Uddevalla är på väg att få ett nytt modernt, miljövänligt kraftvärme verk fem kilometer från centrum. Budgeten för det nya verket ligger på 850 miljoner kronor, ett kraftvärmeverk som byggs för eldning med avfall där tillståndet ligger på 98 000 ton per år.

2004 togs beslutet i Uddevalla kommun om ett nytt kraftvärmeverk. Platsen bestämdes till Lillesjö industriområde, cirka fem kilometer från centrum. Uddevalla Energi är ett kommunalägt bolag med en politiskt tillsatt styrelse vilket ger full insyn i verksamheten. Vid en eventuell vinst ska pengarna gå tillbaka till kunderna. 90 procent av möjliga kunder i kommunen är anslutna till fjärrvärmenätet.
– Den nuvarande fastbränsleanläggningen i centrala Uddevalla togs i drift mellan åren 1984 och 1985, berättar Bo Kvartsberg projektledare på Uddevalla energi. Då hade man tidigare i huvudsak eldat med olja. Det nya fjärrvärmeverket byggdes för kol, torv och trä, en flexibilitet för att kunna välja beroende på skatterna. Denna anläggning, med modern rökgasrening, är 22 år gammal men fortfarande väl fungerande och godkänd enligt dagens miljökrav.

Nya tider nya tankar
Kravet från ägarna var dock att börja tänka nytt. I slutet av 90- talet började man se på en ersättare, med avsikten att även kunna producera el. I februari 2004 togs beslutet i styrelsen om ett nytt kraftvärmeverk som i huvudsak skulle eldas med avfall.
– Vi fick uppgiften att skapa något nytt, berättar Bjarni Ingvason, arkitekt och uppdragsansvarig på Liljewall arkitekter i Göteborg. Man sökte en annan touch än den gängse. Det har vi genomfört på två olika sätt, dels genom den runda formen både på huvudbyggnaden och den intilliggande servicebyggnaden och dels genom att använda naturens förutsättningar för anläggningen.
Lillesjö industriområde är omgärdat av mark för framtida industrier. Området är backigt och skogsbeklätt med en nivåskillnad på 10 meter.
– Vi har utnyttjat nivåskillnaderna genom att lyfta fram tipphallen och sänka ner pannhuset, berättar Bjarni Ingvason. Hela flödet bygger på att lastbilarna kör in ena vägen, möter vågen för att sedan fortsätta uppför backen till tipphallen, som kan ta emot både bakåttippade och sidotippade lastbilar. Därefter går färden vidare ner i en rundrörelse via den utgående vågen. Detta innebär att inga bilar riskerar att kollidera med varandra. Hela tomten består av berg vilket i första stund kan tyckas vara bra, men detta har varit ett besvärligt berg att bygga på.

Ytterligare linjer för framtiden
Som besökande närmar man sig byggnaden genom en allé. Här möter en öppen trevlig entré som har plats för utställningar, showrum, speciella konferensrum för studiebesök och matsal. Den viktiga verkstaden är strategiskt placerad vid sidan av byggnaden som lätt kommer att kunna utnyttjas vid en eventuell utbyggnad i framtiden. I planen finns redan möjligheten att bygga ut med en ytterligare linje. Längst upp i huvudbyggnaden ligger kontoren och kontrollrummet med kranförarkabin. Här har man en totalbild över både tipphallen och sopbunkern samt även över inkommande och utgående bilar.
– År 2005 började vi projektet med utredningsskisser, berättar Bjarni Ingvason. Det har handlat om en tomt som har stora likheter med Torsvik i Jönköping. Ett kraftvärmeverk som vi också har ritat. Man kan säga att logistiskt har vi skapat en variant på det upplägget.
– Vi har haft två viktiga hörnpelare i projektet. det handlar om viljan av att skapa något nytt designmässigt, inte en traditionell låda. Det andra handlar om att använda delar av Uddevalla Energis grafiska profil.
Färgsättningen stämmer överens med logokulören, den vinröda färgen. Skyltningen är en integrerad del av utformningen. Sockeln på huvudbyggnaden är i betong. Vinröda plåtpartier går som ett band runt byggnaden, där överdelen är i glas. Servicehuset är helt i betong.
– Vi har skapat överdelen i glas för att få en lätthet i byggnaden, berättar Bjarni Ingvason. En upplyst överdel framkallar en överraskning som syns vida omkring över trädtopparna för förbipasserande trafikanter. Dessutom ger ett högt ljus en extra dimension i anläggningen för dem som arbetar där. Vi har velat skapa något annorlunda med ett avtryck som förmedlas via varumärket.

