Du är här:
Lillgrund vindkraftpark I Öresund. Foto: Siemens
I takt med vindkraftverkets ålder stiger driftkostnaderna eftersom det till exempel finns ett ökat servicebehov Foto: SiemensVindkraften slår rekord trots motgångar
Publicerad: mån, 2012-09-17 12:15- Kommentarer 14
- Gillar 1
Reportage - Energi
Vindkraften får tuffare tider framöver. Med utgångna garantitider på verken, försämrad lönsamhet och okunskap om hur verken ska trimmas för optimal produktion ser det ut som om vindkraften kommer att få några tunga år. Trots detta sätter utbyggnaden nya rekord.
Vindkraften har haft en stark tillväxt i Sverige och elproduktionen från vindkraft har tredubblats sedan 2008 och sexdubblats sedan 2006. I dagsläget står elproduktionen från vindkraft för 4,4 procent av den totala elanvändningen i Sverige.
Under 2011 producerades 6,1 terawattimmar el från vindkraft i Sverige, vilket är en ökning med 74 procent jämfört med föregående år. I år tillkommer ytterligare 1 000 megawatt ny produktionskapacitet, vilket är 33 procent mer i kapacitet än 2011.
Intäkterna minskar
Samtidigt har intäkterna från vindkraftsel fallit brant. Prisraset på elcertifikaten, som sjunkit med runt 20 öre per kilowattimme de senaste två åren, har inneburit att notan för elkunderna kapats med flera miljarder kronor. Men utbyggnaden i ny vindkraft fortsätter ändå att växa kraftigt.
– Kombinationen av en halverad ersättning för förnybar el och de i dagsläget låga elpriserna innebär en ekonomisk utmaning för vindkraftsprojekt. Under 2012 fortsätter den kraftiga utbyggnaden, men från 2014 ser det ut att bli en kraftig inbromsning om inte regeringen ingriper, säger Annika Helker Lundström, vd för svensk Vindenergi, i en intervju i Dagens Industri.
Den dubbelt olyckliga kombinationen med kraftiga prisras på el och på elcertifikat har fått läget för vindkraften att se mindre lovande ut. Dessutom går garantitiden nu ut för många vindkraftparker vilket kräver att ägarna måste göra rätt prioriteringar och rätt val för drift och underhåll. En betydande del av kostnaden för vindkraft härstammar från drift och underhåll och felaktiga val kan skapa stora konsekvenser för totalekonomin.
Garantitiderna börjar gå ut
Mårten Nilsson, vd för Ecopower Academy, menar att det under många år tyvärr inte funnits någon konkurrens på marknaden när det gäller underhållsentreprenörer och att många därför gjort valet att låta turbintillverkaren utföra servicen.
– Att låta turbintillverkaren utföra service är oftast ett mycket dyrt alternativ, menar Mårten Nilsson.
Tittar man på vindkraftstillverkaren Enercon så var kostnaden för deras fullserviceavtal för något år sedan 0,011 euro per kilowattimme. Det innebär att ett verk på två megawatt som producerar mellan 5,5 och sex miljoner kilowattimmar per år får en servicekostnad på mellan 500 000 och 600 000 kronor.
Kostnaden för fullservice motsvarar mellan tio och femton procent av vindkraftverkets produktionsintäkter.
Garantitiden för verken är vanligtvis två år, och under denna tid kan även underhåll ingå i avtalet men det finns många olika förfaranden på detta område.
När garantitiderna går ut vill många tillverkare självklart förlänga serviceavtalen men samtidigt börjar energibolagen ha ambitionen att bygga upp sina egna serviceorganisationer och en marknad för drift och underhåll av vindkraftverk håller idag på att ta form i Sverige.
– Flera underhållsentreprenörer är på väg in, både svenska aktörer som organiserar om sig och tunga utländska aktörer med flerårig erfarenhet, säger Mårten Nilsson.
Trimma tillgångarna
Mårten menar även att vindkraftägarna och marknaden måste öka sin förståelse inom vindkrafttekniken för att till fullo kunna utnyttja den. Fram för allt med tanke på det fokus som råder på lönsamhet inom branschen.
– Det finns en enorm outnyttjad potential inom vindkraften för att verken inte är rätt inställda, säger Mårten Nilsson.
I dagsläget installeras många vindkraftverk med globala inställningar från tillverkaren. Om varje vindkraftverk skulle trimmas in för sin specifika plats skulle lönsamheten öka.
