I mars 2007 bad EU-ministrarna medlemsländerna att förbinda sig till att minska energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser (i huvudsak koldioxid) med 20

Varje europeiskt land har olika utgångslägen och 2020 är en relativt kort tidshorisont, särskilt om man ser till hur lång tid det tar att bygga nya kraftverk. Det är även en kort tidsram för att till en rimlig kostnad industrialisera utrustning och system för koldioxidavskiljning. En betydande del av befintliga byggnader och hus skulle behöva renoveras. En stor del av den befintliga bilparken behöver bytas ut mot elektriska bilar. Men mer än 20 % av bilarna som köpts 2007 kommer fortfarande att rulla på vägarna 2020 och mer än 80 % av kylskåpen som köpts 2007 kommer att användas 2020. Mindre än 1/3 av industri- och energi-infrastruktur kommer att förnyas innan 2020.

Långsiktig plan
Säker elförsörjning är en kritisk faktor och investeringar i kraftverk behövs. Den sjunde upplagan av Capgeminis studie ”Observatory” har uppskattat dessa investeringar till 700 miljarder Euro för de kommande 25 åren. För att minska risken i dessa investeringar bör regeringarna och EU skapa en långsiktig och stabil plan som bör innehålla:

• En överenskommelse om en långsiktig “post-Kyoto”-plan kring koldioxidutsläpp. Detta skulle göra det möjligt för energiföretagen att jämföra lönsamhet för varje typ av kraftverk och därmed definiera sin egen energimix och bygga nya lönsamma kraftverk.
• Förenklad administration samt regelverk kring investeringar i ny kraftproduktion så att ledtiden mellan konstruktion och drift kan kortas, samt för att minska den finansiella risken.

Minskad energiförbrukning är en nyckelfaktor som inte bara ökar leveranssäkerheten utan även minskar beroendet av andra länder för importerad el och minskar koldioxidutsläppen.

Kraftfull handlingsplan
Målet att minska energikonsumtionen med 20 %, jämfört med det scenario vi idag beräknar för 2020, är väldigt ambitiöst. För första gången måste energibesparingarna överstiga den växande efterfrågan – en 20 procentig minskning av dagens konsumtion innebär en minskning i elkonsumtion på mer än 37 % beräknat på den nuvarande ökningstrenden (1,2 % tillväxt per år). Vi behöver inte bara vända tåget, vi måste lyckas stanna det först!

För att nå 20 % minskning av energikonsumtionen behövs en kraftfull handlingsplan på både EU- och landsnivå, som inkluderar:

• Regelverk kring husisolering, tak för bränsleåtgång i bilar och “vita certifikat” genom vilka energibolagen måste åstadkomma energibesparingar hos sina kunder.
• Informationskampanjer riktade till allmänheten och belöningsmekanismer för energimedvetna individer och institutioner.
• Finansiering av forskning och utveckling följt av regelverk för att påskynda användandet av den nya teknologin.

Specifika åtgärder måste genomföras för att minska koldioxidutsläppen:

• Modifierad energimix, mot kolfria alternativ. Förnyelsebar energi ger inga nettoutsläpp av koldioxid. Kärnkraft är den enda kolfria energikällan som kan generera energi i tillräckligt stor utsträckning och är ett alternativ som måste övervägas. Detta trots att den inte kommer hinna få så stor effekt till 2020 på grund av långa besluts- och byggprocesser.
• Bättre optimerade nät för eldistribution: Det behöver bli lättare att överföra el mellan länderna i Europa för att jämna ut obalanser i produktion och förbrukning.
• Det finns ett behov att omvärdera nuvarande system för handel med utsläppsrätter genom att bland annat:
o Inkludera andra sektorer som släpper ut mycket, såsom transportsektorn.
o Förlänga Kyoto-protokollets skyldigheter till att gälla bortom 2012 för att ge en bättre förutsägbarhet för energibolag som gör långsiktiga investeringar i ny kraftproduktion.

Förnybar energi ger kolfri elektricitet vilket är en stor fördel. Men om man ska se på de potentiella möjligheterna måste man bortse från vattenkraft eftersom den i princip är fullt utbyggd i Europa. I detta sammanhang så är förnybara energikällor därmed vindkraft, solenergi och biomassa.

• Vindkraft är en energiform som utvecklas snabbt och många energi- och industriföretag har omfattande investeringsplaner (jämför till exempel det nyligen aviserade samarbetet mellan Statkraft och SCA). Det är den form av förnyelsebar el som är närmast att fungera ekonomiskt utan subventioner. Tekniska förbättringar samt tillverkning i lågkostnadsländer kommer att göra den här energin än mer attraktiv.
• Solpaneler på hustak kan användas till uppvärmning och varmvatten, vilket borde uppmuntras genom lagstiftning. Att utvinna el ur solenergi är lovande om teknologin får ett genombrott.
• Biomassa och biobränsle används regionalt redan i stor utsträckning. Konkurrens om råvaran mellan olika industrisektorer samt konkurrens om åkermark mellan matproduktion och biobränsleproduktion skapar osäkerhet kring långsiktig tillgång och prisutveckling.
•