är ett kombinat med en pelletsfabrik där värmen från soporna används för att torka pelletsråvaran, som en av höjdpunkterna. Många intressanta frågor med bäring på värmemarknaden i stort togs upp, bland annat de målkonflikter som kan uppstå mellan till exempel strävan att energieffektivisera och att satsa mer på en fossilfri energiproduktion.

Trots låga olje- och kolpriser och ett varmare klimat växer pelletsmarknaden stadigt i världen.

– Pelletsanvändningen har länge ökat med 20 procent om året, men 2015 var ökningen 8 procent, säger Gustav Melin, vd för Svebio.

Trots den svagare utvecklingen 2015, har ökningen generellt sett varit smått sensationell – även i Sverige där pellets nästan uteslutande används i värmeproduktion (i flera länder med skralt utbyggd fjärrvärme och kraftvärme förbränns också pellets för elproduktionsbehov).  Enligt Pelletsförbundets leveransstatistik producerade dess medlemmar drygt 1 miljon ton pellets 2014. När förbundet började föra statiskt 1997 låg produktionen på drygt 400 000 ton pellets. Tittar man på exportsiffrorna är utvecklingen ännu mer dramatisk. 1997 exporterades blygsamma 7 500 ton pellets. 2014 hade exporten stigit till 350 000 ton, vilket är en ökning på mer än 40 procent.

En förklaring till den branta uppgången är att skogskoncernen Södra för två år sedan tog i drift ett stort pelletsverk vid sitt massabruk i Värö. Något som också uppmärksammades i ett av föredragen på Pellets 2016 under rubriken ”Utveckling av Södras pelletsaffärer”.

Hushållsmarknaden

Det finns också stora potentialer för hushållsmarknaden av pellets.

– Vi tror på en stor marknad för pelletskaminer framöver. I Tyskland, England, Belgien och Italien är det här redan en stor marknad. I Italien till exempel säljs omkring 100 000 pelletskaminer om året, ungefär lika mycket säljs i Frankrike, säger Gustav Melin.

– Nu finns det flera designade pelletsmarknader på marknaden som kan kombineras med värmepumpar och styras med appar från telefonen.

Det är i länder som Frankrike, Tyskland och Italien som hushållsmarknaden för pellets växer mest. Generellt ser framtidsutsikterna på pelletsmarknaden just nu ljusare ut i andra europeiska länder än i Sverige. Vilket möjligen även avspeglades på konferensen som i år hade ett mer internationellt fokus än tidigare år. Gustav Melin kan berätta att omkring 25 procent av besökarna kom från utlandet.

En av de mest spännande programpunkterna på Pellets 2016 handlade om Drax kraftverk, Storbritanniens största elproducent, ett gigantiskt kolkraftverk som steg för steg gått över till pellets. Halva anläggningen är nu ombyggd till elproduktion av träpellets och de kan förbruka upp till 25 000 ton pellets om dagen. 

Gustav Melin menar att pellets har stor potential i länder där elproduktionen av tradition sker i koleldade kraftverk, vilket är fallet med Storbritannien, men att pellets har ännu bättre ekonomisk konkurrenskraft för uppvärmning eller processvärme i industrin.

Konvertering i industrin

De största pelletsanvändarna finns inom industrin och allt fler industrier väljer att konvertera till bioenergi som ett klimatsmart och ekonomiskt alternativ till olja. En hel session på Pellets 2016 var vikt åt detta tema, där lyckade exempel på konverteringar från olika företag, framför allt tvätterier presenterades.

De i särklass största industriella användarna av pellets är massa- och pappersfabriker vilka även är stora producenter av pellets.

– Det som skett på senare år är skogsindustrin gått över till pellets som bränsle i mesaugnarna i stället för att använda olja.   

Förutom skogsindustrin, som räknas till den tunga industrin, är intresset stort för pellets inom en typ av mindre industrier som inte är inkluderade i handeln med utsläppsrätter.

– Där behöver man göra en förändring för att slippa höjd koldioxidskatt, förklarar Gustav Melin.

Det handlar om tvätterier, mejerier, växthus, stearinfabriker, bryggerier, med mera. I vissa fall använder de sin egen restprodukt som bränsle.

– Spendrups bryggeri har till exempel bytt ut hela sin oljeanvändning och använder nu sin egen restprodukt, drav, som de torkar in och gör pellets av. Det räcker till hälften av behovet, resten köper de in utifrån.

– Just nu är tillväxten störst inom kafferosterier, bagerier och asfaltsverk, som byter på rad till antingen pellets eller bioolja från eldningsolja, säger Gustav Melin.

Den pellets som tillverkas i Sverige av sågspån håller högre kvalitet, enligt Gustav Melin, än pellets som består av jordbruksavfall, till oliv- och vinrester. All sådan jordbrukspellets importeras och kunderna är i huvudsak värmeverk och industrier.

– Pellets som består av avfall från jordbruket har högre askhalt och används framför allt inom industrin.

Även värmeverk som föredrar att köpa in denna billigare pellets istället för träpellets investerar för att kunna hantera de stora askmängderna.

 Målkonflikter på värmemarknaden

Alla föredrag kretsade inte kring pellets på Pellets 2016. Kjerstin Ludvig från konsultbolaget Profu (Projektinriktad forskning och utveckling i Göteborg AB) berättade om mål och målkonflikter hos olika aktörer på värmemarknaden.

I forskningsprojektet ”Värmemarknad Sverige” har Profu bland annat tagit reda på vilka målsättningarna är hos aktörerna på värmemarknaden, vilka täcker in alltifrån hyresgäster, fastighetsägare, energibolag till tekniska leverantörer och myndigheter.

– När vi tittade på målen kunde vi konstatera att energi- miljö och hållbarhet är prioriterade frågor. När vi tittade mer på djupet på målsättningarnas formulering kunde vi ganska snabbt se målkonflikter, där till exempel fastighetsbolagen prioriterar att minska energianvändningen medan energibolagen vill öka produktionen av förnybar energi. Här finns en risk för suboptimering, betonar Kjerstin Ludvig.

– Det blir extra tydligt när aktörer inom en kommunkoncern drar åt olika håll och fastighetsbolaget vill energieffektivisera samtidigt som energibolaget vill ha 100 procent förnybart, tillägger hon.

Risken är att det blir en kostsam affär för kommunen.

– Vi har gjort en studie för en kommun som visade att värmeeffektiviseringen för kommunens fastighetsbolag skulle ge en viss vinst för fastighetsbolaget, men när man sedan tog med kostnaderna för energibolaget och miljöpåverkan ur ett systemperspektiv, så blev det en förlust ur hela kommunens perspektiv kombinerat med mycket liten positiv miljöpåverkan, säger Kjerstin Ludvig som starkt rekommenderar ett systemperspektiv både ur miljö- och ekonomisynpunkt.

– Det är jätteviktigt att ha ett systemperspektiv när sådana målsättningar sätts upp.

 ”Värmemarknad Sverige” är ett forskningsprojekt som nu gått in i en andra etapp. I den första etappen, som avslutades år 2014, tog man brett grepp om hela värmemarknaden och frågade sig hur en långsiktigt hållbar värmemarknad kan se ut.

– Det här är en marknad som omsätter 100 miljarder kronor om året och 100 terawattimmar. Det är en stor marknad, men lite bortglömd och förutsättningarna för marknaden är ofta kopplade till den lokala situationen, avslutar Kjerstin Ludvig.

Annons