– Hur stor den här potentialen är vet man inte riktigt, men tyvärr verkar branschen sakna incitament. Ägarna måste göra incitamenten tydligare så att nuvarande tillgångar trimmas efter de förutsättningar som finns för varje verk, säger Mårten Nilsson.
För Mårten Nilsson är detta en självklarhet. Varje år ordnar hans företag Ecopower Academy konferenser och utbildningar för att öka kunskapen inom vindkraftbranschens många områden.
I början av maj i år hölls bland annat en konferens om drift och underhåll med deltagare från hela världen, där man diskuterade just hur viktigt det är med trimning av verken.
Inga referenssystem
Ytterligare en faktor som gör det svårt för vindkraftsägarna är att marknaden är relativt omogen och dessutom saknar en standard för referenssystem.
– Det finns inget gemensamt språk och många uppfinner hjulet om och om igen. Men vindkraft är som vilken industri som helst och därför borde det gå att applicera ett referenssystem för drift och underhåll även här, menar Mårten Nilsson.
Run to failure
Eftersom det inte finns några bra referenssystem är det många gånger underhållsprincipen Run-to-failure som råder. Vilket orsakat väldigt höga kostnader på grund av det blir oplanerade stillestånd, maskinskador och kostnader för övertid.
Med den här metoden styrs underhållet utifrån maskinernas nycker och den faktiska statusen för verket är relativt okänt, vilket gör det nästan omöjligt att planera för underhåll och drift.
Driftkostnader
Det har visats sig att driftskostnader för vindkraft nästan alltid stiger över de planerade kostnaderna. Enligt en studie som utfördes under 2010 i USA var de verkliga driftkostnaderna oftast dubbelt eller tredubbelt så stora.
I takt med vindkraftverkets ålder stiger driftkostnaderna eftersom det till exempel finns ett ökat servicebehov. Med en inflationskorrigering kan kraftverkens driftkostnader de sista åren vara över dubbelt så stora i jämförelse med de första driftåren. Eftersom kostnaderna är så pass stora bör de kanske inkluderas i vindkraftsinvesteringens lönsamhetsberäkning.
Tittar man på hur driftkostnaderna utvecklats har de under lång tid sjunkit, mestadels på grund av att vindkraftverkens medelstorlek har stigit. Men under senare tid har denna utveckling stannat och trenden har varit aningen stigande de senaste åren.
En betydande del av kostnaden för vindkraft härstammar från drift och underhåll och är ofta beroende av bland annat tillgänglighet till anläggningen och verkens tillförlitlighet. Till exempel har vägarnas underhåll en betydande inverkan på underhållskostnaderna, speciellt vintertid. När ett vindkraftverk får problem måste servicepersonal obehindrat kunna ta sig fram till kraftverket. Om vägens vinterunderhåll inte är tillräcklig kan det under vintermånader med bra vindförhållanden bli väldigt dyrt.
För platser med dålig tillgänglighet ställs det större krav på rätt strategier för underhåll.
Underhåll
Vindkraftverken underhålls två till fyra gånger per år, beroende på vindkraftsmodell och platsen där vindkraftverket står. Men utöver vanligt underhåll krävs service för att utreda och reparera fel som uppstår. Enligt uppgifter från olika serviceföretag för vindkraftverk utförs 90 procent av servicebesöken på grund av olika fel, övriga 10 procent är periodvisa underhåll.
De komponenter som vanligtvis är de som går sönder är till exempel bladen och deras vridteknik, eventuell växellåda, generator samt kraftelektronik. Vindkraftverk med växellåda har i praktiken behövt byta växellåda efter 6-8 år, vilket inneburit en betydande kostnad.
Sämre utlåning
Både den globala och svenska vindkraftsindustrin har under senare år växt väldigt snabbt medan till exempel kompetens och referenssystem inte hunnit med att växa i samma takt. De problem som vindkraftsindustrin nu möter är kanske ingen tillfällighet.
Utöver detta möter nu vindkraften motstånd hos investerarna.
– Vindkraften i Sverige är utan tvekan vid ett viktigt vägskäl. Om inte villkoren blir väsentligt bättre kommer investeringarna i vindkraft med all sannolikhet att falla framöver. Dessutom ritas sannolikt kartan om där vi får se en konsolidering bland aktörerna, säger Per Aage Jacobsen, chef för projektfinansiering inom energi på den norska storbanken DNB, i en intervju i Dagens Industri.
