Mötesplatsen för dig inom energibranschen, okt, 17 2017
Senaste Nytt

Finlands slutförvar för använt kärnbränsle färdigt 2020

Ingenjörer från företaget GTK deltar i egenskap av expert i geologiska frågor i forskningen gällande slutförvaring av finländskt kärnavfall här i underjordiska forskningsutrymmet för berggrund, ONKALO, i Olkiluoto. Foto: Antti Mannermaa
Ingenjörer från företaget GTK deltar i egenskap av expert i geologiska frågor i forskningen gällande slutförvaring av finländskt kärnavfall här i underjordiska forskningsutrymmet för berggrund, ONKALO, i Olkiluoto. Foto: Antti Mannermaa
Publicerad av
Markku Björkman - 14 jan 2016

Använt kärnbränsle från finska kärnkraftsanläggningar skall placeras i ett slutförvar som ska byggas på ön Olkiluoto i Euraåminne. I den planerade anläggningen finns ett ovan jord beläget inkapslingsverk för bränsle samt slutförvaringsutrymmen som byggs på cirka 500 meters djup. I anläggningen kan endast sådant använt kärnbränsle som uppkommit i Finland slutförvaras.

För slutförvaringsprojektet svarar Posiva Oy som ägs av Teollisuuden Voima Oyj (60 procent) och Fortum Power and Heat Oy (40 procent). Det är meningen att anläggningen tas i drift ungefär år 2020. Efter slutförvaringsfasen stängs de underjordiska slutförvaringsutrymmena slutgiltigt.

Finlands Statsråd gav redan år 1983 en planeringstidtabell för byggandet av ett slutförvar och för slutförvaringen. Tidtabellen preciserades år 2003. Enligt den lämnades ansökan om byggnadstillstånd in inom slutet av år 2012.

Innan de egentliga utrymmena byggs på slutförvaringsplatsen på ön Olkiluoto, har man byggt ett underjordiskt forskningsutrymme. Byggandet av forskningsutrymmet började på sommaren 2004. I forskningsutrymmet kan man göra bland annat kompletterande studier av berggrunden i de förhållanden som de egentliga slutförvaringsutrymmena kommer att byggas i samt annars också samla erfarenheter av byggande och användning av utrymmen djupt nere i berggrunden med tanke på slutförvaringssyftet.

Annons

Superkondensatorer används bland annat för att driva spårvagnslinjen T3 i Paris på sektioner utan kabelkontakt och för att återvinna energi under bromsning. Med hjälp av superkondensatorer kan kanske mobiltelefoner och elbilar laddas på några sekunder i framtiden. Foto: wikipedia: kredit: Gérard Delafond
Superkondensatorer används bland annat för att driva spårvagnslinjen T3 i Paris på sektioner utan kabelkontakt och för att återvinna energi under bromsning. Med hjälp av superkondensatorer kan kanske mobiltelefoner och elbilar laddas på några sekunder i framtiden. Foto: wikipedia: kredit: Gérard Delafond

Morgondagens batterier förenar superkondensatorn och litiumjonbatteriet.

"Metalliskt papper"

Nicklas Blomquist, doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och hans forskarkollegor utvecklar fr...