Att vindkraft är en energikälla som är på frammarsch råder det ingen tvekan om. Utvecklingen har gått mycket snabbt och vindkraftverken blir hela tiden större och mer effektiva. De största vindkraftverken som är i drift i Sverige idag har torn som är över 100 meter och rotorblad som är 50 meter. Tittar man på vindkraftverkens utveckling sedan mitten av 80-talet så har de i stort sett fördubblats i storlek vart fjärde år och globalt sett har produktionen av el från vindkraft fördubblats vart tredje år under de senaste åren.

Men trots den snabba utbyggnaden har Sverige relativt liten vindkraftproduktion. Räknat i megawatt ligger vi långt efter stora vindkraftsländer som till exempel Tyskland och Spanien. 2009 fanns det i Sverige 1419 vindkraftverk med en samlad effekt på 1560 MW och innan 2010 är slut förväntas den installerade effekten vara 2117 MW. Tyskland hade 2009 en installerad effekt på 25 777 MW och Spanien 19 149 MW.

Är Sverige ett land för vindkraft

Det har framförts kritik om att vindkraft i Sverige inte ger lika stor miljövinst som i andra länder och att vi har sämre förutsättningar för vindkraft och att de skulle vara en förklaring till att vi ligger så långt efter. Men tvärtom finns här långa kuster och blåsiga fjäll. Energimyndigheten pekade under 2008 totalt ut 423 intresseområden för vindkraft. Av dessa skulle enbart de landbaserade ge en möjlighet till en elproduktion på 20 TWh per år, vilket skulle täcka nästan hela Sveriges behov av hushållselektricitet. Problemet har kanske snarare varit den politiska viljan och de villkor som gäller för vindkraft i Sverige. Men sedan 1 augusti 2009 gäller nya regler för prövning vid uppförande och drift av vindkraftverk och de nya reglerna innebär en förenkling av processen.

Vindkraftsutbyggnaden har kanske därmed tagit fart ordentligt i Sverige. En bedömning är att vi kan få upp till 30 TWh av vår el från vindkraft. Det mål som regeringen nu siktar emot är att vi ska ha 30 TWh vindkraft i Sverige år 2020. Och bara under fjolåret byggdes cirka 270 vindkraftverk i Sverige.

Går det att lita på vindkraften?

En viktig parallell till den snabba utbyggnaden är att under andra halvåret 2009 skedde det flera uppmärksammade olyckor med vindkraftverk. Är det baksidan av den snabba utvecklingen?

I november 2009 lossnade ett rotorblad från ett mindre vindkraftverk på Smedjeholmen utanför Falkenberg och samma dag förlorade ett danskt vindkraftverk på Jylland navet med sina tre rotorblad. Dessutom är det känt att vindkraftverk inom områden med kallt klimat är utsatta för isbildning, som kan påverka funktionen och utgöra en fara för såväl den egna anläggningen som för omgivningen. Dessa problem tilltar med de högre byggnadshöjder som följer av de ökande storlekarna på vindkraftverken.

Behov av utredning

Arbetsmiljöverket har ansvar för att kontrollera maskindirektivets krav och i första hand gäller det då arbetsmiljösäkerheten. Elsäkerhetsverket gör kontroller när det gäller elsäkerhet och EMC (Electro Magnetic Compability) och lagen om tekniska egenskaper på byggnadsverks, byggnadsverksförordningen och Boverkets föreskrifter reglerar bärförmåga och säkerhet. Men vad som skulle hända om ett vindkraftverk exempelvis börjar brinna är inte utrett. Samma sak gäller kringflygande delar, isbildning eller tänkbara störningar på kommunikationssystem som trygghetslarm. Risken för olyckor vid vindkraftverk har inte utretts ordentligt, trots att vindkraften snabbt byggs ut i hela landet.

Inga bestämmelser

För närvarande finns inga bestämmelser för skyddszoner runt vindkraftverken både med hänsyn till risken för skador på personer men även på egendom. I svensk lagstiftning finns inget generellt säkerhetsavstånd, eller avstånd till exempelvis byggnader, som gäller för var ett vindkraftverk får byggas. Det är respektive kommun som ansvarar för att bedöma behov av eventuellt säkerhetsavstånd, och om det finns anledning att göra en riskanalys.

I en dom i miljödomstolen från mars i år slogs det fast att vindkraftverk inte behöver inhägnas. De klagande hävdade att det borde vara stängsel runt vindkraftverken på grund av fara för nedfallande föremål och iskast. Men i domen står det att “Risken för sådana händelser är emellertid försvinnande liten”. Det påpekas i domen även att verksamhetsutövaren har ansvar för underhåll av vindkraftverket, så att det inte medför olägenheter för människors hälsa. (M-3735-09).

Under hösten planerar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att inleda utredningen för att kunna ge tydliga råd och fånga upp eventuella risker inför framtiden. I en intervju i Ekot säger Leif Sandahl, som är brandingenjör vid MSB, att det här är frågor som det i dag saknas ordentlig kunskap kring och att MSB nu ska reda ut hur vindkraften påverkar säkerheten.

Skillnader mellan vindkraftverk på land och till havs

Ur ett säkerhetsperspektiv finns det både för och nackdelar med både landbaserade vindkraftverk och vindkraftverk offshore. När det gäller säkerhetsavstånd och risk för nedfallande objekt så är de havsbaserade vindkraftverken inte lika farliga genom sin placering. Däremot så är det en större risk för de som har dessa vindkraftverk som arbetsplats.

De allra flesta vindkraftolyckor sker vid drift och underhåll. Vindkraftverk långt ut tills havs är mer svårtillgängliga och driftsmiljön är också svårare. Dessutom skapar den saltmättade luften problem som ger både dyrare komponenter och ökar drift- och underhållskostnaderna. Men den stora fördelen med havsbaserade vindkraftverk är att det blåser betydligt mer på havet. Ett vindkraftverk offshore kan ge 50 procent mer energi än ett landbaserat. Ett landbaserat verk med en effekt på 2 MW ger generellt mellan 4000 och 5000 MWh per år medan ett havsbaserat vindkraftverk med samma effekt ger mellan 6000 och 8000 MWh per år.

Tyvärr är idag installationskostnaden för havsbaserade vindkraftverk betydligt dyrare än landbaserade, vilket ur ett ekonomiskt perspektiv inte gör det lika lönsamt. Dessutom är potentialen för landbaserad vindkraft i Sverige större än för havsbaserad.

På land placeras vindkraftverken gärna längs kusten eftersom det oftast blåser mer där än i inlandet. Men i Sverige råder på många ställen strandskydd vilket gör det svårt att placera vindkraftverk längs kusterna. Istället byggs de i inlandet, ofta i skog. Den bromsande effekten av markvegetation har visat sig försumbar över en viss höjd och rotorns höjdplacering är därför viktig. Eftersom Sverige är ett land med stora arealer skog finns det bra möjligheter och den sammanlagda tekniska potentialen för elproduktion till land och hav är därför gigantisk.