Inom branschen finns nu en uttalad önskan om att regeringen ger i uppdrag till Energimyndigheten att öka ambitionsnivån i elcertifikatsystemet genom att snarast höja kvotnivåerna. Annars är det risk att utbyggnaden av vindkraft kommer av sig.
Fredrik Lindahl, ordförande i Svensk Vindkraftförening, menar att det inte fungerar med ett system där investerarna lovats ett långsiktigt elcertifikatsystem men som i verkligen inte är hållbart. Enligt honom får en ny investerare skjuta till nästan 2 miljoner kronor per verk och år.
Helt klart står vindkraftbranschen inför nya utmaningar och stora förändringar då den allt mer industrialiseras av kapitalstarka parter som ställer andra krav och som har finns ett finansiellt fokus som inte funnits tidigare.
Kommentarer (14)
Ett utomordentligt initierat och tankvärt reportage! Tack för det!
Med Svenska Kraftnäts projekterade Sydvästlänken som nu har börjat byggas så kommer det att finnas den Balanskraft som krävs för fortsatt utbyggnation av vindkraften i södra Sverige komamnde år.
"Men Energimyndigheten anser inte att det är aktuellt att ändra kvotplikter. Deras förhoppning är att vindkraften ska klara sig utan elcertifikatsystemet framöver, vilket de anser är fullt rimligt åtminstone om kärnkraften fasas ut och elpriserna stiger."
Så Sveriges energimyndighet har en egen agenda om att fasa ut kärnkraften?
Energimyndigheten har väl snart överlevt sig själv!
Helt i händerna på Centern och LRF och vind industrin som pådrivare.
Vi ska alltså sträva efter ett så högt elpris att vindkraften ska gå ihop?
Detta uttalande gör att denna myndighet omedelbart bör tas bort!
Vill industri och privat kunder detta?
Mikael: Dock så dyker ju de flesta stora parkerna upp i norr, vilket ytterligare ställer krav på nya länkar...
jag anser att man borde försöka ge ytterligare incitament för byggnation av vindkraft i elområdena längst söderut... det är där det verkligen gör nytta!
Om de ska bygga ut vindkraften så bör de bygga ut i havet runt Sverige för har Tyskland och Danmark råd med att bygga efter sina kuster som är djupare än våra, borde vi också ha det.
Vi kommer behöva våra skogar till turisterna, bärplockningen, svampplockningen, gruvorna och för att ha kvar någon gammelskog(finns oftast på höjdlägen där skogsbolagen haft det svårare att komma åt=samma mark som vindkraftsbolagen vill ha). Mycket av vindkraftverkens vinster kommer ändå att hamna i utlandet på precis samma sätt som de stora aktörerna gör idag på elmarknaden, därför ska de inte få förstöra allt, för vi får ändå inte del av deras produktion utan får ändå betala lika mycket som alla européerna fast de förstör vårt land. Varenda stort verk förstör ca 1 hektar mark där det står, sen tillkommer vägar dit, så nog förstör det en hel del med flera hundra verk i samma område. Om skogsbolagen tycker att inte skogen räcker för deras behov idag utan de vill ta mer skyddad skog så kommer konkurrensen om skogsmarken öka med efterfrågan på råvaror från marken(gruvor) som ytterligare gör vägar och hål i skogen, på detta kommer vindkraftsbolagen som också vill bruka de mark med skövling som följd.Om ni tycker att jag överdriver hänvisar jag er till en rund åkning i Hälsingland el efter norrland kusten(på land). Ni kommer snart inte se skogen för alla vindkraftverk.
Otrevligt det som pågår på landsbygden. Lägenhetsfolket applåderar åt utbyggnaden, antagligen blir de skeptiska när det kommer vindkraftverk nära fritidshuset på landet. De som bor permanent på landsbygden kommer få ett helvete på grund vindkraften.
Ja det som nu sker med de norrländska skogsområdena är allvarligt.
Bara i Västernorrland/jämtland planerar tex SCA endera direkt med Statkraft eller bara genom att upplåta sina marker totalt att sätta upp över 1000 vindkraftverk. de kommer ta upp stora delar av väldigt fina skogsområden som företrädesvis ligger på höjder mellan 300-500 m över havet. Genomförs dessa satsningar så kommer det inte gå att vistas på några höjdområden i MEdelpad utan att vara direkt under eller på avstånd se dessa kraftverk. Det är syniskt av SCA att utnyttja sin mark och makt på detta sätt. samtidigt som man försöker få sina skogar FSC certifierade!!