Arbetet tar fart
När platsen väl var bestämd till Lillesjö utformades en ny detaljplan samt erforderliga miljötillstånd söktes. Parallellt med upphandlingen av pannan. Miljötillståndet som handlade om att förbränna 98 000 ton avfall söktes hos länsstyrelsen och ansökan fungerade väl. Det var ingen som protesterade. Projektet var väl förankrat genom möten med olika sakägare, politiska partier miljöorganisationer mm..
Den 27 november 2005 var miljötillståndet klart och den 27 november trädde det i laga kraft.
– Vi har valt att köpa processen som en funktion, berättar Bo Kvartsberg. Det innebär i klartext att vi köper en panna som ska klara 11 ton avfall i timmen, en våt rökgasrening samt elproduktion. Det är dessa funktioner som vi köper av leverantören.
Ramböll är teknikkonsulten och Flygfältsbyrån projekterar byggnationen som är upphandlad som utförandeentreprenader. Valet att bygga har medfört en kort byggtidtid.
– Det viktiga är att veta hur projektet ser ut i sin helhet och kunna förmedla detta, berättar Bo Kvartsberg. Vi fick in tre prisförslag som alla var konkurrenskraftiga. Parallellt köpte vi in första betongeprenaden. Den milda vintern har gynnat projektet vilket har inneburit att vi har legat före tidsplanen. Det tyska företaget Fisia Babcock Environment (FBE), som levererar rosterpannan på 40 MW, kunde börja sitt montage två veckor tidigare än beräknat. Under sommaren har maskinmontaget varit i full gång med avsikten att få ett tätt hus så tidigt som möjligt. Förbränningen kommer att ske dygnet runt och avfallet kommer med mellan 20 och 30 lastbilar per dygn. Avfallet består av brännbart hushålls- och industriavfall. Temperaturen i ugnen är cirka 1000 grader.
Allt bränns upp, det som blir kvar är slagg som återanvänds.
– Pannan är konstruerad för avfall och dimensionerad att klara all sorts avfall, berättar Lars Johansson, som är driftchef. Det är viktigt med ett blandat bränsle för att få rätt energiinnehåll.
Med hjälp av en travers mixasavfallet i bunkern. Hela tiden finns en färdigmixad volym att ta till pannan.
Under sommartid kommer man att vara tvingad att bala en viss del av avfallet. Ett problem som leverantören hanterar.
När avfallet förbränns bildas heta rökgaser. I pannan värmer dessa upp vatten till het ånga med högt tryck. Den heta ångan driver en turbin som i sin tur driver en generator som producerar el för elnätet. Man räknar med att producera 60 GWh el per år. El som
kommer att säljas direkt till elbörsen Nordpool.
– Den heta ångan värmer också upp fjärrvärmevatten. Totalt kommer det att produceras och levereras fjärrvärme som räcker till cirka 16 000 villor.

