Den nya sorts fissionsreaktor som utvecklas av företaget Terra Power ska enligt företaget kunna klara sig i flera årtionden på en enda laddning utarmat uran. Illustration: Terra PowerBill Gates utvecklar kärnreaktor tillsammans med Kina
Publicerad: ons, 2011-12-21 17:42- Kommentarer 2
- Gillar 2
För att påskynda utvecklingen av den säkrare och renare kärnkraftsreaktor som finansieras av Microsoftmiljardären Bill Gates tar han nu hjälp från Kina.
Sedan Microsofts grundare Bill Gates lämnade det multinationella företaget driver han tillsammans med sin fru på heltid välgörenhetsstiftelsen Bill & Melinda Gates Foundation, som bland annat stöder forskning och utveckling som minskar fattigdom och främjar hälsovård, utbildning och ren energi.
Som en del i satsningen på ren energi har Bill Gates finansierat det amerikanska företaget Terra Powers utveckling av en fjärde generationens kärkraftsreaktor som drivs nästan uteslutande av utarmat uran och som producerar betydligt mindre avfall än traditionella fissionsreaktorer.
- Tanken är att kostnaden ska vara låg, säkerheten hög och mängden avfall som genereras väldigt liten, säger Gates.
Den höga säkerheten är bland annat ett resultat av att den så kallade Traveling Wave-reaktorn inte kräver några aktiva åtgärder av mänskliga operatörer för att säkerheten ska bibehållas och att konsekvenserna av naturkatastrofer som jordbävningar och tsunamivågor kan simuleras i förväg.
Gates har nu meddelat att han tillsammans med Terra Power diskuterar ett samarbete med den statsägda kinesiska kärnkraftsorganisationen CNNC (China National Nuclear Corporation) när det gäller utvecklingen av reaktorn, som enligt Gates kommer att kosta uppemot en miljard dollar under de närmaste fem åren. Samarbetet bekräftas av CNNC:s chef Sun Quin, men Gates påpekar att förhandlingarna än så länge befinner sig i ett tidigt skede.
Samarbetet offentliggjordes då Gates besökte det kinesiska teknik- och vetenskapsministeriet för att diskutera ett annat gemensamt projekt för att hjälpa företag som tillverkar nya produkter inom hälsa och jordbruk, som vaccin och genetiskt modifierade grödor.

































Kommentarer (2)
Vore det inte bättre att lägga pengar på att byta ut natriumet mot blysmälta i reaktorn. Jag känner mig tveksam till att använa natrium inom kärnkraften överhuvudtaget.
Janne Wallenius säger till Ny Teknik att blykylda Electra har längre tid till marknaden än natriumkylda Prism.
- Prism är en kraftreaktor med mycket högre effekt än Electra. Den bygger på känd och utprovad natriumteknik, så GE kan säkert sälja den i morgon om man hittar en kund, säger Janne Wallenius.
Själv tror han dock att natriumreaktorn får svårare att uppfylla de krav på passiv säkerhet som man förmodar kommer att ställa i den licensieringsprocess som en ny, fjärde generationens reaktor måste genomgå innan den får uppföras, oavsett land.
Den fjärde generationens snabba reaktorer har sina rötter i dagens bridreaktorer, men ny teknik gör att de blir mycket säkrare att driva.
Till skillnad från dagens lättvattenreaktorer, som går på lättkluvet anrikat uran, kan de snabba rektorerna använder uran som redan använts i lättvattenreaktorer och som har kvar 80-90 procent av sitt energiinnehåll.
De kallas för snabba reaktorer för att neutronerna som släpps loss vid kärnreaktionerna har högre energi än i dagens reaktorer.
Neutronerna från kärnklyvningen är så snabba att även det svårkluvna ”avfallet” från lättvattenreaktorerna kan antändas.
Men då duger inte vatten som kylmedium, eftersom vatten bromsar neutronerna.
Endast en handfull ämnen, som natrium, helium och bly, släpper igenom neutronerna med full fart och det är det man använder i fjärde generationens kärnreaktorer.
Men det ställer till med nya problem, som höga temperaturer, korrosiva miljöer och nötande material. Nya konstruktionsmaterial, som tål den tuffa miljön, måste utvecklas.
Plus och minus med Gen IV
PLUS
+ Utnyttjar kvarvarande energi i det bränsle som dagens lättvattenreaktorer lämnar som avfall.
+ Utnyttjar bränslet 100 gånger mer effektivt än dagens kärnreaktorer.
+ Kan ”bränna” plutonium, både vapenplutonium och annat plutonium, på ett säkert sätt.
+ Förkortar tiden som kärnavfallet är giftigt för människan från 100 000 år till 300-500 år.
+ Säkrare teknik med passiv kylning som inte är beroende av eldrivna pumpar eller manuell hantering.
MINUS
- Dyrare teknik än med lättvattenreaktorer på grund av de höga temperaturer som uppstår vid kärnreaktionerna.
- För att kunna använda svårkluvet kärnbränsle krävs flytande metall som kylmedel, vilket ställer stora krav på materialet i reaktorn.
- Det hittills bästa kylmedlet, smält bly, är mycket korrosivt mot metallerna i reaktorn och kräver ytterligare forskning och tester.
- Flytande natrium, som det forskats mest om, är har nackdelen att det är explosivt om det kommer i kontakt med vatten.
Skriv ny kommentar