För att få med sig människor som bor i dessa områden så lovar man allt från byggdepeng till att det kommer skapa massor med arbetstillfällen. Detta skapar i sin tur motsättningar och hela byar delas in i två läger för eller emot vindkraft. Ty vissa ser ju var som är på väg att hända och orkar se förbi kortsiktiga löften om pengar och dyrköpta jobb!
Man kan ju inte tro att detta vansinne är sant, Run to failure vad är det för tattare som bedriver näringsverksamhet så? De är chanslösa och det vet de, växellådsbyte efter 6-8 år var ska de pengarna tas ifrån?
Certifikatsystemet och kvotplikten fungerar som det var tänkt. Har branschen förbyggt faller den på eget grepp. Så politiker håll tassarna borta.
Tittar man på t ex O2's erbjudande för andelsägande inser man hur orimligt det är på sikt. 16 senare 20 öre/kWh för närvarande de sagt. Ska räcka till drift och underhåll och fondering för nyinvestering!
Det kommer bli intressant att följa servicekostnaden, ja har en känsla att man inte tagit höjd för dessa i kalkylerna. Jag åker ofta mellan Falkenberg och Varberg där det finns många verk uppställda. Varje gång det blåser lite mer (runt 10 meter) så att är det alltid några verk som står helt stilla.
Enligt Mikael i göteborg så behövs det inga nya vindkraftverk! Detta pga att tidningspappersindustrin kommer att läggas ner pga av att ingen vill läsa annat än elektroniska skrifter...
Därför behöver vi absolut inte mera vindkraftverk.
siXd77 cqxwhgkmvxqx, [url=http://pfjhdyxhpzex.com/]pfjhdyxhpzex[/url], [link=http://osxckzsxhxxw.com/]osxckzsxhxxw[/link], http://pmvlcvrqatgm.com/
Det handlar inte om oss när man ställer upp en massa vindkraftvärk (ä). När transportsystemet till kontinenten tillåter kommer EU länderna att bli ett. Svensk el exportteras till kontinenten, priserna kommer att harmoniseras så Sverige får samma höga pris som i Tyskland 2 - 3 gånger dagens pris! Tillgång och efterfrågan, bestämmer priset. Alla utom förbrukarna blir glada och gladast blir vindkraftens moder Maud. Nuon som Vattenfall dyrt köpte kanske var en bra investering om Sverige förser Nuon med billig ström från Svenska vkv som vi till stor del betalat och får hälsomässigt och estetiskt lida av. Här måste politikerna bestämma färg och begränsa överföringskapaciteten mellan Sverige och kontinenten. I dag ligger en HVDC på 600 MW och det får räcka.
Kontinenten vill åt vår reglerkraft och baskraft samt den ström alla vkv ger där riskkapitalisterna investerat i Sverige. Vinsterna kommer att vara goda om man överlever tills transportnätet är utbyggt. Vkv har en ekonomisk livslängd på 20 år så förmodligen måste maskinrum och turbin bytas. CO2 är en förevändning för förnybar energi. Verkligheten är det att överföra Svenska elkonsumenters pengar till riskkapitalisterna för att exportera strömmen.
Sveriges skogsarea har en areal på > 20*10^6 hektar som tar upp 5 - 10 ton CO2/år. Det blir 7*20*10^6 = 140*10^9 ton CO2 som skogen tar upp (7 ton är ett lågt medelvärde av 5 - 10 ton CO2). Vi släpper ut 90*10^9 ton CO2. Människor och djurs andningsutsläpp CO2 och gräs och grödor inte inräknade de tar upp CO2. Det betyder att vi skulle importera CO2 för att få bättre tillväxt i skog och mark. (Växterna tar upp CO2 och med hjälp av solen bildas klorofyll där växterna tillgodogör sig sockret och lämnar tillbaka syret till människor och djur). Varje vkv med väg och kraftgata tar upp 1 hektar som måste avverkas det motsvarar 5 - 10 ton CO2/år och vkv. Vindkraften är en CO2 källa vid framställning av metall, glasfiberturbin, transporter och arbetsmaskiner vid uppsättning som ytterligare späder på CO2 halten.
Många är vi som kritiska till CO2 som är problemet. Normala variationer i världstemperaturen verkar mer normalt. Temperaturen har inte stigit i världen de senaste 17 åren enligt IPPC chefen Rajendra Pachauri. Om det som bestämdes på stämman att kärnkraften skall ersättas av förnybar energi (vindenergi) har jag räknat med ytterligare ca 25 000 vkv, har även funnit siffran 45 000 vkv för att ersätta kärnkraften. Förmodligen måste vi som i Tyskland bygga några gas/olje eller kolkraftverk till som baskraft. Vattenkraft utbyggnad krävs som reglerenergi är till för att klara en stabil elenergiproduktion i Sverige.
