Tekniken att producera biogas från gödsel behöver bli mer effektiv, anser forskare vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. De ska testa nya metoder som de tror kan öka metanproduktionen från nötflytgödsel med 15-25 procent.

Intresset för gårdsproduktion av biogas ökar, dels på grund av det statliga investeringsbidraget på 30 procent för gödselbaserad biogasproduktion, dels för att energipriserna förväntas stiga vilket förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för gårdsbaserad biogasproduktion.

Men JTI-forskarna anser att gödselrötningen på gårdsnivå måste bli mer kostnadseffektiv.
– Med dagens konventionella teknik för utvinns en relativt liten del av energiinnehållet i gödseln i form av biogas, säger Maria del Pilar Castillo, forskare vid JTI.

Vid satsvis rötning av nötflytgödsel, omsätts bara 21-44 procent av dess teoretiska energiinnehåll till biogas, för svin gäller 47-78 procent. Orsaken är att en stor del av det organiska innehållet i gödseln består av fibrer som omsätts långsamt i en rötkammare. Gasutbytet har också i tidigare försök visats bero på gödselns uppehållstid i rötkammaren.

Forskarna vid JTI vill nu utveckla nya systemlösningar som kan utvinna mer energi ur en given mängd gödsel och som dessutom ökar innehållet av ammoniumkväve i rötresten, vilket skulle betyda att lantbrukaren kan minska sitt inköp av handelsgödselkväve. Ammoniumkväve är en form av kväve som växterna lätt kan tillgodogöra sig.

I projektet ska man i laboratorieskala pröva en enkel sedimentationsteknik som avsevärt förlänger uppehållstiden för den svåromsättbara organiska delen av gödseln, i kombination med kalkbehandling som underlättar nedbrytning av fibrer i gödseln. Resultatet ska jämföras med rötning i ett konventionellt två-stegsförfarande.
– Vi ska också uppskatta vad resultaten innebär ekonomiskt för svenska förhållanden, säger Maria del Pilar Castillo.

Forskarnas utgångspunkt är att metoden kan ge en ökad metanproduktion på 15-25 procent, och ett ökat ammoniumkväve i den rötade gödseln med 10-15 procentenheter.

Biogasanläggningar med två seriekopplade rötkammare än vanligt i Tyskland, medan den vanligaste processen i Sverige är så kallad enstegs totalomblandad våtrötning, som bygger på att det flytande materialet hela tiden kan röras om.