Du är här:
Foto: Statkraft”Risk att norsk vattenkraft slår ut svensk förnybar el”
Publicerad: mån, 2011-01-17 09:09- Kommentarer 4
- Gillar 3
Oro inför den gemensamma marknaden för elcertifikat
Det råder en mycket stor osäkerhet om vilka konsekvenserna blir av en gemensam svensk-norsk marknad för ”gröna elcertifikat”. Uppgifterna om hur mycket norsk vattenkraft som kan byggas ut på kort sikt varierar kraftigt. Risken är stor att relativt billig norsk vattenkraft slår ut svensk vindkraft och biokraft. Det framkom vid Svebios elcertifikatsdag, som hölls på Tekniska museet i Stockholm.
– Villkoren och konsekvenserna måste vara klarlagda innan det gemensamma systemet sjösätts. Annars är risken stor att investerarna drar sig tillbaka. Osäkerheten kan ge handlingsförlamning och långsammare utbyggnad av förnybar elproduktion i Sverige, säger Gustav Melin, Svebios vd.
– Den svenska regeringen måste tydligt markera att avsikten är att utbyggnaden av biokraft och vindkraft ska fortsätta i Sverige. Om det visar sig att nya norska vattenkraftverk tar hand om en alltför stor del av den gemensamma kvoten, måste man kunna höja kvoten eller kräva att norrmännen tar en större del av kostnaden. Annars blir slutresultatet att de svenska elcertifikaten i första hand används för att stödja en ensidig utbyggnad av norsk vattenkraft, som ofta är lönsam även utan särskilt stöd. Enligt min uppfattning måste sådana villkor finnas i avtalet mellan den svenska och den norska regeringen. En kontrollstation måste läggas in tidigt för att kunna korrigera om man hamnar fel, säger Gustav Melin.
Vid konferensen konstaterade flera talare att det svenska elcertifikatsystemet levererar det som utlovats – investeringarna ökar snabbt i förnybar elproduktion. Från 2003 till 2009 hade systemet gett en ökad förnybar elproduktion med drygt 11 TWh/år. Av detta är 5,5 TWh el i redan befintliga anläggningar 2003, och lika mycket el från nya anläggningar. Den ökade produktionen utgörs främst av biokraft och vindkraft.
Vid konferensen framkom också att den förnybara elproduktion som certifikaten ger har en prispressande effekt på marknaden. Elkunderna betalar avgifter för elcertifikaten, men tjänar också pengar på att ett ökat utbud av förnybar el sänker elpriset.
Kommentarer (4)
Norge får idag 121TWh från sina vattenkraftverk.
Det råder ett överskott på el i södra Norge och med statliga Norske Skog (som är världens 2:a största tidningspappersproducent där tidningspapper utgår 68% av företagets omsättning) så är Norske Skog nu extremt utsatt när allt färre attraheras av nyheter och fakta i tryck.
Nu, finns det t.ex ingen dagstidning i Danmark som har fler än 100 000 prenumeranter och denna utveckling kommer att påskyndas kommande år.
Anta att Norske Skog som trots att det är ägt av norska staten - läggs ner.Då kommer detta att frigöra ytterligare 5-6TWh el.
Norska STatkraft investerar massivt i vindkraften och regeringen i Norge har som Energinyheter nyligen har skrivit om så skall ytterligare miljarder investeras i norsk vindkraftverksparker kommande år.
Anta att Statkraft också skulle investera i svenska Seabased vågkraftverk vilket Norges Nordsjökust är idealisk för med dess höga amplitud i vågorna.Det finns en potential i minst 500TWh vågkraftsel utmed Norges Nordsjökust.
Svenska Kraftnäts projekterade Sydvästlänken kommer ytterligare möjliggöra kraftigt utbyggd vindkraft i södra Sverige.
Norsk-svensk förnyelsebar energi kan också utgöra balanskraft för dansk vindkraft.
Med Seabased vågkraftverk med dess unika linjärgenerator så finns det 500TWh outnyttjad vågkraftsel utmed Norges Nordsjökustband.
500TWh el är mer än vad som produceras i hela Skandinavien vad gäller elproduktion.
Naturligtvis kan både Sverige och Norge bygga ut vindkraft och vågkraft. Men vad kommer detta att kosta? Och vad kostar utbyggnaden av kraftnäten, t.ex. Sydväst-länken?
Bygg i stället en ny reaktor i Oskarshamn eller Ringhals. Sverige kan då besparas det mesta av alla problem och kostnader som vindkraften förorsakar. Kostnaden för kärnkraften blir i storleksordningen hälften av vindkraften räknad i kr/MWh
Hej Svebio o Melin.
Dina farhågor är ju helt obefogade. Lilla Sverige importerade över 3000 MW (ca12%) när det var kallt nyligen. Alla skriker ju att vi saknar el vid köldknäppar. Och nu är du ute i ogjort väder Melin.
Vad sysslar du med? Är du inte miljövänlig?. Vi skall ju fasa ut 10 kkv
som i dagsläget levererar ca 50 TWh el till nätet .
Och även Stefan Edman anser det blivit inflation i vindkraften.
Jag undrar verkligen om ni satt er in i problematiken ordentligt?
Kom igen för hållbar el-utveckling.
miljövännen Ingvar
Skriv ny kommentar