. Kors i taket! Nu har t.o.m. ordföranden för FNs klimatpanel erkänt att det inte skett någon signifikant global uppvärmning på 17 år. I en intervju för The Australian i veckan tillkännager Rajendra Pachauri att även han har accepterat detta faktum. Länk till orginal: http://www.theaustralian.com.au/news/nothing-off-limits-in-climate-debate/story-e6frg6n6-1226583112134 THE UN's climate change chief, Rajendra Pachauri, has acknowledged a 17-year 'Nothing off-limits' in climate debate. 17-year pause in global temperature rises, confirmed recently by Britain's Met Office, but said it would need to last "30 to 40 years at least" to break the long-term global warming trend.
Ca 1 m3 olja finns i ett vkv (växellåde-, hydral- och transformator-olja). Glasfiberkonstruktioner innehåller bisfenol -A och ftalater som hämmar fortplantningen även för våra pollenerare som redan är svårt utsatta. Ett vkv bär upp en glsfiberturbin på 35 000 – 60 000 ton. (30 000 *50 000= 1500 000 000 ton giftigt glasfiberavfall som senare skall kapas upp fraktas och dyrt destrueras som ännu inte är riktigt utrett hur.)
Jag har också tittat på sjuksyndrom som drabbar närboende (2 - 5 km från vkv) Akustiska mätningar sker med dBA filter som går ner till 20 Hz. För mätningar på vindkraftverk måste man ta med frekvenser mellan 1 - 20 Hz den mätningarna görs med dBC "filter". Orsaken att vk valt att mäta enligt dBA kurvan är att de kraftiga akustiska nivåerna ligger under 20 Hz där räckvidden på ljudet fortplantar sig betydligt längre än för högre frekvenser. Infraljud kan man inte lätt skydda sig för genom att vara inomhus. Endast tunga väggar och tak utan fönster betyder att en betdongbunker behövs som bostad för att utestänga infraljud. I bostäder hör man inte musiken utan dunkandet genom väggar och golv av samma orsak.
En lösning som endast kostat 1/100 000 del av vad vindkraften kostat är att minska energiförbrukningen där vinsten tillfaller kunden. Naturen oförstörd och tillgänglig för våra turister som ger inkomster och flera arbetstillfällen till lokalbefolkningen. Norden med allemansrätten är en unik tillgång för oss och våra vänner i Europa och världen. Folk som kommer till Norden och upplever samma naturförstörelse i Norden som i hemlandet återvänder knappast. Med ny teknik kan man ersätta den producerande vindkraften idag med energieffektivisering. En förstörd natur lockar inte enteprenörer eller nya innevånare till vindkraftområden.
http://www.merkur-online.de/lokales/ebersberg/markt-schwaben/mediziner-w...
http://www.independent.co.uk/environment/green-living/are-wind-farms-a-health-risk-us-scientist-identifies-wind-turbine-syndrome-1766254.html
http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledning-amnesvis/B...
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/8582/2008...
http://edoc.rki.de/documents/rki_ab/re67flHRghoUo/PDF/22wFEQ7q9U2VE.pdf
http://www.epaw.org/multimedia.php?lang=en&article=ns51&fb_action_ids=10...
Det har kommit en utredning om hälsoproblem för närboende =>2 km från vkv.
http://vindbrukdalsland.se/Vindkraft-och-haelsoeffekter-av-professor-och-oeverlaekare-goeran-holm-2012-06-01.pdf Vill ni höra Göran Holm i en föreläsning kan ni bläddra fram till videon http://vindbrukdalsland.se/ Vi bygger och betalar för vindkraft som är avsedd för Tykland och kontinenten som påverkar vår hälsa och estetiska sinne, för stör naturen och ger nästan inga nya jobb vid drift. I ett Tyskt forum skrevs: Wir erleben die schlimmsten Verheerungen des Landes seit dem Dreißigjährigen Krieg“, sagt Hans-Joachim Mengel, Politikprofessor an der Freien Universität Berlin und Kämpfer gegen Windräder. Långsinta. Inte ens 1900 talets krig var värre än Gustav II Adolfs framfart.
Skriv ny kommentar