Satsning på miljö
– Vår ägare har varit tydlig med att satsa på miljön, berättar Bo Kvartsberg. Vi har därför köpt in den absolut bästa rökgasreningen på marknaden, en våt rening, vilket inneburit 100 miljoner kronor mer i miljösatsning.
Rökgaserna renas först från stoft i ett elektrofilter, sedan från andra ämnen genom att tvättas med vatten i fyra steg; störtkylare, kombiskrubber med två tvättskrubbrar och därefter ett vått el-filter. Nästa steg i rökgasreningen utgörs av en katalysator. Här reduceras kväveoxider samt dioxiner och furaner. Sista steget i renings processen är en kondenserande skrubber som förutom att rena rökgasen även utvinner värmeenergi innan röken släpps ut genom skorstenen.
Föroreningarna som har tvättats ur finns nu i vattnet från skrubbrarna och det våta el-filtret. Vattnet renas med hjälp av olika kemikalier som gör att tungmetaller fälls ut och sedimenteras och koncentreras i ett slam.
Hela processen följs från kontrollrummet både visuellt och via den senaste IT-tekniken.
– Med minsta möjliga miljö påverkan tar vi hand om ett problem och omvandlar det till något nyttigt, beskriver Bo Kvartsberg. Vi kommer att förse Uddevallas energibehov till två tredjedelar.
Det handlar om sammanlagt 200 GWh i den nya anläggningen.
Det resterande energibehovet på 100 GWh kommer från den gamla biobränsleeldade anläggningen.
Tillgång på avfall är i dag stort och redan har man kontrakterat 80 000 ton per år, som kommer att levereras från närområdet. Hela anläggningen beräknas vara klar under sommaren 2008 då provdriften tar vid för att kunna tas i bruk lagom till eldningssäsongen 2008/2009.

Rörledningen har hunnit halvvägs
Arbetet med att binda samman Uddevalla Energis fjärrvärmenät med det nya Lillesjöverket är i full gång. I skrivande stund har grävarlaget från Peab förlagt närmare en och en halv kilometer rör.
En viktig uppgift för Uddevalla Energis nya kraftvärmeverk är att producera och distribuera fjärrvärme till bolagets anslutna kunder. Verket byggs i Lillesjöns industriområde några kilometer nordöst om tätorten och det krävs en 4900 meter lång distributionskulvert för att det heta vattnet från verket ska nå kunderna.
– Vi har i dagsläget schaktat drygt 2000 meter och hunnit förlägga nästan en och en halv kilometer rörledning, meddelar P-O Kjell som är projektledare på Peab, som utför uppdraget.
Grävningsarbetet inleddes i utkanten av Uddevalla, strax intill fotbolls- och idrottsarenan Rimnersvallen. Här har bland annat IK Oddevold och Uddevalla IS sin hemmaplan.
Det är här som det befintliga nätet är förlagt geografiskt närmast det nya verket. Kulverten tar vägen mot nordost genom landskapet som sluttar uppåt mot Lillesjöverket. I en första etapp dras rörledningen fram till Enekasvägen vid Lillesjös södra industriområde.

Två vägar passeras
P-O Kjell ser inga egentliga problem som kan fördröja eller ställa till överraskningar för arbetet.
– Det ligger mycket få byggnader där vi drar fram. Det är ju när vi måste igenom tättbebyggda områden som det tar längre tid. Då måste man vara försiktig med befintliga telekablar och avloppsrör till exempel. De enda hindren av betydelse är två vägar som man kommer att passera. Det sker, som brukligt, genom att gräva sig under dem. Det rör sig om gamla genomfartsleden samt väg 172, Nordmannerödsvägen.
Endast några hundra meter på andra sidan väg 172 börjar industriområdet.
– En del sprängningsjobb blir det, men marken är till stora delar lerjord vilket ju är problemfritt att forcera.

Sluttar uppåt
Under de knappt fem kilometrarna kommer det att behövas några hundra skarvar, men eftersom det nästan är raka vägen kommer det att krävas endast ett fåtal böjar.
Det enda speciella är att kulverten sluttar uppåt mot verket som ligger på en höjd. Det innebär att rören måste bockas svagt i exakta vinklar.
Rören levereras av tillverkaren Powerpipe färdigböjda i exakt rätt vinkel.
– Vi får en mycket exakt avvinklingsritning över markförhållandena som vi tillverkar och böjer rören efter, berättar Anders Sätterman på Powerpipe som står för leveransen av rörledningarna till kulverten. Det var också Powerpipe som levererade rörledningarna till huvuddelen av Uddevalla Energis befintliga fjärrvärmenät.
– Det är klart att våra goda relationer med Uddevalla Energi spelade en viss roll för att få ordern, men det var naturligtvis inte självklart att den skulle gå till oss, säger Anders Sätterman. Ytterligare fyra andra stora branschföretag deltog i budgivningen.